Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka motivationsklimat inom ungdomsakademier i elitfotbollen i Stockholm med hjä̈lp av följande frågeställningar: - Vad innebär ett prestations- och resultatorienterat motivationsklimat för chefer och tränare inom akademin? - Vilket motivationsklimat prioriteras i akademiverksamheten? - Upplever tränarna att motivationsklimatet ger effekter i termer av inre motivation och långsiktig idrottslig framgång? - Vilka metoder används i praktiken för att skapa önskvärt motivationsklimat? Metod Studien är en kvalitativ sådan. Arbetet har använt sig av en triangulering i två elitföreningar i fotboll, inkluderat två intervjuer med akademichefer, fyra intervjuer med akademitränare, samt en observation. För att besvara arbetets syfte och frågeställningar har en egen intervju- och observationsguide arbetats fram med achievement goal theory, och self-determination theory som grund. Intervjuerna har varit av semistrukturerad karaktär och behandlat fyra övergripande områden gällande motivationsklimat. Utifrån ett hermeneutiskt perspektiv har insamlad data transkriberats för vidare analys utifrån en deduktiv ansats vilket ligger till grund för arbetets resultat. Resultat En gemensam åsikt bland respondenterna är att ett resultatorienterat motivationsklimat innebär att lagets resultat är överordnat individens utveckling. Det innebär också att tränarna tillhandahåller sig rätten att matcha laget så som ansvarig ledare önskar. För spelaren innebär det att dennes speltid kan komma att påverkas. Respondenterna menar att ett prestationsorienterat motivationsklimat innebär att individens utveckling är överordnad lagets resultat. Tränaren kan i ett sådant klimat matcha spelare i en position där denne utvecklas mest. Det innebär att resultatet kan komma att påverkas negativt kortsiktigt men är till fördel ur ett långsiktigt perspektiv. Respondenterna är överens om att både resultat och prestation behöver finnas med, dock skiljer det sig när akademierna introducerar resultatet. Gemensamt är att spelarens individuella utveckling är av högsta prioritet. Resultatet visar att tränarna involverar spelarna med hjälp av frågor vilket författarna anser bidra till autonomi eftersom att spelarna involveras i deras utvecklingsprocess. Vidare utdelades positiv feedback som torde bidra till att öka spelarnas upplevda kompetens. Med hjälp av resultatet kan ansvariga ledare höja spelarnas arbetsinsats, det beskrivs dock som viktigt att fokusera på uppgiften för att enklare kunna utvärdera ens egen prestation. Slutsats Resultatet visar att akademiernas bild över vad ett resultat- och prestationsorienterat motivationsklimat innebär, överensstämmer med vad forskningen visar. Gemensamt för akademierna är att individens utveckling är av högsta prioritet och därmed överordnad lagets kortsiktiga resultat. Forskningen beskriver flera fördelar med ett prestationsorienterat motivationsklimat kontra ett resultatorienterat sådant. Det är dock ingen självklarhet att detta avspeglas bland Stockholms ungdomsakademier i fotboll.

Although stakeholder theory is widely accepted in environmental disclosure research, empirical evidence about the role of stakeholders in firms’ disclosure is still scarce. The authors address this issue for a setting of carbon disclosure. Our international sample comprises the Carbon Disclosure Project (CDP) Global 500, S&P 500, and FTSE 350 reports from 2008 to 2011, resulting in a total of 1,120 firms with 3,631 firm-year observations. The authors apply Tobit regressions to analyze the relationship between carbon disclosure and the relevance of the following stakeholder groups: government, general public, media, employees, and customers. Our results confirm that in addition to carbon performance, all stakeholders are associated with carbon disclosure. Only one stakeholder group (government) acts as a moderator for the relationship between carbon performance and carbon disclosure. Furthermore, the authors find that carbon performance but not the affiliation to a carbon-intensive industry acts as a moderator between stakeholder relevance and carbon disclosure.