Agoraphobia is the fear of situations where a person perceives the environment as unsafe with no easy way to escape. A common way to treat agoraphobia is to use exposure therapy. An important part of exposure therapy is the homework practice of self-directed exposure sessions a patient does without the therapist, in between therapy sessions. These self-directed sessions come with many challenges, such as making sure the patient feels supported, motivated and that they do the session in the ’right’ way. Solutions to these challenges have been researched and developed in previous studies. However, these studies do not fully make use of all the possibilities that come with today’s mobile technology. This study aims to fill this gap by designing and evaluating a smartphone application called Exphobia. The overall methodological approach was based on the iterative research approach of Design Science Research. The development of Exphobia shows that it is technically possible to build a smartphone app that fulfills the different requirements. The evaluation of Exphobia shows that a smartphone application could potentially be an effective form of support in such a setting. However, further testing needs to be performed with patients diagnosed with agoraphobia to make any conclusions about the clinical effectiveness / Agorafobi är rädslan för situationer där en person upplever miljön som osäker utan något lätt sätt att fly. Ett vanligt sätt att behandla agorafobi är att använda exponeringsterapi. En viktig del av exponeringsterapi är hemuppgifterna med självstyrda exponeringssessioner som en patient gör utan terapeuten, mellan terapisessionerna. Det finns många utmanningar med dessa självstyrda sessioner, som att se till att patienten känner sig stöttad, motiverad och att de gör sessionen på ’rätt’ sätt. Lösningar på dessa utmaningar har undersökts och utvecklats i tidigare studier. Dessa studier utnyttjar dock inte fullt ut alla möjligheter som följer med dagens mobilteknik. Denna studie syftar till att fylla detta forskningsgap genom att designa och utvärdera en smartphone-applikationen Exphobia. Det övergripande tillvägagångssättet baserades på forskningsmetoden Design Science Research. Utvecklingen av Exphobia visar att det är tekniskt möjligt att bygga en smartphone-app som uppfyller de olika tekniska krav som finns. Evalueringen av Exphobia visar att en smartphoneapplikation potentiellt skulle kunna vara en eektiv form av stöd. Ytterligare tester måste dock utföras med patienter som diagnostiserats med agorafobi för att dra några slutsatser om den kliniska eektiviteten.

No description available.

Optimization and automation of Additive Manufacturing is an important part of the fourth industrial revolution, Industry 4.0. Additive Manufacturing is a process similar to 3D printing where a laser burns metal powder into a structure layer by layer. Finding anomalies in each layer is time-consuming due to the large number of layers, therefore, an unsupervised solution to finding anomalies is desired. This work aims to explore different structures and methods for detecting anomalies in images of the layers by training different Artificial Neural Networks. Common metrics in anomaly detection such as Recall, False Positive Rate, Precision, F1-score, and Accuracy have been used to evaluate the results. Data augmentation is difficult to use in anomaly detection in Additive Manufacturing since geometric transforms make the outputs contain high losses and color space transformations can sometimes alter the images so that the anomalies are difficult to detect. Preprocessing the data with a perspective transformation to focus on only the powder bed can remove factors in the images that appear due to angles and camera placement. If not dealt with by the model, these factors can make the models think they are anomalies. Autoencoders is a structure that is efficient and can be leveraged to learn a representation of the images that can be used for different anomaly detection techniques. Using a modified version of squared error loss can result in good detection of anomalies without many false positives. Generative Adversarial Networks (GANs) utilize two models and their latent space to compare real data to generated copies for anomaly detection. However, they require long training times and tend to be unstable during the training phase. Anomalies can also be detected using