Objectives: The objectives of this research were to gain a detailed understanding of approaches, facilitators and constraints to creating an optimal motivational climate within elite youth soccer programs in North America by examining the insights of expert coaches in this field. Design and Method: By using a case study design, six coaches were interviewed using a semi-structured interview format which explored perceptions about and key aspects of the optimal motivational climate and identified specific strategies while reporting challenges to the process of creating the desired climate. Inductive thematic analysis was used to identify major recurring themes that occurred amongst the participant responses and then discussed from the perspective of existing motivational frameworks. Results: Five dimensions of the desired motivational climate emerged from the theming: developing the autonomous player, connectedness, the opportunity for player advancement, failure as part of the process, and context may have an influence on the climate. Five specific strategies used in creating the desired motivational climate were identified: communication within the group, player advancement, modeling, selection/de-selection, and communication with parents. Five challenges to creating the desired climate surfaced: contact time with the athletes, parents/parental involvement, consistency within club staff, player movement within the club, and mentality of the player coming into the club. Conclusion: The findings of this study show that coaches tried to create a motivational climate that was autonomy supportive and task involving. Some aspects of the motivational climate were consistent however with facets of an ego-involving climate. It was also found that parents were believed to have an impact on the motivational environment surrounding the players. The research highlights the complexity of motivational climate in elite youth soccer programs and demonstrates the need for further exploration into education for coaches as well as observation and intervention-based research. / Graduate

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka motivationsklimat inom ungdomsakademier i elitfotbollen i Stockholm med hjä̈lp av följande frågeställningar: - Vad innebär ett prestations- och resultatorienterat motivationsklimat för chefer och tränare inom akademin? - Vilket motivationsklimat prioriteras i akademiverksamheten? - Upplever tränarna att motivationsklimatet ger effekter i termer av inre motivation och långsiktig idrottslig framgång? - Vilka metoder används i praktiken för att skapa önskvärt motivationsklimat? Metod Studien är en kvalitativ sådan. Arbetet har använt sig av en triangulering i två elitföreningar i fotboll, inkluderat två intervjuer med akademichefer, fyra intervjuer med akademitränare, samt en observation. För att besvara arbetets syfte och frågeställningar har en egen intervju- och observationsguide arbetats fram med achievement goal theory, och self-determination theory som grund. Intervjuerna har varit av semistrukturerad karaktär och behandlat fyra övergripande områden gällande motivationsklimat. Utifrån ett hermeneutiskt perspektiv har insamlad data transkriberats för vidare analys utifrån en deduktiv ansats vilket ligger till grund för arbetets resultat. Resultat En gemensam åsikt bland respondenterna är att ett resultatorienterat motivationsklimat innebär att lagets resultat är överordnat individens utveckling. Det innebär också att tränarna tillhandahåller sig rätten att matcha laget så som ansvarig ledare önskar. För spelaren innebär det att dennes speltid kan komma att påverkas. Respondenterna menar att ett prestationsorienterat motivationsklimat innebär att individens utveckling är överordnad lagets resultat. Tränaren kan i ett sådant klimat matcha spelare i en position där denne utvecklas mest. Det innebär att resultatet kan komma att påverkas negativt kortsiktigt men är till fördel ur ett långsiktigt perspektiv. Respondenterna är överens om att både resultat och prestation behöver finnas med, dock skiljer det sig när akademierna introducerar resultatet. Gemensamt är att spelarens individuella utveckling är av högsta prioritet. Resultatet visar att tränarna involverar spelarna med hjälp av frågor vilket författarna anser bidra till autonomi eftersom att spelarna involveras i deras utvecklingsprocess. Vidare utdelades positiv feedback som torde bidra till att öka spelarnas upplevda kompetens. Med hjälp av resultatet kan ansvariga ledare höja spelarnas arbetsinsats, det beskrivs dock som viktigt att fokusera på uppgiften för att enklare kunna utvärdera ens egen prestation. Slutsats Resultatet visar att akademiernas bild över vad ett resultat- och prestationsorienterat motivationsklimat innebär, överensstämmer med vad forskningen visar. Gemensamt för akademierna är att individens utveckling är av högsta prioritet och därmed överordnad lagets kortsiktiga resultat. Forskningen beskriver flera fördelar med ett prestationsorienterat motivationsklimat kontra ett resultatorienterat sådant. Det är dock ingen självklarhet att detta avspeglas bland Stockholms ungdomsakademier i fotboll.