<p>Uppsatsen är en reflekterande text över ett verk gjort som examensarbete vid Högskolan i Skövde. Verket består av olika 3d-animationer som skapats med syftet att visualisera olika rörelsenormer. Resultatet av detta verk är 26 cykler/animationer baserade på olika karaktärer, en man i 30-årsåldern, en kvinna i samma ålder, en köns- och ålderslös cartoon-figur och en äldre man på 70 år. Observation av människor i rörelse i olika situationer har gjorts och även med hjälp av människors åsikter har sedan animationerna skapats och utvärderats under arbetets gång.</p><p>I den reflekterande texten har detta gjorts genom att först ge en bakgrund till vad för normer och generaliseringar som används vid skapandet av animationer. Människors åsikter om hur karaktärer ska eller bör röra på sig har varit mer relevant för att skapa animationerna än hur människor rör på sig i verkligheten.</p><p>I slutet av arbetet återfinns en kortare diskussion huruvida det är bra eller dåligt att använda sig av normer och stereotyper. Fördelarna med generaliseringar är att det blir tydligt och att betraktaren inte blir förvirrad, men nackdelen blir då istället att karaktärsanimationerna blir något lika varandra från spel till spel.</p>

<p>In this reflexive report I detail my process for creating effective documentation for computer game design. I begin by explaining the background of my work, the goals and limitations I had during this thesis, my goal being to find good practices about writing effective design documents. One chapter is dedicated to the methods I used while writing both the documentation, as found in appendix A, and this report. I then document and discuss my work process and the choices I made as well as the basis of those choices, I also reflect on the effects of my changes. My analysis is based on my iterative work, external sources and private experiences. Based on my work I conclude that creating documents that are easily searched and that only document the information crucial for implementation leads to effective abstract design documents.</p>

<p>I denna reflekterande rapport beskrivs processen av arbetet med att skapa en introduktion till spelet Dreamlords the Reawakening (vidare benämnt som Dreamlords). Verket består av ett designdokument (se bilaga), tre spelbara uppdrag samt en serie texter som syftar till att instruera spelaren om hur Dreamlords går till. Inledningsvis ges en bakgrund till Dreamlords historia, genre och målgrupp samt syftet med verket och de mål som har satts upp. Rapporten beskriver sedan förarbetet, planeringen, designdokumentet och det praktiska arbetet. En reflektion kring de val som gjorts under framställandet av verket belyser sedan den kreativa processen. Slutsatsen som presenteras i rapporten är att de arbetsmetoder som använts i framtagandet av introduktionen till Dreamlords har fungerat väl och resulterat i en godtagbar slutprodukt.</p>

No description available.

<p>Dagligen kommer vi i kontakt med olika varumärken som alla har olika betydelse och med en uppgift att fylla. Avsikten med ett varumärke för en organisation är att ladda det med en egenskap som skapar ett värde för kunden och en kvalitet som får kunden att återkomma till just det varumärket gång på gång.</p><p>Istället för att använda varumärket som endast en del av marknadsföringsprocessen har det av många organisationer börjat användas mer och mer som en strategisk resurs för hela organisationen att på ett bättre sätt stärka sin konkurrenskraft och stärka skapa en stabil framtid.</p><p>På uppdrag av Handelskammaren Värmland var syftet att ta reda på, via en kvantitativ studie, vad Handelskammaren Värmlands medlemmar, icke-medlemmar och Värmlands politiker anser om organisationens varumärke och organisation. Studien genomfördes via en enkätundersökning i alla urvalsgrupper.</p><p>Resultatet av enkätundersökningen visar att det finns ett förtroende för Handelskammaren Värmland som näringslivsorganisation hos dess medlemsföretag och politikerna i Värmland. Undersökningen visar även att de företag som ses som potentiella medlemmar, icke-medlemmarna, har i dagsläget inte så stor erfarenhet eller kunskap om Handelskammaren Värmland.</p><p>Resultatet av undersökningen är ett hjälpmedel för Handelskammaren Värmland att få en uppfattning om hur omvärlden har för intryck av organisationen för att kunna utveckla ett framtida arbete mot dessa urvalsgrupper.</p>

