Mellan Himmel och Jord

Information mellan myndigheter och unga människor (i det här fallet människor under 25 år) kan ibland vara otydlig och missförstånd kan uppstå, då man har olika sätt att uttrycka sig på. För att missförstånd ska undvikas är det av stor vikt att den externa kommunikationen fungerar mellan dessa. För att den externa kommunikationen ska fungera krävs det att budskapet som ska ut är internt förankrat, om organisationen själv visar att det tror på det, då gör förhoppningsvis också målgruppen det. Effektivast blir kommunikationen när flera informationskanaler kombineras och i dagens samhälle är elektroniska kanaler som till exempel Internet ofta en självklar källa att använda sig av. Undersökningen i den här uppsatsen handlar om att ta reda på hur körkortsaspiranterna tar del av information om körkorts-tagning och sammanhållet förarprov B. I undersökningen som är halvårsutvärderingen av Vägverkets informationsinsatser kring sammanhållet förarprov, tar jag även reda på vad som kan förbättras. Undersökningen bestod av en kvantitativ metod i form av en enkät, som körkortsaspiranterna fick svara på, om hur de tagit del av informationen. Resultatet av studien visar att den externa kommunikationen blir som mest effektiv när flera informationskanaler kombineras. Möjligheten att nå hela målgruppen blir då stor. Studien visar även att unga människor (körkortsaspiranterna) idag mestadels använder sig av Internet när de vill söka information, men de använder sig även av andra källor såsom broschyrer och informationsblad samt genom att prata med till exempel personal på trafikskolor eller Vägverkets kundtjänst för körkortsfrågor. I övrigt har själva idén med sammanhållet förarprov blivit positivt mottagen, vilket även speglas i analysen. I teoridelen tas teorier om kommunikation, planerad och integrerad kommunikation upp. Jag redogör kort för internkommunikation, då detta har betydelse för den externa kommunikationen. När det gäller extern kommunikation behandlar jag i huvudsak dess informationskanaler och även lite om marknadskommunikation, i synnerhet social marknadsföring, då undersökningen handlar om en informationskampanj. Jag har även några korta avsnitt om omvärldsbevakning, visuell och skriftlig profil. Inom organisationsområdet redovisar jag teorier som rör organisationskulturer och kommunikationsklimat, vilket hänger samman med kommunikation i organisationen. Även ett kort avsnitt om situationssynsättet och kunskapsorganisationen ingår i kapitlet. I metoddelen redogör jag för typen av undersökning och hur den genomförts. I de sista kapitlen finns resultat och analys av enkäterna.

Genom massmedierna kan hela samhällen bli influerade. Med tanke på medieteknikutvecklingen så har det varit intressant att ta reda på om medietekniken har bidragit till utvecklingen av psyops användande. Med medieperspektivet som bakgrund har uppsatsen svarat på om det första informationskriget, Operation Desert Shield/Desert Storm, har följts upp med ännu mer användande av psyops. Med slutsatser så som att psyops har fått en mer framträdande roll i krigföringen och att förändringarna kan härledas till medieteknikutvecklingen kan också frågeställningen besvaras. Slutsatsen är att Operation Desert Shield/Desert Storm har följts upp med ännu mer användande av psyops. Med medietekniken som bakgrund är denna en av anledningarna till att psyops utvecklats men också vice versa. För att besvara dessa frågor har en faktainhämtning gjorts på området för att sedan kunna jämföra de olika operationernas mål, medel och metoder.

