Thesis (M.S.)--University of Wisconsin--Madison, 1967. / eContent provider-neutral record in process. Description based on print version record. Includes bibliographical references.

Thesis (Ph. D.)--University of Washington, 1999. / Vita. Includes bibliographical references (leaves 243-255).

No description available.

<p>Fetischism, främst sadomasochism, kan utifrån sett gå emot våra föreställningar om en sund och frisk sexualitet, eftersom den innefattar smärta och förnedring och för att den i klubbmiljö innefattar fler än två personer. Den tidigare forskningen fokuserar främst på den enskilde fetischisten och misslyckas att ge en enhetlig bild av hur fetischistiska samspel upplevs inifrån. Denna undersökning granskar därför en svensk fetischklubb genom observationer på klubbkvällar och intervjuer med deltagare. Syftet är att ge en bild av hur det fetischistiska samspelet upplevs ur ett inifrånperspektiv, med fokus på upplevda problematiker. Med hjälp av Grundad Teori framarbetas en kartläggning av motiv, upplevelserum, interaktion och förhållningssätt, tankar om moral och upplevda problemområden i den undersökta fetischklubben. Här framgår att fetischklubbsdeltagarna anser sig ha funnit ett samspel av givande och tagande, där de är bemyndigade på ett sätt de annars inte är. Det deltagarna eftersträvar är även andra former av bemyndigande: av den egna individen, av den fetischistiska världen, mellan fetischdeltagare och mellan grupper.</p><p>I diskussionen utgår författaren från Howard Beckers avvikar- och stämplingsteori och Erving Goffmans vördnad och skick. Föreningen tycks ha en god gemenskap men står ändå på en skakig grund och riskerar att krascha vid för stora yttre påtryckningar. Här framkommer att fetischdeltagarna stöter på problem med bemyndigandet då de försöker ”gömma” sig från omvärlden, samtidigt som de vill få acceptans och bemyndigande från densamma.</p>

<p>Smärta har en historisk tradition av att uppfattats som njutningens motsats. Smärtans ställning som alltigenom negativ ses ofta som en ”sanning” som inte kan motsägas. Dock finns det individer som njuter av smärta på ett sexuellt plan, så kallade masochister. I denna studie undersöker författaren hur masochisterna själva beskriver relationen mellan smärta och njutning. Den tidigare forskningen fokuserar mestadels på den dominante partens problematiker och upplevelser i en sadomasochistisk situation och utelämnar därmed masochistens syn på smärta, njutning och risker.</p><p>Genom att använda sig av Grundad Teori försöker författaren att förutsättningslöst kartlägga den masochistiska upplevelsen av smärta och njutning och utarbetar en teori om masochistens syn på sin egen avvikelse och utveckling, på förstärkning av känsla och den personliga förhöjningen och känslan av att befinna sig i ett ”tillstånd” i den masochistiska leken, den fullständiga tilltron till partnern och på den ömsesidiga kommunikationen, de egna avvägningarna och gränsdragningarna och hur de ser njutning och smärta som i symbios. Alla dessa aspekter leder fram till en känsla av frihet. I diskussionen används Mays teorier om frihet och öde tillsammans med Eberhards teorier om riskbedömningar, vilka bägge innefattar tankar kring ”negativa” förnimmelser som ångest, rädsla och vrede.</p><p>Det blir klart att alla negativa förnimmelser har både ”skadliga” och ”normala” former. Det masochisterna upplever i leken är en form av ”normal smärta” som inte har några negativa beståndsdelar utan som fungerar som en utvecklingsmekanik och en språngbräda för att uppnå frihet.</p>

Fetischism, främst sadomasochism, kan utifrån sett gå emot våra föreställningar om en sund och frisk sexualitet, eftersom den innefattar smärta och förnedring och för att den i klubbmiljö innefattar fler än två personer. Den tidigare forskningen fokuserar främst på den enskilde fetischisten och misslyckas att ge en enhetlig bild av hur fetischistiska samspel upplevs inifrån. Denna undersökning granskar därför en svensk fetischklubb genom observationer på klubbkvällar och intervjuer med deltagare. Syftet är att ge en bild av hur det fetischistiska samspelet upplevs ur ett inifrånperspektiv, med fokus på upplevda problematiker. Med hjälp av Grundad Teori framarbetas en kartläggning av motiv, upplevelserum, interaktion och förhållningssätt, tankar om moral och upplevda problemområden i den undersökta fetischklubben. Här framgår att fetischklubbsdeltagarna anser sig ha funnit ett samspel av givande och tagande, där de är bemyndigade på ett sätt de annars inte är. Det deltagarna eftersträvar är även andra former av bemyndigande: av den egna individen, av den fetischistiska världen, mellan fetischdeltagare och mellan grupper. I diskussionen utgår författaren från Howard Beckers avvikar- och stämplingsteori och Erving Goffmans vördnad och skick. Föreningen tycks ha en god gemenskap men står ändå på en skakig grund och riskerar att krascha vid för stora yttre påtryckningar. Här framkommer att fetischdeltagarna stöter på problem med bemyndigandet då de försöker ”gömma” sig från omvärlden, samtidigt som de vill få acceptans och bemyndigande från densamma.