Vision Transformers by extracting information from the embedded token patches to reconstruct the input data. The data is then compared similarly to the autoencoder. The encoder part of an autoencoder can be used to get latent space vectors that can be used for different kinds of anomaly detection methods. The methods Isolation Forest (iForest), Local Outlier Factor (LOF), Principal Component Analysis (PCA), and Uniform Manifold Approximation and Projection (UMAP) all managed to have high scores for the metrics recall, precision, F1-score, and accuracy. PCA and UMAP also had a low false positive rate compared to a fairly high false positive rate for iForest and LOF. However, these methods need to be tested more for an accurate assessment and on more datasets. / Optimering och automation av additiv tillverkning är en viktig del av den fjärde industriella revolutionen, Industry 4.0. Additiv tillverkning är en process liknande 3D-utskrift där en laser smälter metallpulver till en struktur lager för lager. Att hitta anomalier i varje lager är tidskrävande på grund av det stora antalet lager, därför är en oövervakad lösning för att hitta anomalier önskvärd. Detta arbete syftar till att utforska olika strukturer och metoder för att upptäcka anomalier i bilder av lagren genom att träna olika artificiella neurala nätverk. Vanliga metriker i anomalidetektering såsom Recall, False positive rate, Precision, F1-score och Accuracy har använts för att utvärdera resultaten. Dataaugmentering är svår att använda vid anomalidetektering i additiv tillverkning eftersom geometriska transformationer gör att det man får ut från modeller innehåller höga värden på förluster och färgrymdstransformationer kan ibland ändra bilderna så att anomalierna blir svåra att upptäcka. Förbearbetning av datan med en perspektivtransformation för att fokusera enbart på pulverbädden kan ta bort faktorer i bilderna som uppstår på grund av vinklar och kameraplacering. Om dessa faktorer inte hanteras av modellen kan de få modellerna att tro att de är anomalier. Autoencoders är en struktur som är effektiv och kan användas för att lära sig en representation av bilderna som kan användas för olika tekniker för anomalidetektering. Användning av en modifierad version av kvadratfel-förlust kan resultera i bra detektering av anomalier utan många falska positiva. Generative Adversarial Networks (GANs) använder två modeller och deras latent space för att jämföra verkliga data med genererade kopior för anomalidetektering. Dock kräver de långa träningstider och tenderar att vara instabila under träningsfasen. Anomalier kan också detekteras med Vision Transformers genom att extrahera information från inbäddade tokens för att rekonstruera ingångsdata. Resultatet är sedan likt som för autoencoders. Encoder-delen av en autoencoder kan användas för att få latent space vektorer som kan användas för olika typer av anomalidetekteringsmetoder. Metoderna Isolation Forest (iForest), Local Outlier Factor (LOF), Principal Component Analysis (PCA) och Uniform Manifold Approximation and Projection (UMAP) uppnådde alla höga poäng för metrikerna recall, precision, F1-score och accuracy. PCA och UMAP hade också en låg andel false positives jämfört med en ganska hög andel false positives för iForest och LOF. Dessa metoder behöver dock testas mer för en korrekt bedömning och på fler dataset.

Den här uppsatsen studerar användbarheten i ett avvikelsehanteringssystem designat för små tillmedelstora företag. Studien, som är i samarbete med Boards on Fire, inkluderar utvecklingen ochutvärderingen av ett nytt avvikelsehanteringssystem anpassat för de varierande behov som finns ismå till medelstora företag. En förstudie låg till grund för utvecklingen av systemet, däranvändbarheten utvärderades genom användartester. Sju deltagare utförde testerna, därkvalitativa data samlades in med hjälp av Think aloud-metoden. Teman som identifieradesgenom tematisk analys visar att användarna fann systemet ha ett tydligt flöde och effektiva,användarvänliga funktioner. Vissa utmaningar upptäcktes dock i förbättringssektionen avsystemet. Systemets användbarhet bekräftades kvantitativt med hjälp av System Usability Scale(SUS), där medelpoängen indikerar en god användbarhet. Framtida forskning bör fokusera på attutvärdera systemet i en naturlig miljö och involvera ett bredare spektrum av företag för attbekräfta dess tillämpbarhet inom olika industrier.

