<p>Fetischism, främst sadomasochism, kan utifrån sett gå emot våra föreställningar om en sund och frisk sexualitet, eftersom den innefattar smärta och förnedring och för att den i klubbmiljö innefattar fler än två personer. Den tidigare forskningen fokuserar främst på den enskilde fetischisten och misslyckas att ge en enhetlig bild av hur fetischistiska samspel upplevs inifrån. Denna undersökning granskar därför en svensk fetischklubb genom observationer på klubbkvällar och intervjuer med deltagare. Syftet är att ge en bild av hur det fetischistiska samspelet upplevs ur ett inifrånperspektiv, med fokus på upplevda problematiker. Med hjälp av Grundad Teori framarbetas en kartläggning av motiv, upplevelserum, interaktion och förhållningssätt, tankar om moral och upplevda problemområden i den undersökta fetischklubben. Här framgår att fetischklubbsdeltagarna anser sig ha funnit ett samspel av givande och tagande, där de är bemyndigade på ett sätt de annars inte är. Det deltagarna eftersträvar är även andra former av bemyndigande: av den egna individen, av den fetischistiska världen, mellan fetischdeltagare och mellan grupper.</p><p>I diskussionen utgår författaren från Howard Beckers avvikar- och stämplingsteori och Erving Goffmans vördnad och skick. Föreningen tycks ha en god gemenskap men står ändå på en skakig grund och riskerar att krascha vid för stora yttre påtryckningar. Här framkommer att fetischdeltagarna stöter på problem med bemyndigandet då de försöker ”gömma” sig från omvärlden, samtidigt som de vill få acceptans och bemyndigande från densamma.</p>

Fetischism, främst sadomasochism, kan utifrån sett gå emot våra föreställningar om en sund och frisk sexualitet, eftersom den innefattar smärta och förnedring och för att den i klubbmiljö innefattar fler än två personer. Den tidigare forskningen fokuserar främst på den enskilde fetischisten och misslyckas att ge en enhetlig bild av hur fetischistiska samspel upplevs inifrån. Denna undersökning granskar därför en svensk fetischklubb genom observationer på klubbkvällar och intervjuer med deltagare. Syftet är att ge en bild av hur det fetischistiska samspelet upplevs ur ett inifrånperspektiv, med fokus på upplevda problematiker. Med hjälp av Grundad Teori framarbetas en kartläggning av motiv, upplevelserum, interaktion och förhållningssätt, tankar om moral och upplevda problemområden i den undersökta fetischklubben. Här framgår att fetischklubbsdeltagarna anser sig ha funnit ett samspel av givande och tagande, där de är bemyndigade på ett sätt de annars inte är. Det deltagarna eftersträvar är även andra former av bemyndigande: av den egna individen, av den fetischistiska världen, mellan fetischdeltagare och mellan grupper. I diskussionen utgår författaren från Howard Beckers avvikar- och stämplingsteori och Erving Goffmans vördnad och skick. Föreningen tycks ha en god gemenskap men står ändå på en skakig grund och riskerar att krascha vid för stora yttre påtryckningar. Här framkommer att fetischdeltagarna stöter på problem med bemyndigandet då de försöker ”gömma” sig från omvärlden, samtidigt som de vill få acceptans och bemyndigande från densamma.

Introduction. The aim of this thesis is to examine information practices among erotic minorities in Sweden in 1975–1995. These minorities include among others sadomasochists, fetishists and transvestites. The survey moves within the subculture that existed around deviating sexual practices. The center of the survey is the association Club Sunrise who organized erotic minorities, where the majority of the members had a mainly heterosexual orientation.  Method. Sixteen semi-structured interviews have been carried out with people active in the Swedish subculture during the studied period. The empirical data also consists of the Club Sunrise member magazine SMART. The author also had access to material from other media, in which the members participated. Analysis. The material has been analyzed based on J. Tuomas Harvianien’s concept of embodied information literacy and Elfreda A. Chatman’s four critical concepts that serve as the basis for defining an impoverished life-world: risk-taking, secrecy, deception and situational relevance.  Results. People belonging to various erotic minorities have used all four of Chatman’s critical concepts, with an emphasis on secrecy and deception. They also obtained information through embodied literacy. In addition to these results, the investigation also resulted in a mapping of various associations and venues that existed in Sweden before 1995. Conclusion. Erotic minorities in Sweden 1975–1995 were in a state of information poverty. However, they have not suffered from any information poverty in their lives as a whole, but it has been expressed in their belonging to an erotic minority. To get in touch with like-minded, without revealing their secrets to outsiders, they used different concepts of secrecy and deception. They also found and identified each other through secret signs and symbols, special clothing or ways of behaving. This is a two years master’s thesis in Library and Information Science.