På senare år har debatten kring fildelning accelererat. I maj månad 2004 fastställdes ett EU-direktiv som avsåg att skärpa lagstiftningen kring upphovsrättsskyddat material. Rättsinnehavare och  licenstagare skulle, enligt direktivet, ges utökade möjligheter att rent juridiskt begära ut information om enskilda fildelare som laddat ner upphovsrättsskyddat material gratis från Internet, för att sedan föra ärendet vidare till domstol. I oktober 2008 lades förslaget fram till den svenska riksdagen, och fildelningsdebatten tog ytterligare fart ända fram till det att förslaget, efter vissa justeringar, röstades igenom i riksdagen i slutet av februari 2009. Lagförändringarna kom att gå under beteckningen ”Ipred-lagen”.Frågan ledde till diskussioner om huruvida upphovsrättsinnehavarnas rättigheter och skydd behövde skärpas, och om individens personliga integritet riskerades att utarmas eller försvinna om lagförändringarna vann laga kraft.Medierna besitter stor makt att påverka publiken; dels vad medborgarna har på sin agenda över de viktigaste frågorna, dels hur de uppfattar den aktuella frågan. Även mediernas källanvändande spelar en stor roll i hur verkligheten målas upp. Syftet med vår studie har varit att ta reda på vilka sakområden som förekom i nyhetsrapporteringen, hur fördelningen av sak- och spelgestaltning såg ut, om artiklarna var vinklade positivt eller negativt, i hur stor utsträckning personifiering förekom och vilka källor som användes i rapporteringen, samt vad dessa hade för inställning i Ipred-frågan.Undersökningen har genomförts med hjälp av en kvantitativ innehållsanalys, och är inriktad mot hur medieinnehållet såg ut under den tidsperiod som var mest intensiv i nyhetsrapporteringen av Ipred-frågan. Vi granskade nyhetsartiklarna och källanvändningen i Sveriges fyra största morgontidningar – Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Göteborgs-Posten och Sydsvenska Dagbladet – mellan den 9 oktober 2008, då förslaget lades fram, och 11 mars 2009, två veckor efter att förslaget röstades igenom i riksdagen.Resultatet visar bland annat att nyhetsrapporteringen fokuserade mest på den faktiska Ipred-lagen och den allmänna fildelning som sakområde. Merparten av artiklarna var neutrala i sin karaktär och mer än tre fjärdelar av artiklarna var sakgestaltade. Personifiering återfanns i fyra av tio artiklar. Politiker var den enskilt största grupp som användes som källa i artiklarna. Källornas genomsnittliga inställning i Ipred-frågan var positiv gällande elitkällor, och negativ gällande icke-elitkällor.

Jag har under våren 2008 arbetat med att ta fram ett skriftligt verk som försöker besvara frågan hur jag kan designa en komplett och balanserad ljudbild för datorspel. Arbetet är baserat på en omfattande litteraturstudie, två större ljudanalyser av två datorspel samt mindre studier av ljud i ett antal datorspel. Utöver det så har arbetet även innefattat ett samarbete med ett anonymt datorspelsföretag där målet var att ta fram ett antal ljudeffekter inom ramen för en större uppdatering av ett datorspel som de utvecklar. Syftet med att finna svaret på frågeställningen har varit att öka min egen förståelse för vad som utgör en komplett och balanserad ljudbild i datorspel samt att vidareförmedla detta och på så vis uppmuntra datorspelsutvecklare att tänka mer på ljud. Detta genom att i det skriftliga verket ta upp de relaterade problemen i processen och ge förslag på hur de skulle kunna avhjälpas. Ett av de absolut största problemen är att ljud ofta blir underprioriterat, och det fick jag själv uppleva under arbetet med ljudeffekterna till det anonyma företaget.