<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med uppsatsen är att göra en komparativ studie av två svenska nyhetstidningars förmedling av de inledande skeendena i Jacksonrättegången. Jag analyserar om rättegången är en medieskandal enligt James Lull och Stephen Hinermans kriterier. Följande frågeställningar besvaras: Är Jacksonrättegången en medieskandal enligt James Lull och Stephen Hinermans kriterier? Om det är en skandal, hur förhåller sig den till Tomlinsons teori om den</p><p>globaliserande skandalen? Hur har media konstruerat berättelsen kring Jacksonrättegången och hur förbereds publiken inför rättegången? Hur förhåller sig förmedlingen av Jacksonrättegången till det offentliga och det privata? Vad finns det för nyhetsvärderingar i förmedlingen av Jacksonrättegången? Vad finns det för likheter och skillnader mellan de utvalda nyhetstidningarnas sätt att förmedla Jacksonrättegången?</p><p>Teori</p><p>I teoridelen används Lull och Hinermans kriterier på vad en medieskandal är samt teorier om medieskandaler enligt Thompson och Tomlinson. I narratologiavsnittet ligger fokus på berättarteknik med språk, dramaturgi och vinkling samt ett avsnitt om nyheter som berättelser där Bird och Dardennes beskrivning används. Ett avsnitt handlar om teorin offentligt/privat enligt Habermas och Thompson. Kriterier på nyhetsvärdering är även en del av teoriavsnittet.</p><p>Material och metod</p><p>Materialet utgörs av artiklar hämtade från Dagens Nyheter och Aftonbladet under perioden 1 december 2004 till 1 mars 2005. Metoden är en kvalitativ analys av utvalda artiklar rörande Jacksonrättegången. Metoden har sin utgångspunkt i de teoretiska analysverktygen som presenteras i teorikapitlet. I material- och metodkapitlet finns ett avsnitt om prestigepress kontra tabloidpress samt ett avsnitt om källkritik.</p><p>Sammanfattande konklusioner</p><p>Enligt Lull och Hinermans kriterier har jag kommit fram till att Dagens Nyheter inte är med och skapar en medieskandal. De befinner sig istället på metanivå och rapporterar om rättegången som en medieskandal till skillnad från Aftonbladet som deltar i medieskandalen. Jacksonrättegången är en lokal händelse som förflyttats till de svenska nyhetstidningarna. Resultatet av analysen visar även att förmedlingen av Jacksonrättegången skiljer sig åt i de båda nyhetstidningarna då Aftonbladet lägger större fokus vid händelsen och den får en följetongskaraktär. Aftonbladet bygger upp förmedlingen av Jacksonrättegången som ett narrativ med en början och en mitt. Eftersom rättegången pågår går det inte att uttala sig om slutet. De förbereder därmed läsarna på att rättegången ska äga rum genom att publicera artiklar innan rättegången vilket Dagens Nyheter inte gör. Dagens Nyheters förmedling sker oftast i form av korta rapporter. Dramaturgi används i båda nyhetstidningarna även om</p><p>Aftonbladet lägger större fokus på det. Aftonbladet använder sig i större utsträckning av vinkling i form av personifiering. Förmedlingen av Jacksonrättegången rör sig främst inom den privata sfären eftersom det Jackson anklagas för begåtts i intimsfären. Dagens Nyheter uttrycker sig mer försiktigt medan Aftonbladet gräver sig djupt ner i intimsfären. Jacksonrättegången uppfyller kraven för nyhetsvärdering bl.a. genom att vara en färsk nyhet som handlar om ett eventuellt brott begått av en känd person, men Aftonbladet cirkulerar nyheten i större omfattning än Dagens Nyheter.</p>

