<p>As competing organizations struggle to become more effective, one field stands out as one of the vital keys to success; internal communication. Even small errors in information handling can end up into obstacles that seem impossible to overcome. Managers constantly need to adjust the internal communication to fit variables that mirror the structure of the organization. This thesis is a study about how and in what magnitude structure affects organization’s internal communication.</p><p>We have done qualitative interviews with McDonald’s and Diesel, two different global organizations within the branch of service business. All respondents work in strategic positions. We want to emphasize how organizations with structural differences adjust their communication efforts in order to, as good as possible, optimize their internal communication.</p><p>As a result of our study, we came up with a model showing to what extent the structure affects the internal communication process. The model displays the importance of a well based company structure. It shows how several communication efforts could reinforce the message and how these make it stronger towards its aimed goal; its receiver.</p><p>We found McDonald’s to have a well grounded structure, built up over a long-term process. Diesel’s constant work towards structural improvement has unfortunately caused a lack of continuity. Each company has different opportunities and environmental influences from which they set up an appropriate structure. We see that companies efforts to reinforce its internal communication need to relate to their choice of structure.</p><p>Due to McDonald’s solid structure, the communication efforts easily can be applied, generating an optimal internal communication. With the correct adjustments, Diesel can indeed be able to achieve this too.</p><p>We find Diesel to be in need of an eligible structure that they can then keep intact. If they manage this, and if they perceive the right communication efforts, we find Diesel to have great potential of reaching their goal of becoming the number one competitive force in its market. Still, we find the field to be fairly unexplored, further research could confirm or disclaim our conclusions and enlighten the complexity of internal communication.</p><p><strong><p>Keywords:</p>Internal communication, structure, education, communication channels, continuity </strong></p>

<p>Vi har gjort en användbarhetsanalys på MiniQ, ett webbaserat datorprogram som är ett beslutsstöd för läkare och sjuksköterskor gällande medicinering. Vi utförde en användbarhetstest där 6 deltagare utförde förutbestämda uppgifter i programmet. Vi upptäckte en del problem, och påstår att orsaken för det flesta av problemen är en lucka mellan användarens mentala modell av programmet och hur programmet och gränssnittet är uppbyggt. Min egen mer detaljerade forskningsstudie var att tillämpa färgteorier för att göra gränssnittet mer attraktivt samt göra programmets färgkod mer intuitiv. Vi presenterade för företaget QPMedtech ett designförslag som vi skapat genom att följa en användarfokuserad designprocess.</p>

<p>Vi har genom en kvalitativ fokusgruppsstudie undersökt hur barns uppfattning ser ut angående mediernas rapportering och påverkan kring fetma. Syftet är att se hur barn i tioårsålder upplever att de påverkas av den rapportering kring hälsa och främst fetma som återfinns i dagspressen. Genom fokusgruppsintervjuer har vi velat få fram barnens egen syn på mediernas framställning av fetma och hälsa. Vi vill även se hur två rikstäckande dagstidningar framstället barn och fetma i sina artiklar under en viss tid, detta som ett underlag för vår studie om barnens uppfattning om ämnet.</p><p>I resultatet resonerar vi kring vad medierna säger om fetma och barn och hur bilden av detta ser ut i de dagstidningar vi valt. När det gäller studien av dagstidningarnas rapportering kring fetma och övervikt fann vi att fokus i första hand ligger på Sverige och USA. Innehållet är främst inriktat på samhällsartiklar och forskning kring ämnet. Vi fann att de flesta barn vi samtalade med inte anser att de påverkas av mediernas rapporteringar. De var ändå medvetna om att medierna ger en speciell och konstlad bild av hur samhället bör vara, och att den bilden inte alltid stämmer överens med deras egen verklighet.</p>

