Syftet med min studie har varit att undersöka om fritidshemmet kan utgöra en matematisk lärandemiljö. Jag har studerat vilka aktiviteter som kan eller skulle kunna bidra till att barn utvecklar grundläggande matematiska kunskaper. Dessutom har jag försökt identifiera hinder för fritidshemmet som matematisk lärandemiljö. För att undersöka detta har jag använt mig av deltagande observation som metod samt intervjuer. Datamaterialet har samlats in på två fritidshem i två olika kommuner. Jag har inte haft för avsikt att jämföra dessa fritidshem utan de har båda bidragit till att ge en fördjupad bild av fritidshemmet som matematisk lärandemiljö. Jag har intervjuat en pedagog på varje fritidshem. Studiens resultat visar att fritidshemmet erbjuder ett stort antal matematiska lärtillfällen både i informella och formella aktiviteter. Resultatet visar även på hinder för att matematisk utveckling ska ske på fritidshemmet, bland dessa märks stora barngrupper, bristande planeringstid och bristfälliga lokaler.

Problemlösning inom matematikundervisning är något som har blivit mer uppmärksammat under de senaste decennierna. Även i den svenska läroplanen för grundskolan har problemlösning fått en större plats och är en av de fem matematiska förmågor som elever ska få möjlighet att utveckla i skolan. I de svenska styrdokumenten läggs också fokus på kommunikation, där elever ska få möjlighet att samtala och resonera kring matematik. Detta kan ske genom att eleverna får arbeta tillsammans med sina klasskamrater i olika gruppkonstellationer. Arbete med problemlösning i grupp kan utformas på olika sätt och påverkar elevers matematiska kunskapsutveckling. I denna systematiska litteraturstudies resultat framkommer det tre övergripande teman, om hur problemlösning i grupp kan stödja elever i deras utveckling av deras matematiska förmågor; hur problemlösningen utformas, på längre och kortare sikt, tillgång till stödstrukturer och hjälpmedel och gruppsammansättningens påverkan. / Problem solving within mathematics teaching has been more highlighted during the last decades. In the Swedish curriculum for primary school problem solving has got a bigger role, being one of five mathematical competencies that students should be given the chance to develop during school. In the Swedish curriculum there is also a focus on communication and how students should get the opportunity to engage in conversations and to reason about mathematics. This can be brought out by letting the students work together with their classmates in different kinds of group constellations. Problem solving in groups can be designed in different ways and affects the development of students’ mathematical competencies. In this systematic literature study three general themes were discovered, on how problem solving in groups can support students in developing their mathematical competencies; how problem solving can be designed, under a longer or shorter period of time, access to supporting structures and tools and the group constellation’s affect.

Vi som har skrivit arbetet har haft olika erfarenheter kring läsning av matematiska textuppgifter. Intresset växte, då vi blev intresserade kring varför det kan vara svårt att läsa en matematisk text. Syftet med studien är att undersöka hur elevers läsförståelse binds samman med läsning av matematiska textuppgifter samt se vilka inre och yttre faktorer som påverkar förståelsen. Kvalitativa intervjuer tillsammans med en kombination av fallstudier och observationer ligger till grund för metoden som använts i studien. I undersökningen deltog 63 elever och fyra lärare. Totalt gjordes studien i fyra klasser, varav två klasser i årskurs 2 och två i årskurs 3. Resultatet visar att många elever blev oroliga över att se textuppgifterna. En del av eleverna visade ett engagemang för att klara uppgifterna, men uppgifternas struktur och nivå var allt för krävande för dem. Pedagogerna i intervjun är övertygade om att för lite kunskap kring ämnet och stress är bidragande orsaker till att matematikförståelsen hämmas vid läsning av matematiska textuppgifter. Slutsatsen är att det är svårt med läsning av matematiska textuppgifter, och elever bör besitta en större kognitiv förmåga samt ha ett brett ordförråd för att kunna förstå matematiska texter. Textens struktur spelar roll vid förståelse, och det är pedagogens ansvar att hjälpa eleverna med matematiska textuppgifter.