No description available.

Årligen drabbas ca 10000 personer av hjärtstopp utanför sjukhus. I de fall ambulansen har en lång framkörning finns det på flera håll ett samarbetsavtal skrivet med lokal räddningstjänst som innebär att en s.k. IVPA-styrka, "I Väntan På Ambulans", larmas till patienten och påbörjar HLR. Syftet med studien är att få reda på hur ambulanspersonalen i ett valt område ser på samarbetet med IVPA i samband med hjärtstopp prehospitalt. Åtta kvalitativa intervjuer av ambulanssjuksköterskor genomfördes. Dessa analyserades med induktiv forskningsansats på deskriptiv nivå. Detta resulterade i sju huvudkategorier; Tilltro till tidsvinst för att gagna liv, Bemannat för att klara uppgiften, HLR-koncept delvis uppfyllt, IVPA överlåter och ambulans tar över ansvar, Behov av riktlinjer för kommunikation, IVPA förbättrar logistik och Behov av ambulanspersonal i arbetsledning. Resultatet visar att IVPA-personalen har goda ambitioner att delta i arbetet, informanterna upplever en tidsvinst med IVPA-insatsen som kan vara avgörande för patienten. IVPA-enheten är välorganiserad och detta främjar det livräddande arbetet med patienten. Det arbete som IVPA-personalen utför är bra men med vissa tekniska brister, som t.ex. hantering av luftväg. Författarna efterfrågar gemensamma utbildningstillfällen där ambulanspersonal och räddningstjänst får tillfälle till samövning, för att förbättra vården ytterligare. De nyckelord som använts är IVPA, prehospitalt hjärtstopp, OHCA (Out of Hospital Cardiac Arrest), tvärprofessionellt samarbete och samverkan. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård

Bakgrund och problemformuleringDå frågor kring informationsteknikens (IT) användning inom vården ofta handlar om ekonomisk effektivitet och medicinsk nytta finns ett behov av att sätta ett vårdvetenskapligt perspektiv på frågan om nyttan eller effekterna av IT. Utifrån en teoretisk definition av IT respektive omvårdnad är det möjligt att se att IT kan ha betydelse för sjuksköterskans omvårdnad på åtminstone tre sätt; som informationsbärare av vårdvetenskaplig information, som medium för interaktion med patienten och som påverkan på arbetsinnehåll och sjuksköterskans yrkesroll. Studien avser därför belysa hur sjuksköterskor uppfattar IT:s betydelse för omvårdnaden av patienten.SyfteStudien syftar till att belysa IT:s betydelse för sjuksköterskans omvårdnad av patienten. Kunskap om denna betydelse är en förutsättning för att omvårdnad som en viktig del i patientens vård, främjas av den IT-användning som införs och används inom hälso- och sjukvården.MetodSex intervjuer inom två forskningsfält gjordes och analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys.Resultat och diskussionResultatet visar att IT i praktiken har liten betydelse ifråga om att stödja sjuksköterskans teoretiska omvårdnadskunskap. Genom att vården erbjuder kommunikation via e-post är det möjligt att patienters olika behov av kontakt med vården tillgodoses. Sjuksköterskans omvårdnad via e-post sker genom inkänning och bekräftelse via de skrivna orden, vilka upplevs sätta ramarna för den vårdrelation som konstitueras. Nytt arbetsinnehåll, som omvårdnad via e-post, har ställt nya krav på sjuksköterskans kompetens. Genom att mötas via e-post upplevs tekniken bidra till närhet snarare än skapa distans. Själva tekniken i sig upplevs inte stå i opposition till omvårdnaden förrän den inte fungerar tillfredsställande. / <p>Program: Fristående kurs</p><p>Uppsatsnivå: D</p>

