<p>Att undersöka hur kampanjfilmerna Rus och Festen försöker formulera, och övertala, sitt budskap utifrån de ursprungliga målen och behoven.  Retorisk analys, kvalitativa intervjuer och fokusgrupp.  Både Festen och Rus har lyckats med att utforma uppseendeväckande filmer. Rus använder sig av extrema känslor och situationer, där igenkänning och ångest antas vara största delen av påverkan. Festen använder sig av ironi och humor som medel för självinsikt. I båda fallen tror vi mottagandet av budskapet mestadels beror på psykografiska och personliga egenskaper hos målgruppen. Avsaknad på relevant uppföljningsarbete, konkreta mål, och psykografiskt valda målgrupper är indikatorer på att kampanjerna mer bör ses som kommersiella produktioner än som hälsokommunikation. Båda företagens kampanjarbete följer marknadsstrategier, men däremot inte rutiner för utarbetad hälsokommunikation. Reklambyrån har fått stort ansvar i budskapsformuleringen för båda filmerna. För Rus valdes huvudproblematiken utifrån vad kreatörerna ansåg som vanliga problem för berusningsdrickande. Reklambyrån tillsammans med Systembolaget och IQ menar att Rus och Festen är lyckade kampanjer i egenskap av genomslag. Vi kan se att kampanjernas effekt i båda fallen har upphöjts till kampanjens effektivitet, d.v.s. att uppmärksamhet automatiskt innebär framgång för aktörerna</p>

<p>På senare år har debatten kring fildelning accelererat. I maj månad 2004 fastställdes ett EU-direktiv som avsåg att skärpa lagstiftningen kring upphovsrättsskyddat material. Rättsinnehavare och  licenstagare skulle, enligt direktivet, ges utökade möjligheter att rent juridiskt begära ut information om enskilda fildelare som laddat ner upphovsrättsskyddat material gratis från Internet, för att sedan föra ärendet vidare till domstol. I oktober 2008 lades förslaget fram till den svenska riksdagen, och fildelningsdebatten tog ytterligare fart ända fram till det att förslaget, efter vissa justeringar, röstades igenom i riksdagen i slutet av februari 2009. Lagförändringarna kom att gå under beteckningen ”Ipred-lagen”.Frågan ledde till diskussioner om huruvida upphovsrättsinnehavarnas rättigheter och skydd behövde skärpas, och om individens personliga integritet riskerades att utarmas eller försvinna om lagförändringarna vann laga kraft.Medierna besitter stor makt att påverka publiken; dels vad medborgarna har på sin agenda över de viktigaste frågorna, dels hur de uppfattar den aktuella frågan. Även mediernas källanvändande spelar en stor roll i hur verkligheten målas upp. Syftet med vår studie har varit att ta reda på vilka sakområden som förekom i nyhetsrapporteringen, hur fördelningen av sak- och spelgestaltning såg ut, om artiklarna var vinklade positivt eller negativt, i hur stor utsträckning personifiering förekom och vilka källor som användes i rapporteringen, samt vad dessa hade för inställning i Ipred-frågan.Undersökningen har genomförts med hjälp av en kvantitativ innehållsanalys, och är inriktad mot hur medieinnehållet såg ut under den tidsperiod som var mest intensiv i nyhetsrapporteringen av Ipred-frågan. Vi granskade nyhetsartiklarna och källanvändningen i Sveriges fyra största morgontidningar – Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Göteborgs-Posten och Sydsvenska Dagbladet – mellan den 9 oktober 2008, då förslaget lades fram, och 11 mars 2009, två veckor efter att förslaget röstades igenom i riksdagen.Resultatet visar bland annat att nyhetsrapporteringen fokuserade mest på den faktiska Ipred-lagen och den allmänna fildelning som sakområde. Merparten av artiklarna var neutrala i sin karaktär och mer än tre fjärdelar av artiklarna var sakgestaltade. Personifiering återfanns i fyra av tio artiklar. Politiker var den enskilt största grupp som användes som källa i artiklarna. Källornas genomsnittliga inställning i Ipred-frågan var positiv gällande elitkällor, och negativ gällande icke-elitkällor.</p>

