<p>Uppsatsen är en reflekterande uppsats som behandlar ett verk som har skapats inom ramen för examensarbete i medier vid Högskolan i Skövde. Verket består av en kortfilm med 3D-element som interagerar emot en bakgrund som består av stillbilder ifrån den verkliga världen. Texten inleds med idén bakom verket och de mål som har satts upp för arbetet. Efter det ges en kort introduktion av den kontext som behandlar bakrundshistorien till filmen och dramaturgi och filmskapande begrepp som verket är avsett att behandla. Därefter följer reflektioner kring hur slutresultatet blev jämfört med målsättningen. I uppsatsens analysdel behandlas sedan verket utifrån en setförteckning som presenterar de miljöer som förekommer i verket samt en reflektion om hur jag tänkte angående detta. Därefter kommer en analys hur bild och form har använts för att uppnå en viss effekt samt en redovisning av de arbetsmoment som har ingått i framställandet av kortfilmen. Slutsatsen som sedan presenteras i rapporten är att mina val och de arbetsmetoder som har använts för att skapa en kortfilm som skall roa och väcka eftertanke har fungerat väl.</p>

<p>I denna studie undersöks det hur begreppet integrerad kommunikation definieras i teorin i jämförelse med</p><p>hur de praktiker som säger sig arbeta med termen definierar och använder den. Vidare lyfter studien fram</p><p>de barriärer som står framför en praktisk implementering av begreppet, samt möjligheterna till komma</p><p>förbi dessa. Syftet är att öka förståelsen för begreppets innebörd samt för hur det kan utnyttjas till sin fulla</p><p>potential.</p><p>Konsulter vid Stockholms ledande PR-byråer intervjuades i detta syfte och till grund för diskussionen</p><p>ligger även en omfattande presentation av teorin bakom integrerad kommunikation. Resultaten visar att</p><p>integrerad kommunikation i praktiken används på en abstrakt snarare än en konkret nivå, och att barriärerna</p><p>för en konkretisering kan sammanfattas inom fyra områden: revirtänkande, ekonomiskt system,</p><p>mätbarhet och nya medier. Samtidigt visar studien på hur dessa barriärer kan vändas till möjligheter i syftet</p><p>att förbättra den integrerade kommunikationen.</p><p>Slutsatsen blir att för att anpassa teorin till verklighetens förutsättningar, och på så sätt möjliggöra praktisk</p><p>applicering av teorin, bör man börjar tala om integrerat varumärke istället för integrerad kommunikation.</p><p>Begreppsväxlingen förenklar arbetet med att förankra integrationssynsättet på ledningsnivå och sedan</p><p>implementera arbetet ute i organisationen.</p><p>Nyckelord: Kommunikation, Public Relations, marknadskommunikation, konvergensmodellen, integrerad</p><p>kommunikation, synergi, identitet, organisationskultur, varumärke, varumärkesplan, Return of</p><p>Investement, Return on Communications, integrerat varumärke.</p> / <p>This study investigates how integrated communication is defined in theory, in comparison to how those</p><p>that claim to work with the concept define and make use of the term. It further highlights the barriers that</p><p>stands in front of an implementation of the term, as well as the possibilities of overcoming these barriers.</p><p>The purpose of the study is to increase the understanding of the concept, and how it can be used to its full</p><p>potential.</p><p>Consultants from the leading PR agencies in Stockholm was interviewed for this purpose and as a foundation</p><p>for the discussion lies also an thorough presentation of the theory behind integrated communication.</p><p>The results show that integrated communication in practice is used on an abstract rather than concrete</p><p>level, and that the barriers that stand in front of a concrete implementation can be concluded within four</p><p>categories: territory, business economical system, measurability and new media. The study also shows how</p><p>these barriers can be turned into possibilities to make integrated communications work better.</p><p>The conclusion is that in order to conform theory according to the presumptions of reality, an thus make a</p><p>practical application of the theory possible, one should use the term integrated brand instead of integrated</p><p>communications. This change of term should simplify the process of establishing the integrated perspective</p><p>on board level and then the implementation of the concept throughout the organization.</p><p>Key terms: Communication, Public Relations, Market Communication, the Model of Convergence, Integrated</p><p>Communication, synergy, identity, organizational culture, brand, brand plan, Return of Investment,</p><p>Return on Communications, integrated brand.</p>

No description available.