Uppsatsen är en reflekterande text över ett verk gjort som examensarbete vid Högskolan i Skövde. Verket består av olika 3d-animationer som skapats med syftet att visualisera olika rörelsenormer. Resultatet av detta verk är 26 cykler/animationer baserade på olika karaktärer, en man i 30-årsåldern, en kvinna i samma ålder, en köns- och ålderslös cartoon-figur och en äldre man på 70 år. Observation av människor i rörelse i olika situationer har gjorts och även med hjälp av människors åsikter har sedan animationerna skapats och utvärderats under arbetets gång. I den reflekterande texten har detta gjorts genom att först ge en bakgrund till vad för normer och generaliseringar som används vid skapandet av animationer. Människors åsikter om hur karaktärer ska eller bör röra på sig har varit mer relevant för att skapa animationerna än hur människor rör på sig i verkligheten. I slutet av arbetet återfinns en kortare diskussion huruvida det är bra eller dåligt att använda sig av normer och stereotyper. Fördelarna med generaliseringar är att det blir tydligt och att betraktaren inte blir förvirrad, men nackdelen blir då istället att karaktärsanimationerna blir något lika varandra från spel till spel.

No description available.

I denna reflekterande rapport beskrivs processen av arbetet med att skapa en introduktion till spelet Dreamlords the Reawakening (vidare benämnt som Dreamlords). Verket består av ett designdokument (se bilaga), tre spelbara uppdrag samt en serie texter som syftar till att instruera spelaren om hur Dreamlords går till. Inledningsvis ges en bakgrund till Dreamlords historia, genre och målgrupp samt syftet med verket och de mål som har satts upp. Rapporten beskriver sedan förarbetet, planeringen, designdokumentet och det praktiska arbetet. En reflektion kring de val som gjorts under framställandet av verket belyser sedan den kreativa processen. Slutsatsen som presenteras i rapporten är att de arbetsmetoder som använts i framtagandet av introduktionen till Dreamlords har fungerat väl och resulterat i en godtagbar slutprodukt.

Michael Moore är en av världens allra mest berömda dokumentärfilmare. Med sin personliga stil och sitt tydligt politiska patos har han blivit både hatad och älskad i USA. I sin senaste film Sicko, gick han till hård attack mot det amerikanska sjukförsäkringssystemet, och propagerade för att USA skulle ta efter de europeiska länderna, det vill säga skapa ett system där staten åtminstone i teorin garanterar vård för alla.Den här uppsatsens syfte var att undersöka vad det är som gör Michael Moore så kontroversiell. Vi ville se hur filmkritiker bedömde filmen och på vilka grunder. Vi gjorde därför en kvalitativ innehållsanalys där vi noggrant läste igenom texterna för att se hur tendenserna såg ut. Vi läste igenom recensionerna och försökte dela in dem i olika kategorier efter vad kritikerna tyckte. Vi läste igenom texterna och genom att tolka både vad som stod ordagrant och vad som gick att läsa mellan raderna.Vi kom fram till att filmens budskap påverkade recensenternas åsikt om filmen i mycket hög grad och att de som verkligen gillade filmen inte brydde sig så mycket om de ”regler” som finns för dokumentärfilmer. Tendensen var att de som höll med Moore (vilket de flesta gjorde) gillade filmen. Den som ogillade filmen mest verkade också vara den som tyckte sämst om Moores politiska åsikter. De flesta kritiker infann sig dock i ett slags mellanskikt. De gillade filmen och dess budskap, men hade ändå vissa invändningar.

Dagens svenska handikappolitik bygger på delaktighet och alla människors lika värde. Vi har undersökt om den officiella synen också slagit igenom i massmedia genom en kvalitativ undersökning av åtta nyhetsinslag i Rapport och Aktuellt som skildrar personer med begåvningsnedsättning och/eller nedsatt autonomi. Vi har också tittat på hur personerna skildras i förhållande till övriga i reportaget samt om medierna har någon ambition att föra den beroendes talan. Genom en kritisk diskursanalys har vi sökt utforska och kartlägga maktrelationer. Ett viktigt instrument har varit en lingvistisk analys. Journalisternas ambition tycks vara att skildra personen med funktionshinder positivt och försvara eller förklara hennes behov och livssituation. Trots det dominerar ett latent budskap att personerna är osjälvständiga objekt, utanför den sociala gemenskap som journalist och tittare utgör. Tillsammans med en markant redaktionell särbehandling av aktörer med funktionshinder riskerar detta att öka diskrimineringen av personer med nedsatt autonomi.

