No description available.

Under ett politiskt val ökar det politiska intresset bland medborgarna. Därmed ökar också intresset för att ta del av journalistik som handlar om politik och politiker. Vid valet 2006 bestämde sig en tredjedel av väljarna för vilket parti de skulle rösta på under den sista veckan före valet. Därmed blir journalistiken i valrörelsens slutskede ett viktigt element till hur medborgare ser på politik och politiker. Politisk nyhetsjournalistik har en tendens att gestalta politik som sport och spel i stället för som sakfrågor. Detta fenomen är något som det har forskats om en hel del tidigare, men forskningen har främst inriktats på landets största tidningar. Hur det ser ut i lokala tidningar vet forskningen inte lika mycket om. Framförallt har det aldrig tidigare genomförts en samlad undersökning som jämför gestaltningen av politiken i svenska kvällstidningar, rikstäckande morgontidningar och landsortstidningar under ett val. Syftet med studien var att ta reda på hur politiken i samband med valet 2010 gestaltades i de två största svenska landsortstidningarna, de två största rikstäckande morgontidningarna och de två största kvällstidningarna. I studien undersöktes i vilken utsträckning politiken gestaltades som sak och spel i de olika tidningstyperna. Dessutom ville vi också kunna säga något om medielogikens genomslag i de olika tidningstyperna i samband med valet. Undersökningen har genomförts med en kvantitativ innehållsanalys med deskriptiv ansats. De tidningar som studerats är Helsingborgs Dagblad, Falu Kuriren, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen. Tidsperioden studien fokuserat på är de två sista veckorna före valet, det vill säga från den 6 september 2010 till den 19 september 2010. Resultatet visade att spelgestaltningen förekom i mycket högre grad i kvällstidningarna än i morgontidningarna och landsortstidningarna. Landsortstidningarna visade sig gestalta politiken som sak i flest andel artiklar, följt av morgontidningarna. Minst andel sakgestaltade artiklar fanns i kvällstidningarna, som också hade en tendens att använda sig mer av skandalgestaltning och triviagestaltning än vad landsortstidningarna och morgontidningarna gjorde. Detta skulle kunna peka på att de mest kommersialiserade tidningarna präglas mest av medielogiken vad gäller gestaltandet av politik i samband med val. / During a political election the public’s interest in politics and political journalism increases significantly. In the Swedish election of 2006 a full third of voters decided which party they would vote for in the last week of campaigning. Therefore journalism during the final stages of an election campaign is an important element of how citizens view politics and politicians. Political journalism tends to frame politics as sports and game rather than focusing on political issues. This phenomenon has been researched before but has mainly focused on major national newspapers. But how the framing appears in local newspapers is something that existing research has largely overlooked. A wider study that compares the framing of politics in Swedish tabloids, national daily newspapers and local newspapers during an election has never been accomplished in Sweden before. The purpose of this study was to find out how the politics of the election in 2010 was framed in the two biggest local newspapers, the two biggest national daily newspapers and the two biggest tabloids in Sweden. We wanted to see the extent to which the politics was framed as a political game and as a political issue in the different types of newspapers. Further, we also wanted to say something about how the newspapers were tinged by the media logic. The study has used a quantitative content analysis with a descriptive approach. The newspapers included in the study were Helsingborgs Dagblad, Falu Kuriren, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet and Expressen, the last two weeks before the election, that is, September 6, 2010 to September 19, 2010. The results showed that the framing of politics as a game was much more common in the tabloids than in the national daily newspapers and the local newspapers. The local newspapers were more likely, followed by the daily newspapers, to use issue framing. A minimum number of issue framing were found in the tabloids, who also had a tendency to use more of the sensationalism frame and politicians as individuals frame than the local newspapers and the daily newspapers did. This could indicate that the most commercialized newspapers are those who are most tinged by the media logic, in terms of the framing of the politics in context of elections.

No description available.

No description available.

No description available.

In the past two decades, globalization has become a popular term to explain the spirit of our time, society and future. Therefore many studies about globalization in different areas have been developed, as in economy, politics and culture. However some relevant agents and aspects of this transformation process have been somewhat overlooked by academia. Thus is important to note that media both plays an essential role in acculturation processes and has singular effects in distinct societies. Moreover inegalitarian and rather culturally closed societies, as the Brazilian one, may see developed nations’ cultural goods and values, transmitted by foreign media production, as sign of high status. Thus, when the elite have the means to get in touch and absorb western signs prior to the masses – among other ways, through paid media-, what we may have is a scenario where western music, movies, TV series, cultural values, language, subcultures, etc., become fashionable products, as status raising tools in class conflicting societies.

