Att undersöka hur kampanjfilmerna Rus och Festen försöker formulera, och övertala, sitt budskap utifrån de ursprungliga målen och behoven.  Retorisk analys, kvalitativa intervjuer och fokusgrupp.  Både Festen och Rus har lyckats med att utforma uppseendeväckande filmer. Rus använder sig av extrema känslor och situationer, där igenkänning och ångest antas vara största delen av påverkan. Festen använder sig av ironi och humor som medel för självinsikt. I båda fallen tror vi mottagandet av budskapet mestadels beror på psykografiska och personliga egenskaper hos målgruppen. Avsaknad på relevant uppföljningsarbete, konkreta mål, och psykografiskt valda målgrupper är indikatorer på att kampanjerna mer bör ses som kommersiella produktioner än som hälsokommunikation. Båda företagens kampanjarbete följer marknadsstrategier, men däremot inte rutiner för utarbetad hälsokommunikation. Reklambyrån har fått stort ansvar i budskapsformuleringen för båda filmerna. För Rus valdes huvudproblematiken utifrån vad kreatörerna ansåg som vanliga problem för berusningsdrickande. Reklambyrån tillsammans med Systembolaget och IQ menar att Rus och Festen är lyckade kampanjer i egenskap av genomslag. Vi kan se att kampanjernas effekt i båda fallen har upphöjts till kampanjens effektivitet, d.v.s. att uppmärksamhet automatiskt innebär framgång för aktörerna

Uppsatsen är en reflekterande uppsats som behandlar arbetsprocessen av det verk med samma titel skapat under Vt-2007 på Högskolan i Skövde. Den reflekterande uppsatsen inleds med bakgrund och idé till verket och bearbetar arbetsprocessen från mål, avgränsningar, kontext och avslutas med reflekterande diskussion kring resultatet. Arbetet diskuterar gränssnitt både ur ett generellt perspektiv och även mer precist utifrån tre program som analyseras mer djupgående; The Sims 2 (Electronic Arts, 2004), Planit (SYSteam CAB, 2007) och Ikea Home Planner (Ikea, 2006). Dessa program beskrivs närmare i den reflexiva texten. Programmen analyseras utifrån fem punkter med funktioner som är kritiska för en framgångsrik heminredningsklient. Arbetet resulterar i ett kortare verk med konkreta styrkor och svagheter i de olika programmens gränssnittsdesign, med resultat presenterade utifrån den teoribildning som använts under analysen.

Ingen kan neka till att det spelar roll vad vi säger och gör här i livet. Vi lämnar alla på ett eller annat sätt något slags spår efter oss. Om man som organisation/företag vill göra det idag och lyckas är en början att planera sin kommunikation. Men innan man gör det är det en fördel att veta vilka som ska nås, hur de ska nås och varför de ska lyssna på just dig. Det pratas ibland om informationsbruset i vårt samhälle och att det är svårt att nå fram på grund av att vi mer och mer skärmar av oss och enbart riktar in oss på vad vi själva vill ha. Kanske är det en av anledningarna till att kommunikationsbranschen växer idag, det behövs helt enkelt en struktur på vad man säger, när man säger det och hur. Nätverket Rena Kläder arbetar för humana arbetsvillkor inom textilindustrin i produktionsländerna. Deras fokus ligger på de svenska modeföretagen samt de upphandlare som bland annat beställer de kläder vi har när vi ligger på sjukhus. När jag tog kontakt med dem visade det sig att de inte hade några framtagna kärnvärden, inte heller några kommunikationsstrategier som gällde för nätverket. Mitt uppdrag har varit att ta fram kärnbudskap samt en rekommenderad kommunikationsstrategi. Arbetet har tagit sin form i teori, litteratur jag har läst samt kvalitativa intervjuer med personer som arbetar med nätverket. Resultatet av detta visade att Rena Kläders budskap hade gått fram tydligt på vissa områden medan andra hade gett ett splittrat intryck. De gav dock ett bra underlag för mina slutsatser och möjligheten att se två synvinklar av nätverkets arbete, en från fackföreningar och medlemsorganisationer samt en från modeföretagen. Jag hoppas att Rena Kläder kommer att ha nytta av min uppsats och använda den i det vardagliga arbetet med kommunikationen utåt. Uppsatsen kan användas som en ryggrad att gå tillbaka till när nätverket ska delta i kampanjer eller liknande för att lyfta fram de delar som är relevanta just för stunden.

Saker som glamour, resor, pengar och att få stå i rampljuset lockar många unga till modellyrket. Men det är inte alla som kommer så pass långt att de får ta del av det. Och som med många andra yrken finns det för- och nackdelar och det gäller att inte låta sig förblindas av frestelserna.

Människor kommer och går. Stress. Press. Glädje. Idéer föds, idéer dör. Här frodas kreativitet, hårt arbete, skitsnack och pengar. Välkommen till reklambranschen.

No description available.

