Andelen barn och ungdomar som erhåller diagnosen autismspektrumtillstånd har ökat stort under de senaste 20 åren, en ökning som förväntas hålla i sig. Statistik påtalar att en procent bland svenska barn och ungdomar får diagnosen. Barn och ungdomar som diagnostiseras med autismspektrumtillstånd är i stort behov av en familj och en omgivning som engagerar sig och utgör ett gott stöd, för att barnet ska uppnå så hög funktionell nivå som möjligt. Därför är det av stor vikt att identifiera den emotionella process som föräldrar upplever då de har ett barn med diagnosen autismspektrumtillstånd. Med en ökad förståelse för föräldrarnas situation skulle deras resurser kunna tillvaratas och stärkas ytterligare. Syfte; Syftet med studien var att beskriva den emotionella upplevelsen av att vara förälder till ett barn med diagnosen autismspektrumtillstånd. Metod; En kvalitativ studie genomfördes där data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med föräldrar vars barn hade fått diagnosen autismspektrumtillstånd. Dataanalys gjordes med hjälp av konventionell innehållsanalys med induktiv ansats. Antalet informanter som inkluderades var nio föräldrar, varav ett föräldrapar. Detta resulterade i åtta intervjuer. Resultat;  Studiens resultat ledde fram till en övergripande rubrik som benämndes Emotionell anpassning. Tre kategorier togs fram, vilka var Kaos, Skapa Mening och Navigera. Kategorierna bestod av elva subkategorier. Föräldrarna beskrev hur deras föräldraskap bestod av en emotionell anpassning som aldrig riktigt nådde ett slut utan den fortgick i takt med att barnet växte. Konklusion; Det är viktigt att låta föräldrarna bearbeta de emotionella upplevelserna på ett bra sätt för att de ska kunna gå vidare på ett så funktionellt sätt som möjligt. Ett komplement till föräldrastödet skulle då vara att väga in den emotionella processen tillsammans med en tanke om en existerande krisreaktion. Nyckelord; Autismspektrumtillstånd, Emotioner, Föräldraroll, Föräldrastöd, Psykiatrisjuksköterskans ansvarsområde.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Amningsfrekvensen i Sverige är en nedåtgående trend. Tidigare forskning visar att mammor upplever amningsvägledning som bristfällig, tvetydig och präglad av tidsbrist. Genom att ta reda på barnmorskors erfarenheter av och inställning till amning och amningsvägledning skulle eventuella kunskapsbrister kunna åtgärdas och missuppfattningar förebyggas.Syfte: Att kartlägga barnmorskors erfarenheter av och inställning till amning och amningsvägledning, med utgångspunkt från antalet yrkesverksamma år som barnmorska.Metod: En webbaserad enkätundersökning, prospektiv tvärsnittsstudie med kvantitativ design. Data från 120 deltagare analyserades med deskriptiv statistik utifrån medelvärden som centralmått och standardavvikelser som spridningsmått.Resultat: Det framkom olikheter kring amning och amningsvägledning beroende på hur länge barnmorskorna varit yrkesverksamma. Både barnmorskor med kort- och lång erfarenhet menade att tidsbrist påverkade amningsvägledningen. Barnmorskor med kort erfarenhet tenderade att använda “hands on-teknik” i större utsträckning, medan barnmorskor med lång erfarenhet frågade mammor vilket stöd som givits tidigare, innan ytterligare amningsvägledning gavs. Slutsatser: Barnmorskor anser att amningsvägledning är roligt, men svårt. Amningsvägledning präglas av tidsbrist. Samstämmigheten i vårdkedjan brister och föräldrar får sannolikt olika råd från olika instanser, gällande amning. Barnmorskor önskar, oavsett antal yrkesverksamma år, mer utbildning inom amning.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Bakgrund Administrativa årskontroller är ett nytt arbetssätt som infördes på Kil vårdcentral 2015 för patientgrupper med kroniska tillstånd som bedömdes inte behöva komma på fysiska läkarbesök; exempelvis hypertoni. Läkaren analyserar istället egenrapporterade värden (ex blodtryck), en patientskriven läkemedelslista och provsvar. Läkare skriver utifrån detta underlag ut nya recept för ett år framåt. Syfte Syftet med administrativ årskontroll är att minska antalet fysiska patientbesök av grupper som inte måste ha det och därmed skapa utrymme för de som behöver komma på besök. Studiens syfte är att beskriva administrativa årskontroller och undersöka hur patienterna upplever arbetssättet. Metod För undersökningen konstruerades en kort enkät. Fyra av de ingående frågorna togs från den vedertagna enkäten ”Nationell Patientenkät” (NPE). Två ytterligare frågor som lades till var specifika för upplevelsen av administrativ årskontroll och dessutom inkluderades en kommentarsruta. Den egna enkäten skickades ut till berörda patienter tillsammans med kallelsen till administrativ årskontroll på Kil vårdcentral under hösten 2018. Resultat I frågorna som berör helhetsintryck och information kring medicinering är skillnaderna små men patienter med administrativ årskontroll upplever en sämre delaktighet. En majoritet (77%) av patienterna anser att administrativa årskontroller fungerar bra. Patienterna har en delad uppfattning huruvida fysisk eller administrativ årskontroll föredras. Kommentarer som uppkom var både positiva och negativa, främsta negativa var minskad möjlighet att ställa medicinska frågor. Det framkom även konstruktiva förslag, exempelvis att administrativ årskontroll kombineras med fysiskt besök varannan, var 3:e eller var 5:e år. Slutsats Studiens resultat stödjer att det är ett bra arbetssätt för att minska antalet läkarbesök samt hantera stora grupper av patienter.