No description available.

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka vilket användningsområde journalister, som är anknutna till en redaktion, har att använda sig av bloggar och dess möjligheter. Vi vill undersöka bloggen som fenomen och då i synnerhet varför journalisten väljer att använda sig av denna alternativa medieproduktion, trots att han har möjlighet att genom sin redaktion kunna uttrycka sig och bli publicerad för en allmänhet som lyssnar till honom/henne. Vi kommer med hjälp av intervjuer, gjorda via mail, försöka att klargöra hur bloggen används av journalister och till vår hjälp kommer vi att använda Jürgen Habermas teori om offentlighet så som han har förklarat det i sin bok Borgerlig offentlighet.</p><p>Frågeställningen i uppsatsen är:</p><p>· Hur ser journalisten på bloggen i avseende på det offentliga och det privata?</p><p>· Vilket urval gör journalisten då han/hon skriver i sin blogg?</p><p>· Hur kan journalisten använda sig av bloggen?</p><p>Undersökningen grundar sig i två stycken mailintervjuer med journalister som själva bloggar. Dessa två är Anders Linder, ledarskribent på Svenska Dagbladet, som bloggar under Svenska dagbladets redaktionella flagg och Andreas Ekström, journalist på Sydsvenskan, som skriver i ett mer privat rum. Som metod har vi använt oss av strukturerade intervjuer för att få fram information att analysera. Detta har gett oss fakta som varit till hjälp vid besvarandet av frågeställningarna.</p><p>Vi har undersökt vilken användning journalister kan ha av bloggar och de möjligheter som kan finnas med att göra detta. Vi har i undersökning kommit fram till att journalisterna använder sig av bloggen i sitt dagliga arbete och att de har möjlighet att göra detta utifrån sitt eget intresse. Vi har sett att det finns en något annorlunda syn på bloggen, beroende på vem man frågar, i avseende på offentligt och privat. Dels ser de det som att de bloggar i det offentliga och att den är en del av den moderna offentligheten, samtidigt som det är i det privata som den författas. Slutligen har vi kommit fram till att det finns många sätt för journalisten att använda sig av bloggen. Dels som inläsning av andra journalister och dels som att kunna förmedla det som inte har plats i deras vanliga medium.</p>

<p>En undersökning genomförd av Statskontoret, 2005, visar att webbanvändare har önskemål om att lättare hitta information på offentlig sektors webbplatser. Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur kommunala webbplatser kan förbättras så att användarna lättare kan hitta den information de söker. Enligt teorier hämtade från området för webbdesign och användbarhet påverkar aspekterna struktur, navigation, design samt text och etikettering möjligheten att hitta på webbplatser. En studie av nio kommunala webbplatser visar att de förevisade teorierna efterföljs i viss mån och i olika utsträckning av de olika kommunerna. Främst förekommer brister inom områdena struktur samt text och etikettering. Innehållet på de kommunala webbplatserna tenderar att struktureras och etiketteras utifrån verksamhetens perspektiv snarare än besökarens. En slutsats lyder således: för att kommunala webbplatser ska bli mer lättnavigerade bör de i högre grad utformas utifrån ett användarperspektiv. En kompetent skötsel av kommunala webbplatser föreslås också som nödvändigt då kravet på användbarhet och funktionalitet ökar i takt med att webbplatsens betydelse för den kommunala verksamheten ökar.</p> / <p>A study by Statskontoret in 2005 shows that Internet users would prefer if it was easier to find information on public sector websites. The aim of this paper is to examine possible ways to improve municipality websites so that users will find information more easily. According to theories on web design and usability, structure, navigation, design, text and labelling affects how we find information on websites. This study of nine different municipality web sites shows that it varies to what extent the theories have been put into practise. The main problem areas are structuring and labelling. The content of the websites tend to be structured and labelled according to internal affairs, rather than the needs of the visitor. One conclusion is therefore that municipality websites need to be designed with the visitor in mind if they are to become easier to navigate on. It is also important to have competent staff to maintain the website since the need to be user-friendly and functional is becoming more and more important as the website is becoming increasingly important for the municipality.</p>