Syfte och frågeställningar Syftet med uppsatsen är att göra en komparativ studie av två svenska nyhetstidningars förmedling av de inledande skeendena i Jacksonrättegången. Jag analyserar om rättegången är en medieskandal enligt James Lull och Stephen Hinermans kriterier. Följande frågeställningar besvaras: Är Jacksonrättegången en medieskandal enligt James Lull och Stephen Hinermans kriterier? Om det är en skandal, hur förhåller sig den till Tomlinsons teori om den globaliserande skandalen? Hur har media konstruerat berättelsen kring Jacksonrättegången och hur förbereds publiken inför rättegången? Hur förhåller sig förmedlingen av Jacksonrättegången till det offentliga och det privata? Vad finns det för nyhetsvärderingar i förmedlingen av Jacksonrättegången? Vad finns det för likheter och skillnader mellan de utvalda nyhetstidningarnas sätt att förmedla Jacksonrättegången? Teori I teoridelen används Lull och Hinermans kriterier på vad en medieskandal är samt teorier om medieskandaler enligt Thompson och Tomlinson. I narratologiavsnittet ligger fokus på berättarteknik med språk, dramaturgi och vinkling samt ett avsnitt om nyheter som berättelser där Bird och Dardennes beskrivning används. Ett avsnitt handlar om teorin offentligt/privat enligt Habermas och Thompson. Kriterier på nyhetsvärdering är även en del av teoriavsnittet. Material och metod Materialet utgörs av artiklar hämtade från Dagens Nyheter och Aftonbladet under perioden 1 december 2004 till 1 mars 2005. Metoden är en kvalitativ analys av utvalda artiklar rörande Jacksonrättegången. Metoden har sin utgångspunkt i de teoretiska analysverktygen som presenteras i teorikapitlet. I material- och metodkapitlet finns ett avsnitt om prestigepress kontra tabloidpress samt ett avsnitt om källkritik. Sammanfattande konklusioner Enligt Lull och Hinermans kriterier har jag kommit fram till att Dagens Nyheter inte är med och skapar en medieskandal. De befinner sig istället på metanivå och rapporterar om rättegången som en medieskandal till skillnad från Aftonbladet som deltar i medieskandalen. Jacksonrättegången är en lokal händelse som förflyttats till de svenska nyhetstidningarna. Resultatet av analysen visar även att förmedlingen av Jacksonrättegången skiljer sig åt i de båda nyhetstidningarna då Aftonbladet lägger större fokus vid händelsen och den får en följetongskaraktär. Aftonbladet bygger upp förmedlingen av Jacksonrättegången som ett narrativ med en början och en mitt. Eftersom rättegången pågår går det inte att uttala sig om slutet. De förbereder därmed läsarna på att rättegången ska äga rum genom att publicera artiklar innan rättegången vilket Dagens Nyheter inte gör. Dagens Nyheters förmedling sker oftast i form av korta rapporter. Dramaturgi används i båda nyhetstidningarna även om Aftonbladet lägger större fokus på det. Aftonbladet använder sig i större utsträckning av vinkling i form av personifiering. Förmedlingen av Jacksonrättegången rör sig främst inom den privata sfären eftersom det Jackson anklagas för begåtts i intimsfären. Dagens Nyheter uttrycker sig mer försiktigt medan Aftonbladet gräver sig djupt ner i intimsfären. Jacksonrättegången uppfyller kraven för nyhetsvärdering bl.a. genom att vara en färsk nyhet som handlar om ett eventuellt brott begått av en känd person, men Aftonbladet cirkulerar nyheten i större omfattning än Dagens Nyheter.