The purpose of this essay is to draw attention to a rather new phenomena, virtual bullying amongst young people. Bullying has been known for a long time but today, bullying has found new ways of expression. New technology, which includes the Internet and cell phones, has given the bullies new weapons to use in their bullying. The study I have done has been qualitative and contained interviews. Represents from two communities, Playahead and LunarStorm, and two organisations, BRIS and Friends, all together five persons (two persons from LunarStorm) have been interviewed and had the opportunity to tell me their view on virtual bullying. The results show that young people see the new technologies as a valuable prolongation of their reality that they won’t give up if they don’t need to. I have also discovered that the young people hide behind something they think is anonymity. When you bully on the Internet for example, you can choose to be anonymous to the ones you bully but you aren’t anonymous to everyone. The Internet-page owners know who the bully is and can trace IP-numbers and confront the bullies. Something my study also has shown is how important it is that adults know what their kids do on the Internet and on their cell phones. They aren’t aware of that their son or daughter can just as well get in trouble at home as out on the town a Friday night. Some future research I would find interesting is how bullying changes and adapts to new environments and what a preventive work against virtual bullying could look like. / Denna uppsats avser att ta upp mobbning bland unga på Internet och via mobiltelefon. Mobbning har varit känt sedan länge men nu har mobbningen funnit nya vägar att uttrycka sig. Ny teknik som innefattar Internet och mobiltelefoner har gett mobbarna nya uttryckssätt och arenor att utföra sitt mobbande på. Undersökningarna jag har gjort har varit kvalitativa och bestått av intervjuer. Representanter från två communities, Playahead och LunarStorm, samt två organisationer BRIS och Friends, totalt fem stycken (två representanter från LunarStorm), har intervjuats och fått tillfälle att ge sin syn på virtuell mobbning. Resultaten har visat att ungdomar ser den nya tekniken som en betydelsefull förlängning av deras verklighet som många ogärna avstår. Jag har även upptäckt att de ungdomar som mobbar gömmer sig bakom något de tror är anonymitet. När man mobbar på exempelvis Internet kan man välja att vara anonym för den man mobbar men man är inte anonym för alla. Sajtägarna vet vem mobbaren är och kan spåra IPnummer och ställa mobbarna till svars. Något min undersökning också visat är hur viktigt det är för vuxna att veta vad deras barn gör på Internet och på sin mobiltelefon. De är inte medvetna om att deras dotter eller son kan råka lika illa ut i hemmets lugna vrå som ute på torget en fredagskväll. Intressanta framtida forskningsområden tycker jag skulle kunna vara hur mobbningen förändras och anpassas till nya miljöer, hur mobbare i den virtuella världen ser ut jämfört med den verkliga samt hur ett förebyggande arbete mot virtuell mobbning kan se ut.

Syfte: Syftet är att undersöka hur Socialdemokraternas valbroschyrer har förändrats i sättet att presentera sig själva för potentiella väljare under de senaste 50 åren. Metod: Socialsemiotik Teorier: Uppsatsen tar avstamp utifrån teorier om förmoderna, moderna och postmoderna kampanjer samt amerikaniseringsteorier, men även hur trenderna enligt forskare ser ut i Sverige och andra europeiska länder. Huvudresultat: Undersökningen visar såväl likheter som skillnader mellan de analyserade åren. Reklamdiskursens växande inverkan på broschyrerna gör sig tydlig, vilket kan ses som en del i den växande kommersialiseringen av politiken. Tendenser till en amerikanisering kan skönjas men dessa är vaga. Uppdelningen av kampanjer som förmoderna, moderna och postmoderna anser vi vara diskutabla.