<p>Många organisationer har insett hur viktig det är med information och kommunikation, speciellt den interna kommunikationen. Det är viktigt att ha en väl fungerande intern kommunikation för att kunna hänga med i den tuffa konkurrens som råder. Det är via den interna kommunikationen som kunskap sprids inom en organisation.</p><p>Uppsatsen är skriven på uppdrag av Högskolan i Skövde. Informationsavdelningen ville undersöka hur väl deras interna kommunikation fungerar. De hade planer på att utveckla ett intranät och ville därför reda ut hur de anställda ser på ett intranät samt hur de uppfattar att den befintliga interna kommunikationen fungerar.</p><p>Jag har gjort en intervjuundersökning med utvalda personer ur högskolans ledning, administration och utbildning. Intervjupersonerna är helt anonyma och har fått svara på frågor om hur de kommunicerar med sina medarbetare, hur de anser att de befintliga kommunikationskanalerna fungerar, till hur stor del deras informationsbehov täcks, hur de tycker att den allmänna interna kommunikationen på högskolan fungerar och hur de ser på det framtida intranätet.</p><p>Resultatet av denna undersökning visar att den interna kommunikationen på Högskolan i Skövde skulle kunna fungera bättre. Det är dock tveksamt om ett intranät är lösningen på de problem som finns. Det har tidigare visats sig att det har varit svårt att få all personal på högskolan att börja använda ett nytt intern system och de behov som finns blir svåra att täcka via ett intranät.</p>

Denna uppsats fokuserar på att fånga upp en relativt ny och växande företeelse inom elektronisk kommunikation, bloggen. Med min undersökning vill jag belysa bloggens möjligheter som ett kommunikationsmedel för ledare inom offentlig verksamhet samt öka förståelsen för vad en blogg är. Ett utmärkande drag för bloggen, som är en uppdaterad webbplats vars startsida karaktäriseras av ett antal daterade texter i omvänd kronologisk ordning, är att den beskrivs som en dagbok med en personlig, subjektiv och vardaglig text utan krav på källkritik av innehållet. Bloggen beskrivs gärna som en form av ”gräsrotsjournalistik” men den används också som strategisk kommunikation till exempel av offentliga aktörer som politiker och företagsledare eller som ett komplement inom traditionella media. Jag har valt att göra en kvalitativ textorienterad analys av tre ledares bloggar: Rektor Kåre Bremer vid Stockholms universitet, vice-ordförande Margot Wallström vid EU-kommissionen och generaldirektör Andreas Carlgren vid Integrationsverket. Jag ville veta vad de bloggar om, hur de använder sig av attributet och hur pass privat eller offentligt deras kommunikation är. I min undersökning kom jag fram till att de tre ledarskribenterna använder bloggen/elektronisk kommunikation som ett strategiskt redskap att kommunicera men de gör det på lite olika sätt. Margot Wallström använder sig av sin privata sfär som metod för sin strategiska kommunikation samtidigt som hon verkar i det offentliga rummet. Hon utnyttjar alltså sitt privata liv för att lyfta upp frågor som berör den offentliga verksamhet hon verkar inom. De två manliga ledarna använder inte den privata sfären utan håller sig till frågor som i stort rör deras verksamhet. Kåre Bremer är den ledare som tydligast fokuserar på sin organisation och för ut ett målinriktat budskap. Detta sker genom att han i högre grad utnyttjar bloggens möjligheter till att skriva ofta och kort. Han tar upp och återkommer till ämnen eller frågor som han anser är viktiga att föra ut till medarbetarna i verksamheten. Han drar sig inte heller för att framföra synpunkter om sin verksamhet gentemot sina uppdragsgivare som riksdag och regering. Andreas Carlgrens personliga brev utnyttjar däremot inte bloggens tekniska attribut eller internets snabba publiceringsmöjlighet. Hans elektroniska brev är allmänt hållna och långa samt utkommer för sällan för att upplevas som ett nyhet eller som en dagbok. Professionen styr de tre ledarnas bloggar, man är medveten om sitt ledarskap. Deras samtalsstil uppfattas som personlig även om de skriver korrekt och med ett välformulerat skriftspråk. Endast Margot Wallström utnyttjar bloggen som interaktiv media med möjlighet till respons via inlägg från läsaren. Samtliga tre ledare poängterar att deras bloggtexter är deras egna personliga åsikter men helt klart är att den information som de förmedlar uppfattas som källkritisk korrekt, representativ och giltig. Min undersökning bekräftar att bloggen bör ses som en formell kanal med en informell stil som ledningen med fördel kan använda som komplement om denne har klart för sig vilka kommunikativa mål man vill uppnå. Den får dessutom bäst effekt om ledaren utnyttjar bloggens tids- och rumsliga styrka.