Palliativ vård innebär vård i livets slut när det inte längre finns några medicinska behandlingar för sjukdomen. Vården kan utföras i sjukhusmiljö, hospis eller i hemmet. Vi har valt att koncentrera oss på upplevelser av hemmet och livets slut vid palliativ vård, utifrån ett närståendeperspektiv. Vård i livets slut i hemmet kan innebära en stor förändring för hela familjen. Närståendes livsvärld förändras när en familjemedlem blir sjuk. Hemmet förvandlas från ett privat rum till en vårdplats där personal kommer och går. Syftet är att beskriva närståendes upplevelser av hemmet och livets slut vid vård av en familjemedlem. Vi har använt oss av kvalitativa forskningsintervjuer med sex närstående till en familjemedlem som vårdas eller har vårdats i hemmet till livets slut. Informanterna valdes ut genom två palliativa team i tre västsvenska kommuner. Datamaterialet har analyserats med kvalitativ innehållsanalys och resultatet av närståendes upplevelser bildade fem huvudkategorier och 12 underkategorier. Närstående upplevde att få vårda sin sjuka familjemedlem i hemmet den sista tiden var betydelsefullt. Vårdandet i hemmet gjorde det enklare att leva ett ”normalt” liv där familjen kunde vara tillsammans dygnet runt den sista tiden. Resultatet visar att närstående och deras sjuka familjemedlem upplevde trygghet genom att få vara i hemmet där de byggt ett liv tillsammans och har många minnen. Det sker en stor förändring i närståendes liv när deras make/maka blir sjuk och sedan dör. De upplever en tomhet i hemmet och ensamhet i vardagen. I intervjuerna med närstående upplevde vi att det fanns ett behov av reflektion under och efter deras sjuka familjemedlems död. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Ett hjärtopererat barn vårdas på barnintensivvårdsavdelningen. Den postoperativa vården kräver högspecialiserad teknisk apparatur och personalen är specialistutbildad på barn och intensivvård. Arbetstempot är högt och det ges inte mycket tid för reflektion. De hjärtopererade barnen är svårt sjuka och det är av stor vikt att det finns kvalificerad personal som vårdar barnen. Genom vårdvetenskaplig forskning ökas kunskapen om patientens lidande och genom vårdandet kan välbefinnandet öka för människan i olika livssituationer. Det är viktigt att sjuksköterskor är väl medvetna om barnens upplevelser, reaktioner och rättigheter under sjukhusvistelsen. Målet med vårdandet är att minska lidandet för barnet och därmed uppnå ett välbefinnande. Syftet med studien är att beskriva hur sjuksköterskor bedömer sövda hjärtopererandebarns välbefinnande. Fem sjuksköterskor ingick i denna studie som är kvalitativ. Den metod som användes vilar på en livsvärldsteoretisk grund. Det är genom sjuksköterskornas beskrivningar av sin livsvärld som forskningsfrågan kan närmas. Sjuksköterskorna observerades under vårdsituationer då de utförde bedömningar. Anteckningarna från observationerna användes för att vara till hjälp under intervjun som skedde på barnintensivvårdsavdelningen. Intervjuerna bandades och transkriberades ord för ord. Resultatet av sjuksköterskornas beskrivningar presenteras i fem teman: ”Sjuksköterskors bedömning av barns upplevelse av smärta och obehag”, ” Miljöns betydelse”, ”Vårdare- anhörigrelationens betydelse”, ”Kroppslig beröring” och ”Erfarenhetens betydelse”. Resultatet visar att sjuksköterskorna framförallt ser på barnen och genomför sina bedömningar. Sjuksköterskorna beskriver att miljön på rummet och hur barnen ligger i sängen har betydelse för om barnen upplevs ha välbefinnande. Om barnet har smärta eller obehag kan det inte uppleva välbefinnande enligt sjuksköterskorna. Den tekniska apparaturen är ett hjälpmedel och erfarenheten av att tidigare vårdat sövda hjärtopererade barn hjälper sjuksköterskan i sina bedömningar. / <p>Program: Fristående kurs</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Latensfasen är den första fasen i ett förlossningsarbete och är en normal process, trots detta är den komplex och svårdiagnostiserad. Det finns ingen direkt gräns mellan förvärkar och latensfasens början, däremot finns en tydligare beskrivning av när den aktiva fasen startar. Att latensfasen inte är väl definierad kan innebära problem för barnmorskor i deras möte med dessa kvinnor. En lång latensfas är relaterat till ett antal problem för den födande kvinnan, såsom trötthet, uppgivenhet, smärta, oro och olika förlossningskomplikationer. Även risken för interventioner ökar om kvinnan kommer in i ett tidigt skede till förlossningsavdelningen, och ännu inte är i aktivt fas. Syftet med studien är att belysa hur barnmorskan bedömer att kvinnan är i latensfas respektive aktiv fas. Metoden som använts är en enkätundersökning som har analyserats med kvalitativ innehållsanalys med deduktiv ansats. 78 barnmorskor som arbetar inom förlossningsvård i Göteborg samt Borås deltog i studien. De svarade på två öppna frågor om vilka parametrar de väger in i sin bedömning för att definiera latensfas respektive aktiv fas. I resultatet framkom att barnmorskorna beskriver 67 olika kriterier med små variationer för latensfasen som klassificerades i fem huvudkategorier. De definierade aktiv fas med 48 olika kriterier som även delades in i fem huvudkategorier. Huvudkategorierna delades in i underkategorier enligt analysprocess för kvalitativ innehållsanalys. I sammanställningen av resultatet visades sig att flertalet barnmorskor uppgav att oregelbundna värkar och ringa påverkan på livmodertappen är huvud- kriterier för latensfasen. Regelbundenhet och progress var huvudkriterier för aktiv fas. Tydligare riktlinjer är nödvändigt för att på allra bästa sätt hjälpa dessa kvinnor. / <p>Program: Fristående kurs</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Diabetes typ 1 är en vanligt förekommande kronisk sjukdom bland barn och tonåringar. Att vara tonåring innebär att söka efter identitet och självständighet. Tonåringarna tycker även det är viktigt att smälta in bland sina jämnåriga. Att som tonåring få diabetes kan på olika sätt påverka det dagliga livet. Vissa tonåringar med diabetes kan uppleva stress, rädsla och oro i relation till sin sjukdom, medan andra tonåringar har lärt sig integrera sjukdomen i sina liv. Som sjuksköterska möter vi ofta dessa patienter och eftersom forskningen om deras livssituation är begränsad är det viktigt att studera detta fenomen.Syftet är att beskriva hur tonåringar med diabetes typ1 upplever och hanterar sitt dagliga liv med sjukdomen.Vårt resultat bygger på sju kvalitativa och vetenskapliga artiklar, vilka vi funnit i databasen Cinahl. Våra sökord var: Diabetes, adolescents, quality of life, qualitative studies, experience, phenomenological etc. Vi analyserade artiklarna med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.Resultatet visar att tonåringar med diabetes upplever: Jag känner mig fångad, Jag kan hantera livet med sjukdomen, Jag känner mig kontrollerad och andra förstår mig inte, Jag känner oro och skuld, Det är viktigt att jag får information. I diskussionen diskuteras metod val och de teman som framkommit i resultatet. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Då en närstående insjuknar hastigt lämnas övrig familj i en komplex situation därfamiljestrukturen rämnar. Då den närståendes sjukdom eller skada är av det allvarligaslag att den kräver intensivvård sker det stora förändringar i vardagen. Studier visar påatt barn idag ofta inte tillåts att besöka sina närstående på en allmänintensivvårdsavdelning både av vårdpersonalen och av föräldrarna. Den kunskap somfinns idag är begränsad gällande om hur barn reagerar då närstående vårdas på IVA.Syftet med studien är att beskriva de reaktioner som förekommer hos barn som har ennärstående som vårdas på en vuxen intensivvårdsavdelning samt att beskriva vilka somär de utlösande faktorerna för reaktionerna. Metoden som används är en kvalitativinnehållsanalys av vårdvetenskapliga artiklar. I resultatet framgår att barn reagerar medoro, rädsla, sorg, depression, ilska, kroppsligt illabefinnande och förändrat beteendet dåde förlorar kontrollen och inte känner sig delaktiga i vården kring sin närstående. Debarn som informeras och involveras i vården visar istället en återvunnen självkänsla ochvisar detta genom att bli nyfikna och känna glädje. Studien visar vikten av att föräldraroch vårdpersonal känner till de olika reaktionerna och vad som utlöser dem. Med dennakunskap skulle man kunna minska barnets lidande genom att utforma etthandlingsprogram som möjliggör en situation där barnet känner sig delaktigt, finnertrygghet och blir sett. / <p>Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot intensivvård</p><p>Uppsatsnivå: D</p>