Efter ett dåligt resultat i valet 2002 genomgick Moderaterna en förnyelseprocess och blev Nya Moderaterna. I valet 2006 rönte partiet stora framgångar och antalet väljare som röstade på Moderaterna ökade markant. Genom en retorikanalys av partiets valmanifest som presenterades inför respektive val har jag undersökt Moderaternas förnyelseprocess. Jag har undersökt den argumentation som används i koppling till sakpolitiska åtgärder i respektive valmanifest för att sedan jämföra dem med varandra. Syftet har varit att undersöka hur retoriken förändrats. Tidigare studier i ämnet, vilka presenteras i undersökningen, visar hur Moderaternas förändring har inneburit vissa politiska förflyttningar men också att stora delar av förnyelsen ligger i presentationen. Teorier kring politisk kommunikation belyser hur det inom politiken är svårt att göra anspråk på en absolut sanning och att politisk kommunikation mer handlar om att genom övertygelseprocesser söka etablera en verklighetsbild. I denna process har retoriken en viktig funktion som ett verktyg för övertalning. Metoden som använts är retorikanalys. Det handlar om att undersöka argumentationsmedel och textens uppbyggnad. Min undersökning visar hur Moderaternas argumentation förändrats från att i valmanifestet från år 2002 vara mer ideologisk till att i valmanifestet från år 2006 mer anta pragmatiska positioner. Sättet man härleder politiska ambitioner skiljer sig åt då det tidigare valmanifestet är mer inriktat på att tjäna individen medan det senare mer inriktar sig på samhället i stort, dock med hänsyn till individerna i det. Nyckelord som frihet, valfrihet och marknad präglar båda valmanifesten. De liknar också varandra när det kommer till politiska åtgärder. Dessa har inte markant ändrats även om det finns vissa skillnader.

Samhället förändras och moderniseras hela tiden. Det ställs allt högre krav på bättre kommunikation hos organisationer och institutioner i samhället. Samtidigt står konstmuseet kvar som evig institution och kommunicerar dåligt eller överhuvudtaget inte alls. Hur ska därför konstmuseer kommunicera med sina besökare för att förmedla kunskap om sina samlingar? Utifrån dessa frågor och funderingar har uppsatsens bakgrund växt fram. Uppsatsen är en teoretisk litteraturstudie med syftet att undersöka hur forskare och yrkesmän anser att konstmuseer bör kommunicera med sina besökare, samt hur denna kommunikation ska översättas i praktiken. Syftet inbegriper även att undersöka hur dessa författare ser på makt och kunskap. Som teoretiskt perspektiv i uppsatsen används forskaren Eilean Hooper-Greenhills teorier kring museikommunikation. Hennes teorier influeras i sin tur av andras teorier kring makt, kunskap, kommunikation och lärande. Dessa teorier har även använts som teoretiskt perspektiv i uppsatsen. Resultaten har visat skilda syner på kommunikation och kunskap. Dock kan det överlag sägas att den kommunikation som författarna föreslår närmar sig kommunikationssynen där sändare och mottagare tillsammans skapar verkligheten. Författarna hävdar därför att konstmuseer måste ta hänsyn till vilka besökarna är, samt att de som individer skapar konstverkens betydelser. Författarna menar även utifrån sin kunskapssyn att konstmuseet innehar makt i utformandet av berättelserna och konstutställningarna. Därmed måste konstmuseet vara medvetet om den makt det har då det utformar sina utställningar. Analysen visar även att den kommunikation som de undersökta författarna förespråkar överlag liknar Hooper-Greenhills teorier om museikommunikation. Dock med ett undantag från en författare som argumenterar för den kommunikationsform som Hooper-Greenhill kritiserar.