<p>SammanfattningTrots att magasin utgör en stor del av mediesystemet har det inte gjorts så mycket forskning på det området. Den forskning som finns handlar främst om magasinens innehåll. Vi har i stället undersökt omslaget eftersom det är det som i första hand säljer magasinet. Livsstilsmagasinen har en bred målgrupp och många titlar innefattas i genren. Därför är deras omslag om möjligt än viktigare än andra tidskrifters för att locka läsare. En stor del av medieinnehållet formas utifrån vad medierna tror att män och kvinnor vill ha och därför har vi valt att undersöka vad det finns för skillnader och likheter mellan livsstilsmagasin som riktar sig till kvinnor och män. Syftet med studien är att beskriva vilka likheter och skillnader man kan hitta mellan omslagen på kvinnomagasinen Cosmopolitan och Solo och mansmagasinen Café och Slitz. Tyngdpunkten i våra resultat bygger på en omfattande kvantitativ innehållsanalys av magasinens omslag från 2007. Vi har där sett till aspekterna omslagsbilden, puffarnas innehåll och placering, färganvändning och logotypens placering. Vi har också genomfört något man kan kalla en kvalitativ överblick av materialet för att se till aspekter som helhetsintryck när det gäller layouten, språk och stil i puffarna, omslagspersonernas utseende, poser och ansiktsuttryck samt sexuella anspelningar i puffar och bilder.Vi har kommit fram till att magasinen uppvisar skillnader i de flesta undersökta aspekterna och att de traditionella könsrollerna visar sig tydligt på de undersökta omslagen. Tjejmagasinen har tjejfärger och använder typiskt kvinnliga ord. Puffarna på tjejtidningarnas omslag är formulerade som tips och uppmaningar och handlar oftast om mode, skönhet, sex och relationer. På tjejtidningarnas omslagsbilder syns vackra kvinnor som ler och tittar in i kameran. Magasinen som riktar sig till män har typiskt manliga ord och färger på sina omslag. Deras puffar är sensationella, skämtsamma eller uppräknande och handlar framförallt om kändisar men också om mode och sex. Den vanligaste omslagsbilden är en lättklädd kvinna med ett förföriskt ansiktsuttryck som talar till mannens lust. De män som ofta pryder Café är fullt påklädda och mest där på grund av något de åstadkommit och inte för att de är snygga. Båda typerna av magasin säljer på sex och liknar varandra layoutmässigt.</p>

No description available.

<p>My essey concern the non-profitable organization Ung företagsamhet and their extenal communication with collaborators. I have done three intervjues with three of Ung företagsamhets 24 district in Sweden, and these are Kalmar, Jönköping and Skåne. My qustions conserns their rethoric and strategic communications channales, and the focus lies in their external communications with collaborators. I have also made a secondary data analysis about their media coverage and seen how they consciously works with it.</p><p>Ung Företagsamhet is a non-profit organization that need good partnerships in order to survive financially. My analysis shows that the three different regions works variously with their external communication. All of the regions focus on targetgroups, but use different characteristics for attract them. The media coverge differs slightly from region to region, but the most common use of media channals is the newspaper.</p><p>My theses came to the result that you can succed with different kind of communications, and that the main thing is to create a good relationship between you and your partner. My conclusion is also that regions must have the courage to try new forum to spread their message.</p>

<p>Saker som glamour, resor, pengar och att få stå i rampljuset lockar många unga till modellyrket. Men det är inte alla som kommer så pass långt att de får ta del av det. Och som med många andra yrken finns det för- och nackdelar och det gäller att inte låta sig förblindas av frestelserna.</p>

<p>Människor kommer och går. Stress. Press. Glädje. Idéer föds, idéer dör. Här frodas kreativitet, hårt arbete, skitsnack och pengar. Välkommen till reklambranschen.</p>

No description available.

No description available.

No description available.