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med denna c-uppsats är att belysa den påverkan som media har på sina användare. Frågeställningen är: Finns det något samband mellan rapporteringen på Aftonbladet.se och det slutgiltiga resultatet i Melodifestivalens final?</p><p>För att få svar på frågeställningen har jag gjort en undersökning i två delar. Den första är en kvantitativ innehållsanalys där jag har undersökt hur ofta och på vilket sätt bidragen har framställts i artiklarna. Den andra delen är en kvalitativ diskursanalys där jag har analyserat språkbruket och hierarkin i artiklarna. I undersökningen har jag analyserat 26 artiklar från Aftonbladet.se som alla handlar om ett eller flera bidrag från finalen i Melodifestivalen. Artiklarna är skrivna av journalister och är allmänt tillgängliga på Internet.</p><p>Resultatet jag har kommit fram till är att det finns indikationer på att Aftonbladet.se:s rapportering kan ha påverkat utgången i Melodifestivalen. Av de artiklar som publicerades veckan innan finalen nämndes The Ark i flest antal artiklar, följt av Andreas Johnson och Måns Zelmerlöw. Det är även dessa tre artister/grupper som har nämnts ihop med flest värdeladdade ord.</p> / <p>Abstract</p><p>The purpose of this essay is to illustrate the effects that media has on its users. My question is: Is there a connection between the reporting at Aftonbladet.se and the result in the finals of Melodifestivalen.</p><p>To answer my question I have done an investigation in two parts. The first one is a quantitative content analysis where I have analysed how often and in what way the contest entries are described in the articles. The second part is a qualitative discourse analysis where I have analysed the linguistic usage and the hierarchy in the articles. The investigation contains 26 articles from Aftonbladet.se and they are all about one or more of the contest entries in the finals of Melodifestivalen. The articles are written by journalists and they are available to the public on the Internet.</p><p>The result of the investigation is that Aftonbladet.se’s reporting may have affected the result in the finals of Melodifestivalen. In the articles that were published during the week before the finals, The Ark was mentioned the most, followed by Andreas Johnson and Måns Zelmerlöw. It is also these three artists/groups that has been mentioned along with the most emotionally charged words.</p>

<p>Syftet med uppsatsen ”Vem har rätt till berättelsen? Nyhetskonstruktion i tryckta medier om dem som blev beskjutna av den såkallade lasermannen” är att undersöka tryckta mediers rapportering om den såkallade lasermannen och de människor han besköt. Jag gör detta mot</p><p>bakgrund av Shahram Khosravis berättelse om hur han framställdes i medierna när han blev beskjuten av lasermannen. Jag vill även undersöka förekomsten av samhällsdiskurser i artiklarna.</p><p>Frågeställningarna är: vad är det för berättelser som förmedlas genom medierna och hur kan dessa jämföras med Shahram Khosravis berättelse? Kan man utläsa något budskap i mediernas rapportering och kan man i sådant fall förklara och förstå detta? Samt, vad kan</p><p>medierapporteringen tänkas få för effekter? </p><p>Uppsatsen bygger på teorier om konstruktivism och medielogik, som handlar om att allting är konstruerat och att medierna inte på ett objektivt sätt kan skildra olika nyheter. Jag använder också teorier om diskurser och om nyhetsvärdering. </p><p>I textanalysen av sju artiklar använder jag en kritisk diskursanalys som metod. </p><p>Resultaten av analysen visar att medierna kategoriserade människor på samma sätt som lasermannen, det vill säga att de dömde människor efter utseende så att ”mörka” personer kunde räknas till invandrare och ”ljusa” som svenskar. Rapporteringen gick från attt handla om människor som blivit beskjutna till att handla om rädda och oroliga invandrare som besköts. Genom min undersökning ser jag att journalisterna från början rapporterade individuellt men utan egna kopplingar och analyser och att de sedan kom att följa samma medielogik och form. Artiklarna fick samma teman och vinklar och samhällsdiskurser som rasism och främlingsfientlighet återspeglades. Genom att fortsätta på en redan pågående debatt påverkade medierna debatten genom ett nytt synsätt. Effekten av en sådan rapportering kan vara att läsarna anammar mediernas indelning av människor, som grundar sig på stereotyper och schabloner.</p>