The aim of this study is to examine the impact of social trust in public risk communication in St Elizabeth, Jamaica. From a cultural rationality approach is social trust assumed to affect the public’s risk perceptions and consequently their risk behavior when it comes to natural disasters. Hence, social trust is assumed to have an effect of how the citizenry of Jamaica perceives public risk communication. The risk communication carried out by the local authorities (St Elizabeth Parish Council) is examined through participant observations and expert interviews. Furthermore, twelve citizens are interviewed to examine their risk perceptions, risk behavior and their perception of the public risk communication in St Elizabeth. All twelve respondents express a low level of social trust in the local authorities. Instead they express a great trust in media to provide them with necessary short-term risk information (crisis communication). As a result of this, the respondents have little knowledge about long-term disaster preparedness. Findings in the present study can confirm that the level of social trust is affecting which communication channels the public chooses to utilize for risk communication. Therefore social trust is an important factor to have in mind when examining any risk communication. Also, the present study challenges previous studies emphasizing that dialogue is a requirement for building social trust in risk communication.

Purpose: To investigate how new technologies and new media possibilities are converging into older forms of mass media and examine the flow of cross platform communication and its implications with gatekeeping. Questions at Issue: How is gatekeeping involved in the process of broadcasting the internet discussion? How do television gatekeepers pre-mediate and script the online discussion? Is the convergence process allowing access for the participatory culture, making televised information less hierarchical? Theory: Gatekeeping controls the flow of information distributed through media to its audience. Gatekeeping is a selective process, using different mechanisms to filter information. Method: A semi-structured interview was conducted with an editor at the Swedish TV4 program Nyheterna. Additionally, through a content analysis proceeding the comments found on the TV4 forum submitted by participants of the convergence process were collected and compared to the comments broadcast in television. Results: The material showed that out of 319 comments, in total, 39 where broadcast; only 19 of the 39 comments could be traced back to the forum. The comments had also been manipulated in the convergence process. Despite new technologies traditional gatekeeping mechanisms control the flow of information. Summary: Further research needs to be done to fully investigate the impact of new technologies and explore whether their participants have influence during the gatekeeping process.

No description available.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur publikmedverkan förändrats i public service-radion i och med digitaliseringen. Publikmedverkan ska undersökas ur flera aspekter men med ett särskilt fokus på nya medieformer. Teori: Då en enskild relevant teori saknas för området publikmedverkan inom public service-radion har tidigare forskning från flera närliggande områden sammanställts i en för uppsatsens syfte unik analysmodell. Denna modell konceptualiserar infrastrukturen för publikmedverkan i public service-radion. Den beskriver hur den tekniska utvecklingen och public service-uppdraget påverkar publikmedverkan och att det främst är nya medier som används för publikmedverkan. Metod: Uppsatsens empiriska undersökning består av en kvantitativ innehållsanalys som mäter utrymmet för publikmedverkan (mängd publikgenererat innehåll i sändning och antal uppmaningar till publikmedverkan) samt vilka medieformer som används för publikmedverkan vid två tillfällen. Undersökningen består av 20 sändningstimmar 1995 och 20 sändningstimmar 2010, jämnt fördelade mellan radiokanalerna P1 och P3. Resultat: Den empiriska undersökningen visar att utrymmet för publikmedverkan har ökat i och med digitaliseringen. Publikmedverkan har även blivit mer kvalitativ, mer spridd över olika ämnen och fått hela programformer som bygger på publikmedverkan. Det visar sig också att public service-uppdraget har en större roll att spela i denna utveckling än digitaliseringens tekniska möjligheter. De nya medierna används nämligen inte i den utsträckning som analysmodellen påvisade. Det förekommer användning av nya medier vilket visar på att public service-radion medvetet förändrar medieformerna för publikmedverkan och det påverkar i sin tur kommunikationen mellan radion och publiken. Det mest använda mediet är dock telefonen som procentuellt ökade användarmässigt mellan mätåren 1995 och 2010. Detta förmodligen på grund av public service-uppdraget och mediets dialogfokuserade utformning. Nyckelord: Publikmedverkan, interaktion, public service, radiojournalistik, nya medier