Abstract TITLE Birdflu in the press – a critical discourse analysis on the tabloid newspaper Expressen AUTHOR Per Vågebrant SUPERVISOR Malin Sveningsson PURPOSE The purpose of this essay is to find out how the Swedish tabloid newspaper Expressen writes about the birdflu H5N1. To be more precise the purpose is to find out how the discourse is constructed. The Birdflu or H5N1 witch is its real name is something that could affect us all, yet very few people know a lot about it. To achieve this purpose I constructed one primary research question: o How has Expressen, in the public media discourse, treated the phenomena we know as the birdflu? This primary research question holds three more specified research questions: o What does Expressens discourse about the birdflu look like? o What actors are participating in the articles? o Why does the discourse look like this? THEORY The theory chapter of the essay contains four different parts. First I give the reader a lesson on the critical discourse analysis. This is followed by an explanation of the discourse concept. Then I turn to Kent Asp to explain what kind of power the media possesses. The last part of this chapter deals with the social constructionist perspective. METHOD To answer my questions I used a type of text analysis called the critical discourse analysis. I used the critical discourse analysis to analyse articles about the birdflu written between the first of January 2006 and the fiftieth of February 2006. CONCLUSION The discourse resembles on many occasions to that of fiction and imaginative literature. The journalists use different strategies to make this happen: personification, expertise actors, colourful language, intertextuallity and last but not least a feeling of “we and them”. The reason to why the discourse look like this has to do with the commercialisation of the media. It’s more important to sell then to write “proper” articles. / Sammanfattning TITEL Har Expressen fått pippi? – en kritisk diskursanalys av Expressen rapportering kring fågelinfluensa FÖRFATTARE Per Vågebrant HANDLEDARE Malin Sveningsson SYFTE Syftet med denna uppsats är finna svar på hur tidningen Expressen skriver om fågelinfluensa H5N1. Mer exakt hur diskursen kring fågelinfluensa ser ut. Fågelinfluensa är något som kan komma att påverka oss alla, ändock är det få som vet speciellt mycket om viruset. För att uppnå mitt syfte konstruerades en frågeställning: o Hur har tidningen Expressen, i det offentliga mediesamtalet, behandlat fenomenet fågelinfluensa? I denna mer övergripande frågeställning inryms de mer specificerade frågeställningarna: o Hur ser Expressens diskurs angående fågelinfluensan ut? o Vilka aktörer tillåts medverka i artiklarna? o Varför ser diskursen ut som den gör? TEORI Uppsatsens teorikapitel innehåller fyra delar. Först ges en genomgång av den kritiska diskursanalysen. Efter detta följer en förklaring av diskurs begreppet. Sedan förklara jag, med hjälp av Kent Asp, förhållandet mellan medierna och dess publik och innehåll. Teorikapitlets sista del lämnas åt att förklara det social konstruktivistiska perspektivet. METOD För att besvara min forskningsfråga användes en typ av textanalys nämligen den kritiska diskursanalysen. Jag använde denna metod för att analysera artiklar publicerade mellan den första januari 2006 och den femtonde februari 2006. SLUTSATS Många av de analyserade artiklarna påminner mycket om fiktion och skönlitteratur. Detta uppnås genom att journalisten använder sig av vissa grepp: personifiering, expertaktörer, värdeladdade ord, intertextualitet samt en känsla av ”vi och de andra. Anledningen till att diskursen ser ut som den gör beror på kommersialiseringen av media vilket gör att det blir viktigare att sälja än att skriva ”bra”.