Att samtala eller kommunicera med andra medmänniskor är för de flesta människor helt naturligt och något vi gör utan att tänka närmare på det. Att kommunicera är ett sätt att få kontakt med och lära känna andra och att visa medkänsla och omtanke om andra människor. På en intensivvårdsavdelning (IVA) är det en stor utmaning för sjuksköterskorna då de vårdar patienter som på grund av respiratorbehandling inte kan föra en normal kommunikation. Syftet med studien är att beskriva intensivvårdssjuksköterskans upplevelser av kommunikation med lätt respektive tungt sederade patienter som vårdas i respirator, samt hur intensivvårdssjuksköterskan främjar en god kommunikation. En kvalitativ studie med narrativ metod valdes. Två öppna frågor ställdes till sjuksköterskor på en IVA, de besvarades skriftligt i berättarform i syfte att fånga sjuksköterskornas upplevelser. För att analysera resultatet användes en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att sjuksköterskorna upplever en frustration och stress över att kommunicera med patienter i respirator. Erfarenheten är något som hjälper sjuksköterskorna att hitta trygghet i att kommunicera. Det blir svårt för sjuksköterskan när orden inte finns hos patienten, hon får då använda sin kreativa förmåga att hitta hjälpmedel för att främja en god kommunikation. Att använda beröring för att bekräfta patienten är något som alla sjuksköterskor i studien använder sig av, medvetet eller omedvetet. Sjuksköterskorna i studien menar också att det är viktigt att värna om patientens integritet och att ge en respektfull vård. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot intensivvård

No description available.