Frankfurt (Main), Universiẗat, Diss., 2003.

Thesis (doctoral)--Universität Hamburg, 1966. / Includes bibliographical references (p. 184-191).

Thesis (M.A.)--Nazarene Theological Seminary, 1987. / Includes bibliographical references (leaves 84-91).

This study explores the formation and evolution of Mary Shelley's philosophy of sympathy, one which she continued to revise and refine throughout her lifetime. Her novels, journals, and letters reveal a persistent desire to understand what she perceived to be a deeply fraught emotion, a moral sentiment grounded in paradox. Engaging with the Moral Sense philosophy of Anthony Ashley Cooper, the third earl of Shaftesbury (1671-1713), Francis Hutcheson (1694-1746), David Hume (1711-1776), and Adam Smith (1723-1790), Shelley insists that sympathy lies at the very heart of our ethical being, encouraging recognition of and respect for the other. Yet, as she demonstrates in her fiction-from Frankenstein; or, The Modern Prometheus (1818) to Falkner (1837)-when felt to excess, sympathy can mutate into an unnatural and harmful emotion capable of provoking antisocial, immoral, incestuous, and even suicidal behaviour. More than this, Shelley's investigation of sympathy exposes its serious limitations. Predicated on a similarity to self, sympathy, Shelley suggests, often fails when confronted with difference. Finally, through multiple perspectives, Shelley illustrates the complex and contradictory motivations behind sympathy, showing that it can arise from genuine benevolence, self-interest, or a combination of the two, an entangling of intentions that serves to further complicate this moral sentiment. Ultimately, Shelley's philosophy of sympathy acknowledges its shortcomings and potential dangers but nonetheless celebrates sympathy as a social virtue, as the locus of our moral selves.

ABSTRACT A CRITICAL ANALYSIS OF MARY WARNOCK’S ARGUMENT FOR THE EXCLUSION OF RELIGIOUS ARGUMENTS FROM PUBLIC MORAL DISCOURSE Mark Wayne Warnock, Ph.D. The Southern Baptist Theological Seminary, 2017 Chair: Dr. Theodore J. Cabal Mary Warnock, in her 2010 book Dishonest to God: On Keeping Religion out of Politics, argues for the exclusion of religious arguments from public moral discourse, contending that religious arguments resist moral change, illegitimately impose religious authority upon the public, and are often advanced in manipulative or dishonest ways. This dissertation analyzes and critiques her argument. Chapter 1 introduces Mary Warnock and shows how her argument relates to her philosophical work in imagination, morality, and religion. Chapter 2 examines how Mary Warnock’s view of imagination undergirds key tenets of her views of morality and religion. Chapter 3 critiques her view of the relationship between morality and law, and also her distinction between public and private morality. Chapter 4 examines Warnock’s theologically liberal view of religion, which emphasizes the experiential and aesthetic and minimizes the doctrinal and moral. Chapter 5 examines the first two of Warnock’s three objections to religious argument in the public sphere—that religious arguments resist moral change and impose religious authority upon the public. Chapter 6 examines Warnock’s third objection—that religious arguments are advanced dishonestly in various ways. Chapter 7 concludes the dissertation with an analysis of the state of religious arguments in the American legislative, cultural and jurisprudential context, and proposes an alternate but not new approach to religious arguments in public discourse.

In this thesis, I use nonlinear understandings of the palimpsest in two distinct ways in order to explore both how Shelley constructs a palimpsestic relationship between Falkner and Frankenstein, and the ways in which this palimpsestic relationship is thematized through the interactions and identities of Falkner’s characters. In Chapter One, I use the figure of the palimpsest to uncover the untapped affective and philosophic potentiality of Frankenstein and Falkner, a potentiality that reveals itself only by considering each text as being in an intimate, unabating dance with the other. Chapter Two then ingests the figure of the palimpsest and investigates the ways that Falkner engages with what I call the embodied palimpsest of the nineteenth-century woman, whose identity constructs itself through simultaneous acts of effacement and reanimation. Through this kind of reparative reading, I aim to reclaim Falkner from its moneyspinner status and to show its layered complexities of storytelling, theme, and philosophical inquiry. / Thesis / Master of Arts (MA)

Th. lett. Genève, 1998 ; L. 442. / Im Buchh.: Basingstoke etc. : Palgrave. Register. Includes bibliographical references (p. 203-213) and index.