<p>Abstract</p><p>The purpose and vision for the municipality of Torsby are to connect with a younger population in the municipality by the year of 2012.</p><p>This study is a qualitative survey of the target group “the young ones” within the municipality of Torsby, which is the population between 17–35 years old.</p><p>Because of the size and the different intrests between the individuals in this group it has been divided into three smaller groups.</p><p>• High school students, 17-19 years old.</p><p>• Returning seasonal workers, 20-26 years old.</p><p>• People who has moved to Torsby and are now living in the municipality, 27-35 years old.</p><p>The results of the study show that all the respondents believes that with the right communication channels a positive and strong communication between the municipality and the target groups can be reached. The message and the significance of the message are as important as the communication channels and all the target groups together would like to see a wider range of leisure pursuits that will suit the respective target group.</p><p>The analysis and the results also show that the communication with the target groups should come about in different ways to be successful, both when it comes to fundemental reasons and choices of communication channels.</p><p>The two youngest target groups has an adjacent and a similar need of well-founded and entertaining communication and information to rach a long-term result.</p><p>The older group needs communication that will give them opportunity to reflect and concider the message, which means that the municipality of Torsby needs to adjust both the message and the communication channel for a quicker respons. This target group is also in need of further studies so the municipality of Torsby succesfully can plan a more detailed communication, this because the target group is a less homogeneous group than the two other target groups.</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Med anledning av Torsby kommuns arbete att nå de mål och visioner de har formulerat för framtiden, nämligen att år 2012 ha en yngre befolkning i kommunen, påvisas i föreliggande uppsats en kvalitativ undersökning av en av kommunens målgrupper, nämligen ”de unga”. ”De unga” består av personer mellan 17-35 år. Eftersom denna målgrupp är stor och består av åtskilliga individer med olika intressen är den uppdelad i tre mindre grupper:</p><p>• Gymnasieelever i kommunen, 17-19 år</p><p>• Återkommande säsongsanställda i kommunen, 20–26 år</p><p>• Inflyttade och numera boende i kommunen, 27-35 år.</p><p>Syftet med undersökningen är att lära känna målgruppen och därmed anpassa kommunens kommunikation med dem därefter.</p><p>Resultatet visar att samtliga respondenter menar att man med hjälp av rätt kommunikationskanaler kan uppnå en positiv och genomslagskraftig kommunikation med målgruppen i stort. Samtliga grupper är vidare överens om att innebörden och budskapet är minst lika viktigt som kanalerna och efterlyser unisont ett rikare utbud på fritidsaktiviteter, anpassat till respektive grupp.</p><p>Av analysen och uppsatsens slutsats kan man utläsa att kommunikationen med de tre grupperna bör ske på olika sätt, för att vinna framgång, både när det gäller grundläggande motiv och val av kommunikationskanaler.</p><p>De två yngsta grupperna har närliggande och ett likartat behov av underbyggande och underhållande kommunikation och information för resultat på längre sikt. Den äldre gruppen kräver andra grepp. Kommunikationen med dem bör i stora drag handla om att ge dem möjlighet att reflektera och överväga budskapet, vilket handlar om att anpassa både budskap och kanal för en snabbare respons. Den äldre gruppen är dessutom i behov av ytterligare undersökningar för att kommunen framgångsrikt ska kunna planera kommunikationen mer detaljerat, detta eftersom den äldre gruppen i sig är en mindre homogen grupp än de två övriga grupperna.</p>

<p>The purpose with this qualitative interview study was to try to describe, through a phenomenological viewpoint, the meaning that Counter-Strike players put on there contemporary world. We started to explore this Game World with field research studies on the world’s biggest Game exhibition Dreamhack in the city of Jönköping. This helped us to develop our main question for this study.</p><p>The thirteen participants of the interview were selectively chosen from a Game Café in the city of Karlstad. They were interviewed with five questions that dealt with their experiences of playing Counter-Strike and their experience of time perception in their world. After that we needed to decide what to specifically analyse about a Counter-Strike player’s experience. Fore this we started to breakdown the content from the thirteen interviews and it produced fifteen categories, these categories were then coded. The process of coding left seven categories that represented the collected interview data for us to analyse. The seven categories are: Relaxation, Need, Occupy, escape from reality, Joy, Guilt and Feelings of time warp. Because we have chosen to go about our study through a phenomenological viewpoint we were forced to do literature studies on what lies behind the origins of human experience.</p><p>These studies resulted in a few theories that coincided with our final analysis. In our opinion, in order to study someone’s experience you have to have some knowledge on how the human experience is created from within.</p>