The dissertation investigates the institution of news production at work, on paper and online, through an ethnographic study at the largest Italian financial newspaper Il Sole-24 Ore. Building on institutional theory and taking inspiration from Bordieu’s theoretical apparatus describing how cultural capital works, the dissertation presents a framework for the way institutions work, a framework that echoes Mary Douglas’ How Institutions Think (1987). In the space created by the relationships between objects, practices and labels, institutions are at work in the alignments, disarrangements, re-alignments and new alignments among objects, practices and labels. This study examines the encounter between old and new to aid in the understanding of the workings of institutions, because the workings of institutions are made more visible in this encounter between aliens. Empirically, the occasion is the encounter between the newspaper and the website in the framework of the newspaper-website integration project at Il Sole-24 Ore. The main story line develops as follows: An old alignment around the newspaper (old object), to which old practices called journalistic (label) were aligned, is disarranged by the encounter with the website (new object), which is alien to the newspaper and carries new practices for making news. As a consequence of this encounter, the newspaper and the website vacillate between old and new practices and new alignments and realignments are formed: In these movements the institution of news production can be seen at work. This study offers a new perspective on the way institutions work, with serious consideration for the material, practical, and linguistic dimensions of institutions. It opens the black box of institutions, unpacking their workings in an attempt to clarify how stability of institutions results from the work of practices, objects and labels, which are products of institutions and at the same time produce them. Regarding news production in practice, this study aims at inspiring a reflection around what a newspaper is, a question at the very core of the industry transformation at the turn of the 21st century. By focusing on a highly debated topic, the study also offers reflections on the broader societal implications of new media for politics, business, knowledge, and professions.

<p>”Burberry - En studie om byggandet och profileringen av ett varumärke utifrån visuell metodologi” är skriven av Charlotte Wennström, student på institutionen för journalistik, medie- och kommunikationsvetenskap på Stockholms universitet.</p><p>I denna uppsats analyseras den visuella framställningen av ett varumärke i reklamannonser sända av Burberry under hösten 2009 respektive våren 2010. Uppsatsen undersöker huruvida stereotypa framställningar av varumärket speglas i bildmaterialet utifrån semiotisk analys, vad det avser att förmedla och till vilken målgrupp. Arbetet genomförs med hjälp av bildanalys som är en kvalitativ metod. Uppsatsen utgår ifrån de semiotiska begreppen denotation och konnotation. I arbetet används också kvalitativa intervjuer. Dessa metoder används för att analysera det empiriska materialet dvs. reklamannonser. Intentionen med denna uppsats är att belysa framställningen och uppbyggnadsaspekten av ett etablerat varumärke i samtida reklamannonser. Samtliga annonser som undersöktes porträtterade omprofilering, former av stereotypisering och märkesproduktens kärnvärde. Jag kom fram till slutsatsen att varumärkets framställning genom det urval jag hade är ett lyckad och framgångsrik metod för att nå önskad målgrupp och visualisera sitt varumärkes profil.</p>