<p>Syftet med uppsatsen ”SJ, nyheterna & resenärerna. En uppsats om nyhetsrapporteringen kring SJ AB och om dess återspegling hos SJ:s resenärer” är att dels undersöka vad SJ:s resenärer har för uppfattning om SJ och om det häri finns någon parallell till dagstidningarnas</p><p>rapportering om SJ. Dels är syftet också att undersöka hur några av de svenska stora dagstidningarna skildrar SJ, för att se vilken eller vilka inställningar till SJ som framkommer i tidningarna.</p><p>Mina frågeställningar för uppsatsen är: vad har SJ:s resenärer för uppfattning om SJ? Kan man urskilja en generell tolkningsram hos resenärerna när det gäller inställningen till SJ? Hur beskrivs SJ i tryckta medier? Vad är det för tolkningsram som dominerar i mediernas</p><p>rapportering om SJ, det vill säga finns det en generell inriktning i nyheterna om SJ? Till dessa frågeställningar har jag ett antal underfrågeställningar om resvanor, personlig erfarenhet och</p><p>tolkningsramar. </p><p>Som undersökningsmetod har jag genomfört en enkätundersökning om 20 frågor ombord på tågen. Efter fem resor tur och retur med olika destinationer fick jag in totalt 574 enkätsvar. Enkätundersökningen har jag sedan kombinerat med en textanalys av ett antal tidningsartiklar, med syfte att studera de enskilda artiklarnas och tidningarnas inställning till SJ. Min undersökning har med andra ord en kvantitativ ansats med vissa kvalitativa inslag. Det kvalitativa består i tolkningar av de olika artiklarnas och dagstidningarnas inställning till SJ.</p><p>Den teoretiska delen bygger på teorier om medieeffekter, social kontext, tolkning och personlig erfarenhet av händelser som återges i medier.</p><p>Resultatet av analysen visar att tidningsartiklarna präglas av en negativ inställning till SJ eller att de förknippar SJ med sådant som kan uppfattas som negativt av läsaren. Dock syns inte samma grundläggande negativa inställning hos SJ:s resenärer, vilken dock varierar beroende på hur frekvent man reser med SJ. Med andra ord finns det en koppling mellan egna erfarenheter och hur man exponerar sig för nyheter kring SJ. Undersökningen visar också att det råder en viss förvirring kring frågorna om avreglering, privatisering och konkurrens då en majoritet vill ha en ökad konkurrens med fler aktörer än SJ samtidigt som man inte vill se en</p><p>privatisering av järnvägen. Även detta kan kopplas till nyhetsrapporteringen som endast sporadiskt har fokuserat dessa frågor utan någon direkt fördjupning. Sammanfattningsvis har det varit intressant att se sambandet mellan den egna erfarenheten och medierapporteringen kring den aktuella händelsen eller frågan, och hur detta präglar den personliga uppfattningen i frågan, i detta fallet SJ.</p>

<p>Dagens svenska handikappolitik bygger på delaktighet och alla människors lika värde. Vi har undersökt om den officiella synen också slagit igenom i massmedia genom en kvalitativ undersökning av åtta nyhetsinslag i Rapport och Aktuellt som skildrar personer med begåvningsnedsättning och/eller nedsatt autonomi. Vi har också tittat på hur personerna skildras i förhållande till övriga i reportaget samt om medierna har någon ambition att föra den beroendes talan. Genom en kritisk diskursanalys har vi sökt utforska och kartlägga maktrelationer. Ett viktigt instrument har varit en lingvistisk analys.</p><p>Journalisternas ambition tycks vara att skildra personen med funktionshinder positivt och försvara eller förklara hennes behov och livssituation. Trots det dominerar ett latent budskap att personerna är osjälvständiga objekt, utanför den sociala gemenskap som journalist och tittare utgör. Tillsammans med en markant redaktionell särbehandling av aktörer med funktionshinder riskerar detta att öka diskrimineringen av personer med nedsatt autonomi.</p>