<p>Samhället förändras och moderniseras hela tiden. Det ställs allt högre krav på bättre kommunikation hos organisationer och institutioner i samhället. Samtidigt står konstmuseet kvar som evig institution och kommunicerar dåligt eller överhuvudtaget inte alls. Hur ska därför konstmuseer kommunicera med sina besökare för att förmedla kunskap om sina samlingar? Utifrån dessa frågor och funderingar har uppsatsens bakgrund växt fram.</p><p>Uppsatsen är en teoretisk litteraturstudie med syftet att undersöka hur forskare och yrkesmän anser att konstmuseer bör kommunicera med sina besökare, samt hur denna kommunikation ska översättas i praktiken. Syftet inbegriper även att undersöka hur dessa författare ser på makt och kunskap. Som teoretiskt perspektiv i uppsatsen används forskaren Eilean Hooper-Greenhills teorier kring museikommunikation. Hennes teorier influeras i sin tur av andras teorier kring makt, kunskap, kommunikation och lärande. Dessa teorier har även använts som teoretiskt perspektiv i uppsatsen. Resultaten har visat skilda syner på kommunikation och kunskap. Dock kan det överlag sägas att den kommunikation som författarna föreslår närmar sig kommunikationssynen där sändare och mottagare tillsammans skapar verkligheten. Författarna hävdar därför att konstmuseer måste ta hänsyn till vilka besökarna är, samt att de som individer skapar konstverkens betydelser. Författarna menar även utifrån sin kunskapssyn att konstmuseet innehar makt i utformandet av berättelserna och konstutställningarna. Därmed måste konstmuseet vara medvetet om den makt det har då det utformar sina utställningar. Analysen visar även att den kommunikation som de undersökta författarna förespråkar överlag liknar Hooper-Greenhills teorier om museikommunikation. Dock med ett undantag från en författare som argumenterar för den kommunikationsform som Hooper-Greenhill kritiserar.</p>

<p>It gets more and more important for companies to get involved in Corporate Social Responsibility, CSR, when stakeholders now are more aware of the responsibility companies should take. Through their communication companies show how they take responsibility. Reflected by their goals by which they want to achieve acceptance and understanding through an open dialogue. The paper examines this issue. CSR is an abbreviation for Corporate Social Responsibility which is engagement in responsibility for companies and organisations. When working with CSR in an organisation you take responsibility for the business’s social, economical and environmental sustainable progress.</p><p>This paper examines how the communication of CSR can influence the target group’s relation to a trademark and how the communication in that context can be designed. The paper also examines how CSR is communicated and which channels that is effective. But first and foremost what relation that causes to the company and if you can create value for the company out of CSR communication. To get a particularistic perspective a case study is used to collect data to the research. IKEA and their environmental competition, The Great Tealight Hunt, is the case study in this paper. The communication that is used in The Great Tealight Hunt and the target group’s interpretation is examined by a quantitative survey.</p><p>The research shows that a fourth part experience that their interpretation of the trademark have changed in a positive way after the participation in The Great Tealight Hunt. More then 70 percent of those believe that IKEA takes a very big or big responsibility in environmental issues and see a very big or big credibility in IKEA’s work with environmental and social responsibility. A changed relation to the trademark as a consequence of CSR communication is rooted in responsibility- and credibility values. By that means CSR communication can have an influence on the target group’s relation to the trademark, then responsibility and credibility is values for a company’s trademark. But to be value generating CSR have to be communicated in the right manner. One has to adjust the communication to the target group’s knowledge of the company’s commitment in the issues of CSR to be able to increase the responsibility sense and meet the need of the market to increase credibility. Collaboration with other organisations does also have an influence on the target group’s relation to the trademark in a positive way and should be a part of the CSR communication to strengthen the trademark. In collaboration with other organisations the company’s channels are effective to communicate through, but generally in CSR communication PR-channels are the most effective channels.</p>

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.