I början av 1800-talet, i samband med befolkningsökningen, började man sänka sjöar för att få fram ny mark att odla på. Syftet med denna uppsats är att utröna hur väl man lyckades med syftet att få fram ny odlingsbar mark efter sänkningen av Ivösjön, hur den nyvunna marken användes över tid, samt vilka konsekvenser sänkningen kan ha haft på sjön och den kringliggande naturen. Mellan åren 1871 och 1874 sänktes Ivösjön med cirka 1,8 meter, efter långa förberedelser. Det är svårt att veta hur man använde den torrlagda marken under de närmsta åren efter sjösänkningen, då den närmaste kartan tidsmässigt var den Häradsekonomiska kartan från 1926-1934. Denna karta tillsammans med den nutida Fastighetskartan har använts för att få ett resultat över hur markanvändningen såg ut på den nyvunna marken från 20-talet och framåt. Resultatet tillsammans med bakgrundsinformationen visar att den nya marken förmodligen var hyfsat odlingsbar i början, för att sedan bli mindre användbar ju längre tiden gick på grund av marksättningen. På Häradsekonomiska kartans tid användes enbart 4 % av den nyvunna marken som åker, medan 73 % bestod av skog. På fastighetskartan kunde man se att åkerarealen minskat ytterligare, samtidigt som skogsarealen hade ökat. Slutsatsen av detta är att sjösänkningen får anses ha misslyckats med sitt syfte. Sänkningen kan även anses ha varit negativ för själva sjön, bland annat på grund av att dess föråldringsprocess accelererades. Något som dock kan ha påverkats positivt är den biologiska mångfalden runt sjön.

The use of inclined piles is an efficient way to handle horizontal forces in constructions. However, if the soil settles the structural bearing capacity of each pile is reduced because of induced bending moments in the pile. There are several reasons for a soil to settle, e.g. if an embankment is built on top of a clay settlements will occur. There is currently no validated method in Sweden to analyse horizontal loading from a settling soil. In the current report a non-linear 3D finite element model is validated by a previously conducted field test and the results are compared to three different beam-spring foundations. These consist of a standard model where a subsoil reaction formulation is used, a model where the soil is considered as a distributed load, and a model with a wedge type of failure. Furthermore, a parametric study is conducted for a cohesionless material where the weight and friction angle of the soil material is varied. The standard soil reaction model yields an induced bending moment almost three times larger than the one obtained from the field test and the two other calculation methods. The latter beam-spring models should therefore be considered in practical design. These findings imply that inclined piles can be used in a far greater extent than previously expected, hence decreasing the cost for the project. / Användning av lutande pålar är ett väldigt effektivt sätt att ta hand om horisontalkrafter i konstruktioner. Om marken omkring pålen sätter sig orsakas ett böjmoment i pålen som sänker den strukturella bärförmågan av pålen. För närvarande finns ingen validerad metod i Sverige för att beräkna storleken av den horisontella kraften som orsakas av sättningarna. I den här studien har en ickelinjär 3D-FEM modell validerats mot ett tidigare utfört fullskaleförsök, dessa resultat har därefter jämförts mot tre olika 2D-diskretiseringar. Den första modellen som beskrivs är den som idag används vid påldimensioneringar. De två andra modellerna är baserade på en annan brottmekanism i påltoppen där jorden istället för en fjädermodell utgörs av en utbredd last med två olika formuleringar. Vidare har en parametrisk studie utförts med en friktionsjord där vikten och friktionsvinkeln på jordmaterial varierats. Den nuvarande 2D-diskretiseringen ger ett böjmoment i pålen som är närmare tre gånger större än det i fältförsöket uppmätta och de två föreslagna beräkningsmodellerna. Ett böjmoment så stort att pålens kapacitet teoretiskt blir obefintlig enligt nuvarande beräkningsmodell.