<p>Sociala medier på har det senaste decenniet exploderat på internet. Idag kan läsaren interagera med producenten till informationen på ett helt annat sätt än tidigare. Möjligheterna till att kommentera webbartiklar, deltaga i internetforum och lägga upp egna videos präglar numera vårt sätt att dels söka information, dels producera material. Sajter som exempelvis YouTube.com konkretiserar detta faktum genom att erbjuda dess användare en möjlighet att inte bara ta del av valfritt material, utan att påverka och förändra sidans prägel och vad den står för. Den övergripande problemställningen är följaktligen hur interaktivitet och informationssökande fungerar inom moderna sociala medier. Vi har valt att använda oss av webbsidorna YouTube.com och 11433.net som utgångspunkt i denna uppsats.</p><p>Syftet med denna uppsats är således att undersöka hur privatpersoner konsumerar och reproducerar information inom två olika sociala medier. Ambitionen har varit att hitta en djup insikt hur unga människor använder sig av sociala medier i sitt vardagliga liv. Detta har vi gjort genom att tillämpa en kvalitativ intervjustudie som har bestått av en pilotintervju och två fokusgruppsintervjuer. Materialet från respondenterna analyseras sedan tematisk utifrån våra frågeställningar och vi som författare anser väsentligt i förhållande till ovan nämnda syfte. Våra data förankras i teoretiska ramar bestående av resonemang kring såväl kommunikationsprocesser och olika offentlighetsbegrepp, som teser rörande medieteknologins ständiga föränderlighet.</p><p>Resultatet av vår analys var utan tvivel varierat, men diskussionerna som respondenterna förde handlade främst om det utbytet av tjänster som sker mellan användarna. De påpekade ofta att det var informationssökandet så allt som oftast låg till grund för deras nyttjande av webbplatserna. Variationen av producenter och material som cirkulerar fann de som huvudanledning till detta. De intressanta i detta är att respondenterna ofta upplevde att de avstod från interaktivitet även om de sociala medier de själva var en del av erbjöd just detta. Uppsatsen kom därför mer att handla om den vidgade distributionsprocess som sociala medier skapar, än den ökade produktiviteten hos deras användare.</p>

<p>Hur har framställningen av Bondbruden och James Bond förändrats sedan 1965? På vilket sätt påverkar eventuell förändrad syn på maskulinitet det feminina, samspelet dem emellan, och hur kommer detta till uttryck i Bondfilmen? Syftet med denna uppsats är att med hjälp av det populärkulturella fenomenet James Bond undersöka framställningen av det feminina och maskulina, hur detta kan tänkas ha förändrats de senaste femtio åren. Med hjälp av kvalitativ metod med inslag av semiotik har jag studerat en Bondfilm från mitten av 60-talet och en från mitten av 00-talet. Jag har kontextualiserat med hjälp av postfeminismen samt filmdiskursens ansett ”klassiska” manliga och kvinnliga karaktärsdrag och egenskaper. Genom min studie av hur den kvinnliga karaktären ”Bondbruden” framställs i relation till James Bond, om hon är mer eller mindre drivande för handlingen samt om hon spelar en mer aktiv eller passiv roll, har jag tagit reda på hur Bondfilmen tolkar det samtida samhällets normer för det kvinnliga och manliga. Resultatet av min studie visar att de så kallade ”nya manligheterna” möjligen har påverkat filmdiskursen vilket kan speglas i ”Casino Royale” från 2006. Karaktären James förefaller här vara mer känslosam, mänsklig samt ha fler lager egenskaper än sitt jag från 2006. De manliga och kvinnliga karaktärerna presenteras som jämlika gällande dumhet och intelligens, någonting som i den äldre tidens filmdiskurs inte förekom på samma sätt, något som de kvinnliga och manliga karaktärerna i ”Åskbollen” från 1965 kan visa exempel på. James Bond betraktas ibland som en arketyp för klassisk manlighet, men i Bondfilmen från 2006 framträder i James en mansroll som kombinerar tuffhet med en mer tankfull och vårdande sida. Postfeminismen har lett till utvecklingen av nya manligheter såsom Den metrosexuelle mannen, som står för märkesfixering och ett välvårdat yttre, och likaså Den nya mannen, som är något narcissistisk men med vårdande egenskaper vilket möjligen återspeglas i James Bond anno 2006. Detta kan sägas vara ett uttryck för filmdiskursens avspegling av den samtida samhälleliga kontexten.</p>