Bakgrund och syfte: Sociala mediers framväxt har lett till uppkomsten av en ny yrkesgrupp kallad influencer. Detta yrke innebär en betydande uppmärksamhet och ett visst ansvar gentemot både sin publik och samhället. För att undvika att skada förtroendet och riskera negativa konsekvenser för sin karriär är det viktigt att agera med eftertanke och vara medveten om konsekvenserna av ens handlingar och uttryck. Denna studie fokuserar på influencern Margaux Dietz, som hamnade i en kontrovers efter att ha publicerat en YouTube-video där hon filmar och dehumaniserar en medvetslös man. Syftet med studien är att undersöka hur en offentlig person använder kriskommunikation för att återupprätta sitt anseende efter en kris. Metod: Studien använder sig av en kvalitativ metod i form av en innehålls- och textanalys, samt de retoriska appellerna ethos, pathos och logos och den retoriska teorin/metoden apologia. Detta är för att undersöka hur hon försöker återupprätta sitt anseende med hjälp av retoriska strategier. Primärdatan består av en dokumentär, en YouTube-video och ett Instagram-inlägg. Resultat och Slutsats: Utifrån innehållsanalysen framgår det att de retoriska argumenten ethos, pathos, och logos är ofta förekommande i hennes argumentation. Samtidigt som hon delvis uppfyller kraven för en idealisk apologia genom dess strategier. Studien visar att Dietz använder sig frekvent av retoriska argumenteringar för att framföra ett meddelande som kan återställa hennes anseende. Däremot tyder studien på att hennes försök till att återupprätta sitt anseende inte lyckats utifrån de strategier hon har använt, eftersom det förekommer för många motsägelser som dementerar hennes ansats. / Background and Purpose: The emergence of social media has led to the rise of a new profession called influencers. This profession entails significant attention and a certain responsibility towards both their audience and society. To avoid damaging trust and risking negative consequences for their career, it is important to act thoughtfully and be aware of the consequences of one's actions and expressions. This study focuses on the influencer Margaux Dietz, who found herself in controversy after posting a YouTube video where she films and dehumanizes an unconscious man. The purpose of the study is to examine how a public figure uses crisis communication to restore their reputation after a crisis. Method: The study employs a qualitative method in the form of content and text analysis, as well as the rhetorical appeals of ethos, pathos, and logos, and the rhetorical theory/method of apologia. This is done to investigate how she attempts to restore her reputation using rhetorical strategies. The primary data consists of a documentary, a YouTube video, and an Instagram post. Results and Conclusion: Based on the content analysis, it is evident that the rhetorical arguments of ethos, pathos, and logos are frequently employed in her arguments. At the same time, she partially meets the requirements of an ideal apologia through its strategies. The study demonstrates that Dietz frequently uses rhetorical arguments to convey a message that can restore her reputation. However, the study suggests that her attempts to restore her reputation have not been successful based on the strategies she has employed, as there are too many contradictions that contradict her approach.

The New Criminal Procedure Code of 2004 provides an extensive protection in terms of fundamental rights; however, a new obstacle for the proper administration of justice has surfaced involving the judge, who is constantly being affected in its finaldecision by the media.The author of this article discusses this problem from the field of preventive imprisonment, focusing on current cases and doctrine. In addition, the author makes an analysis and classification of judges based on their way of making choices, showing a discouraging picture of the situation. / El Nuevo Código Procesal Penal de 2004 es más garantista en cuanto a derechos fundamentales; no obstante, un nuevo obstáculo para una correcta administración de justicia lo supone el mismo juzgador, quien está siendo afectado constantementeen su decisión por los medios de comunicación.El autor del presente artículo expone este problema desde el ámbito de la prisión preventiva, centrándose en casos actuales y doctrina. Además, realiza un análisis y clasificación de los jueces en base a su modo de tomar decisiones, mostrándonosun panorama poco alentador.