It gets more and more important for companies to get involved in Corporate Social Responsibility, CSR, when stakeholders now are more aware of the responsibility companies should take. Through their communication companies show how they take responsibility. Reflected by their goals by which they want to achieve acceptance and understanding through an open dialogue. The paper examines this issue. CSR is an abbreviation for Corporate Social Responsibility which is engagement in responsibility for companies and organisations. When working with CSR in an organisation you take responsibility for the business’s social, economical and environmental sustainable progress. This paper examines how the communication of CSR can influence the target group’s relation to a trademark and how the communication in that context can be designed. The paper also examines how CSR is communicated and which channels that is effective. But first and foremost what relation that causes to the company and if you can create value for the company out of CSR communication. To get a particularistic perspective a case study is used to collect data to the research. IKEA and their environmental competition, The Great Tealight Hunt, is the case study in this paper. The communication that is used in The Great Tealight Hunt and the target group’s interpretation is examined by a quantitative survey. The research shows that a fourth part experience that their interpretation of the trademark have changed in a positive way after the participation in The Great Tealight Hunt. More then 70 percent of those believe that IKEA takes a very big or big responsibility in environmental issues and see a very big or big credibility in IKEA’s work with environmental and social responsibility. A changed relation to the trademark as a consequence of CSR communication is rooted in responsibility- and credibility values. By that means CSR communication can have an influence on the target group’s relation to the trademark, then responsibility and credibility is values for a company’s trademark. But to be value generating CSR have to be communicated in the right manner. One has to adjust the communication to the target group’s knowledge of the company’s commitment in the issues of CSR to be able to increase the responsibility sense and meet the need of the market to increase credibility. Collaboration with other organisations does also have an influence on the target group’s relation to the trademark in a positive way and should be a part of the CSR communication to strengthen the trademark. In collaboration with other organisations the company’s channels are effective to communicate through, but generally in CSR communication PR-channels are the most effective channels.

Uppsatsen är en reflekterande uppsats som behandlar ett verk som har skapats inom ramen för examensarbete i medier vid Högskolan i Skövde. Verket består av en kortfilm med 3D-element som interagerar emot en bakgrund som består av stillbilder ifrån den verkliga världen. Texten inleds med idén bakom verket och de mål som har satts upp för arbetet. Efter det ges en kort introduktion av den kontext som behandlar bakrundshistorien till filmen och dramaturgi och filmskapande begrepp som verket är avsett att behandla. Därefter följer reflektioner kring hur slutresultatet blev jämfört med målsättningen. I uppsatsens analysdel behandlas sedan verket utifrån en setförteckning som presenterar de miljöer som förekommer i verket samt en reflektion om hur jag tänkte angående detta. Därefter kommer en analys hur bild och form har använts för att uppnå en viss effekt samt en redovisning av de arbetsmoment som har ingått i framställandet av kortfilmen. Slutsatsen som sedan presenteras i rapporten är att mina val och de arbetsmetoder som har använts för att skapa en kortfilm som skall roa och väcka eftertanke har fungerat väl.

Denna reflexiva rapport är menad att guida läsaren genom mitt arbete som designer under designmomentet: utveckling av stridssystem till spelet Colosseum. Texten är skriven på dagboksform för att ge en inblick i mina framgångar och motgångar i utvecklingen. Eftersom arbetet pågår mellan två spel har jag valt att kalla det första Colosseum för PreGen (Previous Generation) och det nya för NextGen (Next Generation). Frågorna jag strävat efter att besvara är om jag kan identifiera de tråkiga bitarna med PreGen och hur jag ska gå tillväga för att inte göra om tidigare misstag. De tråkiga bitarna identifierades snabbt med speltestning samtidigt som mina tidigare erfarenheter hjälpte mig undvika dessa misstag under utvecklingen av det nya systemet. Vid framtagningen av kontrollschemat har jag låtit mig inspireras av tidigare, lyckade spel samtidigt som jag satt min egen prägel på det. Jag har dessutom tagit MDI-aspekter i beaktning för att vara säker på att kontrollen inte ska kännas främmande för blivande spelare. Systemet har också tillförts en hel del nya element såsom diverse kraftmätare som gjort spelet mer dynamiskt. Under arbetet har jag dessutom tillämpat mina efterforskningar i tredimensionell form med hjälp av animationer skapade i 3d-programmet Maya. Animationerna är främst till för att ge inspiration och information till animatörer i projektet och kan även ses som en inblick i mitt tankearbete. Jag har i mitt arbete använt mig av program som MakeHuman och FinalRig för att slippa bygga 3d-modell och skelett själv.

Detta är en uppsats om de journalistiska metoderna i Sverige och USA med tyngdpunkt på skillnaderna mellan svensk och amerikansk undersökande journalistik. Jag har riktat in mig på Uppdrag Granskning och 60 Minutes, samt Michael Moore och utifrån dessa visat på skillnader och likheter. Frågor kring vad undersökande journalistik är, vilka journalistiska metoder som används och om tveksamma metoder krävs för att kunna belägga missförhållanden är centrala.