Smärta har en historisk tradition av att uppfattats som njutningens motsats. Smärtans ställning som alltigenom negativ ses ofta som en ”sanning” som inte kan motsägas. Dock finns det individer som njuter av smärta på ett sexuellt plan, så kallade masochister. I denna studie undersöker författaren hur masochisterna själva beskriver relationen mellan smärta och njutning. Den tidigare forskningen fokuserar mestadels på den dominante partens problematiker och upplevelser i en sadomasochistisk situation och utelämnar därmed masochistens syn på smärta, njutning och risker. Genom att använda sig av Grundad Teori försöker författaren att förutsättningslöst kartlägga den masochistiska upplevelsen av smärta och njutning och utarbetar en teori om masochistens syn på sin egen avvikelse och utveckling, på förstärkning av känsla och den personliga förhöjningen och känslan av att befinna sig i ett ”tillstånd” i den masochistiska leken, den fullständiga tilltron till partnern och på den ömsesidiga kommunikationen, de egna avvägningarna och gränsdragningarna och hur de ser njutning och smärta som i symbios. Alla dessa aspekter leder fram till en känsla av frihet. I diskussionen används Mays teorier om frihet och öde tillsammans med Eberhards teorier om riskbedömningar, vilka bägge innefattar tankar kring ”negativa” förnimmelser som ångest, rädsla och vrede. Det blir klart att alla negativa förnimmelser har både ”skadliga” och ”normala” former. Det masochisterna upplever i leken är en form av ”normal smärta” som inte har några negativa beståndsdelar utan som fungerar som en utvecklingsmekanik och en språngbräda för att uppnå frihet.

Thesis (Ph. D. in Religion)--Vanderbilt University, May 2002. / Title from title screen. Includes bibliographical references.

This thesis analyses the links between masculinity and representations of power in the fiction of John Banville and argues that his use of the category of the aesthetic,especially the sublime, strategically presents the masculine subject as the site of a loss of power, often figured as selffragmentation or self-delusion. This strategy is particularly evident in Banville’s approach to problems of representation, especially with regard to narrating the past, the construction of systems of knowledge, and efforts to achieve or articulate self-presence balanced by an ethical relation to the other. In each case, gender difference and sexual desire act as markers within Banville’s key themes as part of the enactment of failure that defines the male protagonist. Existing gender criticism has examined many of the representations of women and femininity in Banville’s fiction, but has fully considered neither the ways in which these representations contribute to the construction of the male narrative subject that is the origin or focus of the text, nor the gender politics of the various articulations of creativity and intellectual activity valorised by Banville. Drawing upon Nick Mansfield’s work on cultural masochism, the thesis argues that the disavowal of power, or its entanglement in unresolvable dialectics, constitutes a subtle technique for managing power relations, the origins of which lie in the ambivalent relation to power at the heart of subject-formation. Contrary to the view that Banville’s fiction directly de-centres or deconstructs subjectivity, it shows that by aestheticising the de-centred subject the fiction works to neutralise difference and ultimately recuperate unity within elastic, even contradictory, narratives of self. Through readings of seven of Banville’s novels, it demonstrates that the misrecognitions and ironies that drive his fiction present epistemological and representational failures within an aesthetic closure that asserts itself, paradoxically, through these very failures to establish closure. Crucially, it is in the language of desire that this paradox is expressed. The thesis concludes that the logic of the sublime enables Banville to dramatise a fragmented masculinity that has lost its basis in traditional representational and philosophical ideals, but that it simultaneously brings about a recuperation and consolidation of the very power structures his writing appears to disavow.

Thesis (Ph.D.)--McMaster University, 2004. / Advisor: Joseph Adamson. Includes bibliographical references (leaves 206-225). Also available via World Wide Web.