<p>Syftet var att studera matematikundervisningens utveckling genom att beskriva styrdokumentens, läroplanernas och kursplanernas påverkan på undervisningen. Bakgrunden till detta examensarbete är det faktum att många elever uppfattar skolmatematiken som komplicerad och ointressant och att de inte når de uppsatta målen. Metoden som användes var en litteraturgenomgång där matematikundervisningens utveckling studerades. Genom att även utföra en kvalitativ intervjuundersökning kunde fem yrkeserfarna pedagoger beskriva hur de uppfattar denna utveckling och hur det visar sig i deras matematikundervisning. Studien visar att i takt med att samhället utvecklas och förändras utvecklas också styrdokumenten. Historiskt sett har det visat sig att matematik haft andra ändamål än endast att undervisa och lära. Den har alltid kopplats ihop med något som ska uppfylla samhällets behov såsom att förbereda för fortsatta studier, ge en god grund för studier i andra ämnen och skapa dugliga samhällsmedborgare. De kvalitativa intervjuerna visar att lärarnas arbetsformer och undervisning påverkats av styrdokumentens skiftningar. Skolmatematiken har blivit mer kreativ och konkret och man vill komma utanför matematikboken genom att låta eleverna arbeta med vardagsmatematik och problemlösning. Litteraturgenomgången och intervjuerna visar att det inte finns något enkelt svar på när<em> </em>matematikundervisning utvecklas och hur man kan förändra arbetsmetoder i undervisningen därför att det finns andra faktorer som kan påverka. Det handlar inte bara om införandet av nya läroplaner, utan även om att hitta arbetsätt som anpassas efter elevernas förutsättningar för bästa möjliga resultat för både eleverna och samhället.</p>

Syftet var att studera matematikundervisningens utveckling genom att beskriva styrdokumentens, läroplanernas och kursplanernas påverkan på undervisningen. Bakgrunden till detta examensarbete är det faktum att många elever uppfattar skolmatematiken som komplicerad och ointressant och att de inte når de uppsatta målen. Metoden som användes var en litteraturgenomgång där matematikundervisningens utveckling studerades. Genom att även utföra en kvalitativ intervjuundersökning kunde fem yrkeserfarna pedagoger beskriva hur de uppfattar denna utveckling och hur det visar sig i deras matematikundervisning. Studien visar att i takt med att samhället utvecklas och förändras utvecklas också styrdokumenten. Historiskt sett har det visat sig att matematik haft andra ändamål än endast att undervisa och lära. Den har alltid kopplats ihop med något som ska uppfylla samhällets behov såsom att förbereda för fortsatta studier, ge en god grund för studier i andra ämnen och skapa dugliga samhällsmedborgare. De kvalitativa intervjuerna visar att lärarnas arbetsformer och undervisning påverkats av styrdokumentens skiftningar. Skolmatematiken har blivit mer kreativ och konkret och man vill komma utanför matematikboken genom att låta eleverna arbeta med vardagsmatematik och problemlösning. Litteraturgenomgången och intervjuerna visar att det inte finns något enkelt svar på när matematikundervisning utvecklas och hur man kan förändra arbetsmetoder i undervisningen därför att det finns andra faktorer som kan påverka. Det handlar inte bara om införandet av nya läroplaner, utan även om att hitta arbetsätt som anpassas efter elevernas förutsättningar för bästa möjliga resultat för både eleverna och samhället.