En undersökning genomförd av Statskontoret, 2005, visar att webbanvändare har önskemål om att lättare hitta information på offentlig sektors webbplatser. Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur kommunala webbplatser kan förbättras så att användarna lättare kan hitta den information de söker. Enligt teorier hämtade från området för webbdesign och användbarhet påverkar aspekterna struktur, navigation, design samt text och etikettering möjligheten att hitta på webbplatser. En studie av nio kommunala webbplatser visar att de förevisade teorierna efterföljs i viss mån och i olika utsträckning av de olika kommunerna. Främst förekommer brister inom områdena struktur samt text och etikettering. Innehållet på de kommunala webbplatserna tenderar att struktureras och etiketteras utifrån verksamhetens perspektiv snarare än besökarens. En slutsats lyder således: för att kommunala webbplatser ska bli mer lättnavigerade bör de i högre grad utformas utifrån ett användarperspektiv. En kompetent skötsel av kommunala webbplatser föreslås också som nödvändigt då kravet på användbarhet och funktionalitet ökar i takt med att webbplatsens betydelse för den kommunala verksamheten ökar. / A study by Statskontoret in 2005 shows that Internet users would prefer if it was easier to find information on public sector websites. The aim of this paper is to examine possible ways to improve municipality websites so that users will find information more easily. According to theories on web design and usability, structure, navigation, design, text and labelling affects how we find information on websites. This study of nine different municipality web sites shows that it varies to what extent the theories have been put into practise. The main problem areas are structuring and labelling. The content of the websites tend to be structured and labelled according to internal affairs, rather than the needs of the visitor. One conclusion is therefore that municipality websites need to be designed with the visitor in mind if they are to become easier to navigate on. It is also important to have competent staff to maintain the website since the need to be user-friendly and functional is becoming more and more important as the website is becoming increasingly important for the municipality.

Dagligen kommer vi i kontakt med olika varumärken som alla har olika betydelse och med en uppgift att fylla. Avsikten med ett varumärke för en organisation är att ladda det med en egenskap som skapar ett värde för kunden och en kvalitet som får kunden att återkomma till just det varumärket gång på gång. Istället för att använda varumärket som endast en del av marknadsföringsprocessen har det av många organisationer börjat användas mer och mer som en strategisk resurs för hela organisationen att på ett bättre sätt stärka sin konkurrenskraft och stärka skapa en stabil framtid. På uppdrag av Handelskammaren Värmland var syftet att ta reda på, via en kvantitativ studie, vad Handelskammaren Värmlands medlemmar, icke-medlemmar och Värmlands politiker anser om organisationens varumärke och organisation. Studien genomfördes via en enkätundersökning i alla urvalsgrupper. Resultatet av enkätundersökningen visar att det finns ett förtroende för Handelskammaren Värmland som näringslivsorganisation hos dess medlemsföretag och politikerna i Värmland. Undersökningen visar även att de företag som ses som potentiella medlemmar, icke-medlemmarna, har i dagsläget inte så stor erfarenhet eller kunskap om Handelskammaren Värmland. Resultatet av undersökningen är ett hjälpmedel för Handelskammaren Värmland att få en uppfattning om hur omvärlden har för intryck av organisationen för att kunna utveckla ett framtida arbete mot dessa urvalsgrupper.

Abstract The purpose and vision for the municipality of Torsby are to connect with a younger population in the municipality by the year of 2012. This study is a qualitative survey of the target group “the young ones” within the municipality of Torsby, which is the population between 17–35 years old. Because of the size and the different intrests between the individuals in this group it has been divided into three smaller groups. • High school students, 17-19 years old. • Returning seasonal workers, 20-26 years old. • People who has moved to Torsby and are now living in the municipality, 27-35 years old. The results of the study show that all the respondents believes that with the right communication channels a positive and strong communication between the municipality and the target groups can be reached. The message and the significance of the message are as important as the communication channels and all the target groups together would like to see a wider range of leisure pursuits that will suit the respective target group. The analysis and the results also show that the communication with the target groups should come about in different ways to be successful, both when it comes to fundemental reasons and choices of communication channels. The two youngest target groups has an adjacent and a similar need of well-founded and entertaining communication and information to rach a long-term result. The older group needs communication that will give them opportunity to reflect and concider the message, which means that the municipality of Torsby needs to adjust both the message and the communication channel for a quicker respons. This target group is also in need of further studies so the municipality of Torsby succesfully can plan a more detailed communication, this because the target group is a less homogeneous group than the two other target groups. / Sammanfattning Med anledning av Torsby kommuns arbete att nå de mål och visioner de har formulerat för framtiden, nämligen att år 2012 ha en yngre befolkning i kommunen, påvisas i föreliggande uppsats en kvalitativ undersökning av en av kommunens målgrupper, nämligen ”de unga”. ”De unga” består av personer mellan 17-35 år. Eftersom denna målgrupp är stor och består av åtskilliga individer med olika intressen är den uppdelad i tre mindre grupper: • Gymnasieelever i kommunen, 17-19 år • Återkommande säsongsanställda i kommunen, 20–26 år • Inflyttade och numera boende i kommunen, 27-35 år. Syftet med undersökningen är att lära känna målgruppen och därmed anpassa kommunens kommunikation med dem därefter. Resultatet visar att samtliga respondenter menar att man med hjälp av rätt kommunikationskanaler kan uppnå en positiv och genomslagskraftig kommunikation med målgruppen i stort. Samtliga grupper är vidare överens om att innebörden och budskapet är minst lika viktigt som kanalerna och efterlyser unisont ett rikare utbud på fritidsaktiviteter, anpassat till respektive grupp. Av analysen och uppsatsens slutsats kan man utläsa att kommunikationen med de tre grupperna bör ske på olika sätt, för att vinna framgång, både när det gäller grundläggande motiv och val av kommunikationskanaler. De två yngsta grupperna har närliggande och ett likartat behov av underbyggande och underhållande kommunikation och information för resultat på längre sikt. Den äldre gruppen kräver andra grepp. Kommunikationen med dem bör i stora drag handla om att ge dem möjlighet att reflektera och överväga budskapet, vilket handlar om att anpassa både budskap och kanal för en snabbare respons. Den äldre gruppen är dessutom i behov av ytterligare undersökningar för att kommunen framgångsrikt ska kunna planera kommunikationen mer detaljerat, detta eftersom den äldre gruppen i sig är en mindre homogen grupp än de två övriga grupperna.