<p>Jag har under våren 2008 arbetat med att ta fram ett skriftligt verk som försöker besvara frågan hur jag kan designa en komplett och balanserad ljudbild för datorspel. Arbetet är baserat på en omfattande litteraturstudie, två större ljudanalyser av två datorspel samt mindre studier av ljud i ett antal datorspel. Utöver det så har arbetet även innefattat ett samarbete med ett anonymt datorspelsföretag där målet var att ta fram ett antal ljudeffekter inom ramen för en större uppdatering av ett datorspel som de utvecklar.</p><p>Syftet med att finna svaret på frågeställningen har varit att öka min egen förståelse för vad som utgör en komplett och balanserad ljudbild i datorspel samt att vidareförmedla detta och på så vis uppmuntra datorspelsutvecklare att tänka mer på ljud. Detta genom att i det skriftliga verket ta upp de relaterade problemen i processen och ge förslag på hur de skulle kunna avhjälpas. Ett av de absolut största problemen är att ljud ofta blir underprioriterat, och det fick jag själv uppleva under arbetet med ljudeffekterna till det anonyma företaget.</p>

<p>Detta är en uppsats om de journalistiska metoderna i Sverige och USA med tyngdpunkt på skillnaderna mellan svensk och amerikansk undersökande journalistik. Jag har riktat in mig på Uppdrag Granskning och 60 Minutes, samt Michael Moore och utifrån dessa visat på skillnader och likheter. Frågor kring vad undersökande journalistik är, vilka journalistiska metoder som används och om tveksamma metoder krävs för att kunna belägga missförhållanden är centrala.</p>

<p>Denna reflexiva rapport är menad att guida läsaren genom mitt arbete som designer under designmomentet: utveckling av stridssystem till spelet Colosseum. Texten är skriven på dagboksform för att ge en inblick i mina framgångar och motgångar i utvecklingen. Eftersom arbetet pågår mellan två spel har jag valt att kalla det första Colosseum för PreGen (Previous Generation) och det nya för NextGen (Next Generation). Frågorna jag strävat efter att besvara är om jag kan identifiera de tråkiga bitarna med PreGen och hur jag ska gå tillväga för att inte göra om tidigare misstag. De tråkiga bitarna identifierades snabbt med speltestning samtidigt som mina tidigare erfarenheter hjälpte mig undvika dessa misstag under utvecklingen av det nya systemet.</p><p>Vid framtagningen av kontrollschemat har jag låtit mig inspireras av tidigare, lyckade spel samtidigt som jag satt min egen prägel på det. Jag har dessutom tagit MDI-aspekter i beaktning för att vara säker på att kontrollen inte ska kännas främmande för blivande spelare. Systemet har också tillförts en hel del nya element såsom diverse kraftmätare som gjort spelet mer dynamiskt.</p><p>Under arbetet har jag dessutom tillämpat mina efterforskningar i tredimensionell form med hjälp av animationer skapade i 3d-programmet Maya. Animationerna är främst till för att ge inspiration och information till animatörer i projektet och kan även ses som en inblick i mitt tankearbete. Jag har i mitt arbete använt mig av program som MakeHuman och FinalRig för att slippa bygga 3d-modell och skelett själv.</p>

<p>Abstract</p><p>Aim: The purpose of this thesis is to research how women think about fashion in relation to their self and to others. Can clothes be an expression of who we are who we want to be and how we look at others? What are the main characteristics in this type of communication and what kind of information can be distributed using this tool?</p><p>Method/Material: Interviews</p><p>Main results: Clothes can work as a tool to show who we are and what we are, mainly on short term. We use clothes for different purposes, sometimes we what to be seen and really show who we are and what we stand for and sometimes we just what to go with the flow and not be seen at all. We will always have a physical need for clothes but it is also a natural and important part of our individual expression and our identity.</p><p>Keywords: Fashion, Clothes, Identity, Lifestyle</p>

Abstract Aim: The purpose of this thesis is to research how women think about fashion in relation to their self and to others. Can clothes be an expression of who we are who we want to be and how we look at others? What are the main characteristics in this type of communication and what kind of information can be distributed using this tool? Method/Material: Interviews Main results: Clothes can work as a tool to show who we are and what we are, mainly on short term. We use clothes for different purposes, sometimes we what to be seen and really show who we are and what we stand for and sometimes we just what to go with the flow and not be seen at all. We will always have a physical need for clothes but it is also a natural and important part of our individual expression and our identity. Keywords: Fashion, Clothes, Identity, Lifestyle