Thesis advisor: Margaret E. Guider / Thesis advisor: Michael Simone / Thesis (STL) — Boston College, 2015. / Submitted to: Boston College. School of Theology and Ministry. / Discipline: Sacred Theology.

Thesis (Ph. D.)--Florida State University, 2006. / Advisor: Jeffrery Kite-Powell, Florida State University, College of Music. Includes biographical sketch. Includes bibliographical references.

Med rötter i 1970-talets kvinnorörelse, under parollen ”Det personliga är politiskt”, satte konstnären Mary Kelly moderskap, barnafödande och barnomsorg under lupp i samband med sitt verk Post-Partum Document, 1973-1979. För många kvinnliga konstutövare som gjorde sitt bästa för att, via konsten, frigöra sig från sociala roller och nedärvda beteendemönster, möttes hennes initiativ att ge en bild av denna för dem bromsande moderlighet, med förvåning. Mary Kelly delade konceptkonstens politiska patos för en distanserad reflektion över den kulturella diskursen men hon bytte den lingvistiska analysen mot psykoanalysen. Hennes råmaterial var den subjektiva erfarenheten: kroppen, dess rädslor och sexuella drivkrafter samt de institutionella och kulturella konventioner som tillfogades den. Hennes analysmetoder och omfattande teori banade väg för en mer akademisk, socialkonstruktivistisk feminism som gav ringar på vattnet efter att Post-Partum Document premiärvisades i London år 1976. I linje med den västerländska andra vågen-feminismen utforskade hon den kvinnligt levda erfarenheten men Post-Partum Document markerar också en vändpunkt mot en subjektiv psykoanalys i konstpraktik och teori, som inte minst den efterföljande tredje generationens feminister anammade under 1980-talet. Med verket, som består av sex sektioner och totalt 135 objekt, syftar Mary Kelly till att synliggöra hur den biologiska skillnaden mellan kön och sociala normer befästs via moderskapet och den barnomsorg som det medför. Verket beskriver hennes egen sons socialiseringsprocess fram till sex års ålder. Begreppet Post partum betyder ”efter förlossningen” och syftar till att beskriva moderns tillstånd efter barnets födelse. Denna term gäller således inte barnet vilket också bör understrykas i relation till verkets titel. PPD:s syfte är främst att beskriva modern och hennes känslor i form av oro, rädsla, makt och åtrå i relation till barnet. Modern representerar här samhället, kolonisatören, som tar det anspråkslösa, primitiva spädbarnet till sin barm i syfte att uppfostra det och ge det verktyg för att göra sig förstådd. I Post-Partum Document är hon, till skillnad från psykoanalysens teorier om fallos och kvinnans brist i relation till mannen eftersom hon inte utrustats med penis, ägare av den symboliska fallosen medan mannen, i detta fall sonen, är i underläge. Att Mary Kelly samtidigt bearbetade sin egen erfarenhet av sina respektive roller – som kvinna, konstnär, feminist och sedermera mor - samt polemiken dem emellan gjorde verket unikt i en samtid där konceptkonsten sällan adresserade subjektiva upplevelser medan feministerna, å sin sida, var upptagna med att frigöra sig från de roller som ansågs traditionellt feminina. Via differentierande uttryck av moderns känsloregister i relation till barnet tecknar konstnären en bild av ett moderskap fyllt av oro, nervositet, tvivel, upprymdhet och åtrå samtidigt som hon ställer frågor om föreställningen kring den naturliga modern och kvinnlig sexualitet.