The purpose with this qualitative interview study was to try to describe, through a phenomenological viewpoint, the meaning that Counter-Strike players put on there contemporary world. We started to explore this Game World with field research studies on the world’s biggest Game exhibition Dreamhack in the city of Jönköping. This helped us to develop our main question for this study. The thirteen participants of the interview were selectively chosen from a Game Café in the city of Karlstad. They were interviewed with five questions that dealt with their experiences of playing Counter-Strike and their experience of time perception in their world. After that we needed to decide what to specifically analyse about a Counter-Strike player’s experience. Fore this we started to breakdown the content from the thirteen interviews and it produced fifteen categories, these categories were then coded. The process of coding left seven categories that represented the collected interview data for us to analyse. The seven categories are: Relaxation, Need, Occupy, escape from reality, Joy, Guilt and Feelings of time warp. Because we have chosen to go about our study through a phenomenological viewpoint we were forced to do literature studies on what lies behind the origins of human experience. These studies resulted in a few theories that coincided with our final analysis. In our opinion, in order to study someone’s experience you have to have some knowledge on how the human experience is created from within.

SammanfattningTrots att magasin utgör en stor del av mediesystemet har det inte gjorts så mycket forskning på det området. Den forskning som finns handlar främst om magasinens innehåll. Vi har i stället undersökt omslaget eftersom det är det som i första hand säljer magasinet. Livsstilsmagasinen har en bred målgrupp och många titlar innefattas i genren. Därför är deras omslag om möjligt än viktigare än andra tidskrifters för att locka läsare. En stor del av medieinnehållet formas utifrån vad medierna tror att män och kvinnor vill ha och därför har vi valt att undersöka vad det finns för skillnader och likheter mellan livsstilsmagasin som riktar sig till kvinnor och män. Syftet med studien är att beskriva vilka likheter och skillnader man kan hitta mellan omslagen på kvinnomagasinen Cosmopolitan och Solo och mansmagasinen Café och Slitz. Tyngdpunkten i våra resultat bygger på en omfattande kvantitativ innehållsanalys av magasinens omslag från 2007. Vi har där sett till aspekterna omslagsbilden, puffarnas innehåll och placering, färganvändning och logotypens placering. Vi har också genomfört något man kan kalla en kvalitativ överblick av materialet för att se till aspekter som helhetsintryck när det gäller layouten, språk och stil i puffarna, omslagspersonernas utseende, poser och ansiktsuttryck samt sexuella anspelningar i puffar och bilder.Vi har kommit fram till att magasinen uppvisar skillnader i de flesta undersökta aspekterna och att de traditionella könsrollerna visar sig tydligt på de undersökta omslagen. Tjejmagasinen har tjejfärger och använder typiskt kvinnliga ord. Puffarna på tjejtidningarnas omslag är formulerade som tips och uppmaningar och handlar oftast om mode, skönhet, sex och relationer. På tjejtidningarnas omslagsbilder syns vackra kvinnor som ler och tittar in i kameran. Magasinen som riktar sig till män har typiskt manliga ord och färger på sina omslag. Deras puffar är sensationella, skämtsamma eller uppräknande och handlar framförallt om kändisar men också om mode och sex. Den vanligaste omslagsbilden är en lättklädd kvinna med ett förföriskt ansiktsuttryck som talar till mannens lust. De män som ofta pryder Café är fullt påklädda och mest där på grund av något de åstadkommit och inte för att de är snygga. Båda typerna av magasin säljer på sex och liknar varandra layoutmässigt.

