The refugee crisis during 2015 developed into a highly debated topic. Morning sofas on television, afternoon broadcasts on radio, evening newspapers' leaflets - the news focus was crystal clear. All written reports at that time included diverse topics, including the size of the refugee migration, the long-term economic effects of the refugee crisis, the politicians' proposals, the negotiations in the EU and the tragic accidents in the Mediterranean. The "migration crisis" became a recurring concept and various news media generated their own works where they clearly gave an overview of how people went through a plethora of nasty and violent events to avoid an inevitable fate in their native countries. Majority of the people who fled in 2015 made their way to Europe across the Mediterranean, often in overcrowded boats capsizing on the high seas. Soon thereafter, the Balkan Peninsula, became the alternative route to EU, reason being the life-threatening challenges which the aforementioned route included.  Therefore, this essay will look beyond the scope of SVT, TV4, DN, Expressen, Aftonbladet and various Swedish media. The primary focus will be on Kosovo media and its reporting. Greater insight of the methods used by a country who lacks economic growth compared to Sweden, during the biggest challenges of our time, will be the focal point. This study may also be relevant from a societal perspective, as Kosovo, together with other Balkan countries, became important partners for the EU in dealing with the refugee crisis in 2015. / Flyktingkrisen 2015 blev ett debatterad ämne under året 2015. Morgonsoffor på tv, eftermiddagssändningar i radio, kvällstidningarnas löpsedlar – nyhetsfokuset var alltså tydligt. Det rapporterades om flyktingvandringens storlek, de långvariga ekonomiska effekterna av flyktingkrisen, politikernas utspel, förhandlingarna i EU och de tragiska olyckorna i medelhavet. ”Migrationkrisen” blev ett upprepande begrepp och olika nyhetsmedier genererade egna verk där de tydligt gav en överblick på hur människor genomgick en uppsjö av otäcka samt våldsamma händelser i strävan mot att undvika ett ofrånkomligt öde i deras hemländer.
Merparten av de människor som var på flykt under 2015, tog sig till Europa över Medelhavet, i många fall i överfulla båtar som kapsejsade på öppet hav. När Medelhavet visade sig vara en komplicerad och livsfarlig flyktväg valde fler människor att försöka ta sig till EU via Balkanhalvön. Därav kommer den här uppsatsen att se bortom SVT, TV4, DN, Expressen, Aftonbladet och diverse svenska medier. Det primära fokuset kommer riktas till kosovanska medier samt dess rapportering. Detta för att få ett större inblick på hur en av vår tids största utmaningar hanteras av ett land som inte har lika bra ekonomiska förutsättningar i kontrast till Sverige. Även ur ett samhälleligt perspektiv kan denna undersökning vara relevant, då Kosovo tillsammans med andra Balkanländer blev viktiga partners för EU i hanteringen av flyktingkrisen under 2015.