<p>Ingen kan neka till att det spelar roll vad vi säger och gör här i livet. Vi lämnar alla på ett eller annat sätt något slags spår efter oss. Om man som organisation/företag vill göra det idag och lyckas är en början att planera sin kommunikation. Men innan man gör det är det en fördel att veta vilka som ska nås, hur de ska nås och varför de ska lyssna på just dig. Det pratas ibland om informationsbruset i vårt samhälle och att det är svårt att nå fram på grund av att vi mer och mer skärmar av oss och enbart riktar in oss på vad vi själva vill ha. Kanske är det en av anledningarna till att kommunikationsbranschen växer idag, det behövs helt enkelt en struktur på vad man säger, när man säger det och hur.</p><p>Nätverket Rena Kläder arbetar för humana arbetsvillkor inom textilindustrin i produktionsländerna. Deras fokus ligger på de svenska modeföretagen samt de upphandlare som bland annat beställer de kläder vi har när vi ligger på sjukhus. När jag tog kontakt med dem visade det sig att de inte hade några framtagna kärnvärden, inte heller några kommunikationsstrategier som gällde för nätverket. Mitt uppdrag har varit att ta fram kärnbudskap samt en rekommenderad kommunikationsstrategi. Arbetet har tagit sin form i teori, litteratur jag har läst samt kvalitativa intervjuer med personer som arbetar med nätverket.</p><p>Resultatet av detta visade att Rena Kläders budskap hade gått fram tydligt på vissa områden medan andra hade gett ett splittrat intryck. De gav dock ett bra underlag för mina slutsatser och möjligheten att se två synvinklar av nätverkets arbete, en från fackföreningar och medlemsorganisationer samt en från modeföretagen. Jag hoppas att Rena Kläder kommer att ha nytta av min uppsats och använda den i det vardagliga arbetet med kommunikationen utåt. Uppsatsen kan användas som en ryggrad att gå tillbaka till när nätverket ska delta i kampanjer eller liknande för att lyfta fram de delar som är relevanta just för stunden.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att ta reda på om och i så fall hur media formar bilder av stereotypa könsroller. Tidigare forskning har visat att publiken påverkas av det budskap media förmedlar, vilket motiverar min undersökning. Målet är att studera hur manligt och kvinnligt framställs i såpan OC. Vad är det för bild såpan förmedlar till publiken, och vad finns det för normer och värderingar i skildringen av könsrollerna?</p><p>Teorin fokuserar först på att förklara fenomenet såpopera och därefter kommer den del som har störst betydelse för själva undersökningen, nämligen de feministiska teorierna. Jag förklarar tankarna bakom två stora inriktningar, nämligen liberalfeminism och radikalfeminism, samt tydliggör innebörden av sex, våld och makt i relationer mellan könen. Med hjälp av dessa teorier har jag gjort en innehållsanalys av programmen.</p><p>Resultatet visar att män skildras mer nyanserade än kvinnor. Den moderna mannen framställs som oerhört sympatisk eftersom han har de bästa egenskaperna, en blandning från både traditionellt manligt och kvinnligt beteende. Detta märks bland annat genom att innebörden av att vara omtänksam och ”moderlig” har vidgats till att omfatta även fadern. Detta utesluter inte att fadern tillskrivs typiskt ”faderliga” egenskaper, utan han har fortfarande rollen som försörjare och rådgivare. Kvinnorna däremot är enformigt skildrade i såpan, och har inte utvecklats nämnvärt de senaste åren. Modern är fortfarande moderlig till viss del, även om hon verkar ha blivit mer känslokall. Hon har å sin sida inte anammat ”faderliga” egenskaper, vilket tillsammans med andra faktorer innebär att kvinnor framställs mindre positivt. En av dessa faktorer är att vi i såpan ser hjälplösa kvinnor, som behöver en man för att få ordning på tillvaron. Kvinnor ska inte ta egna initiativ utan måste alltid ha vägledning av män. Kvinnor ska inte aktivt jaga män, utan se till att vara attraktiva och tillgängliga när männen behagar jaga dem.</p><p>Männen i såpan pratar om sex som något skoj och bekymmerslöst, kvinnorna däremot diskuterar kring sex som ett problem eller ett jobb. OC reproducerar kvinnors bild av att de bör vara sexuellt passiva, men ständigt tillgängliga. Såpan visar även att sex och våld går hand i hand; tjejerna är sexiga, vilket killarna uppskattar och killarna i sin tur är våldsamma, vilket tjejerna uppskattar.</p><p>Enda sättet för en kvinna att få makt i såpans värld är genom att spela på sin sexualitet och låta sig objektifieras, eller via relationer till män. I alla övriga situationer är det männen som har makten, vilket gör kvinnan till en naturligt undergiven varelse.</p><p>Media lär alltså ut normer och värderingar som visar att män är mer värda än kvinnor, trots att media har makten att aktivt lära ut ett mer jämställt beteende.</p>

<p>Denna uppsats behandlar dagens mediala samhälle där det blir allt svårare för marknadskommunikatörer att nå ut med sitt budskap och skapa en mening hos mottagarna. De som lever i dagens samhälle har utvecklat en reklambarriär som gör att vi inte längre uppmärksammar reklam så som vi gjorde för ett antal år sedan. Okonventionella förhållningssätt är ibland lösningen för att nå ut och förbi reklambarriären hos konsumenter som tröttnat på traditionell reklam. I takt med att medielandskapet ständigt utvecklas blir konsumenten svårare att attrahera. Det har lett till att reklambranschen har blivit tvungna att utveckla sina metoder och tillvägagångssätt för att nå ut.</p><p>Olika faktorer som målgrupp, trender, kunder och varumärkesassociationen spelar roll då en kampanj ska formas. Ett förhållningssätt som är viktigt att kunna behandla och ha kunskap om är gerillareklam. Liksom traditionell reklam har gerillareklam sina för- och nackdelar. I denna studie har vi i avsikt att reda ut de eventuella frågetecken som finns kring gerillareklam. Vi vill även försöka se vilken framtida roll gerillareklam kommer att ha.</p><p>Det relativt nya fenomenet gerillareklam har fått en allt större betydelse för marknadsförare. Gerillareklam innebär att man investerar i en större mängd kreativitet, energi och engagemang än i pengar.</p><p>Insamlingen av data gjordes genom e-postintervjuer med människor som har kunskap ocherfarenhet inom området från arbetslivet. Studien visar tydligt vilka gerillareklamens fördelar är, den är kostnads effektiv, den är oväntad, dess kreativitet samt dess förmåga att skapa PR och buzz. Gerillareklamen har även sina nackdelar, dess risk att bli otydlig samt dess snäva räckvidd.</p>