No description available.

Denna uppsats behandlar dagens mediala samhälle där det blir allt svårare för marknadskommunikatörer att nå ut med sitt budskap och skapa en mening hos mottagarna. De som lever i dagens samhälle har utvecklat en reklambarriär som gör att vi inte längre uppmärksammar reklam så som vi gjorde för ett antal år sedan. Okonventionella förhållningssätt är ibland lösningen för att nå ut och förbi reklambarriären hos konsumenter som tröttnat på traditionell reklam. I takt med att medielandskapet ständigt utvecklas blir konsumenten svårare att attrahera. Det har lett till att reklambranschen har blivit tvungna att utveckla sina metoder och tillvägagångssätt för att nå ut. Olika faktorer som målgrupp, trender, kunder och varumärkesassociationen spelar roll då en kampanj ska formas. Ett förhållningssätt som är viktigt att kunna behandla och ha kunskap om är gerillareklam. Liksom traditionell reklam har gerillareklam sina för- och nackdelar. I denna studie har vi i avsikt att reda ut de eventuella frågetecken som finns kring gerillareklam. Vi vill även försöka se vilken framtida roll gerillareklam kommer att ha. Det relativt nya fenomenet gerillareklam har fått en allt större betydelse för marknadsförare. Gerillareklam innebär att man investerar i en större mängd kreativitet, energi och engagemang än i pengar. Insamlingen av data gjordes genom e-postintervjuer med människor som har kunskap ocherfarenhet inom området från arbetslivet. Studien visar tydligt vilka gerillareklamens fördelar är, den är kostnads effektiv, den är oväntad, dess kreativitet samt dess förmåga att skapa PR och buzz. Gerillareklamen har även sina nackdelar, dess risk att bli otydlig samt dess snäva räckvidd.

Teknikens utveckling utgör en stor del av mediernas framåtskridande. Ny teknik möjliggör nya arbetssätt. Framväxten av internet har inneburit nya möjligheter för människor att socialisera med varandra. Sociala medier, som bloggar och Facebook, har också lett till nya förutsättningar för att sprida och hitta information. Att journalister har börjat använda sociala medier som källor i nyhetsrapporteringen innebär en förändring i hur källor värderas. Eftersom vem som helst har tillgång till sociala medier kan användandet av dem missbrukas, vilket gör det svårt att veta vem som egentligen ligger bakom informationen, något som är viktigt för nyhetsrapporteringens trovärdighet. Syftet med den här studien var att undersöka hur sociala medier används som källor i Sveriges fyra rikstäckande morgon- och kvällstidningar; Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen. Den syftade också till att ta reda på hur vanligt förekommande det är, vilket socialt medie som syns mest i tidningarna, vilken status källan har och vilken typ av nyheter dessa källor används till. För att besvara frågeställningarna gjordes en kvantitativ innehållsanalys. Under 14 dagar räknades antalet artiklar som innehöll sociala medier som källor och jämfördes med antalet artiklar som inte gjorde det. Undersökningen hade också kvalitativa inslag. För varje artikel där sociala medier använts, har ett antal frågor besvarats för att kartlägga hur källorna presenterades. Resultatet av undersökningen visar att sociala medier används som källor oftare i kvällstidningarna än i morgontidningarna, men att det förekommer i alla de fyra undersökta tidningarna. Politiker och anonyma källor citeras mest frekvent. Det vanligaste sociala mediet är bloggar, följt av Facebook. Gemensamt för alla fyra tidningarna är att sociala medier oftast återfinns i nyhetsdelen. De förekommer även som källor i kultur- och nöjesnyheterna, men under undersökningsperioden hittades sådana källor inte i sporten. I ungefär hälften av fallen kompletterades informationen från sociala medier med andra typer av källor. Lika ofta fanns källan med på bild i anslutning till artikeln.