No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Language Assessment Remediation and Screening Procedure, LARSP, är ett screeningprotokoll för att tidigt upptäcka grammatiska svårigheter hos små barn. En svensk anpassning, Swe-LARSP, gjordes 2016 av Rosenberg och Mellenius men är i dagsläget inte utvärderad eller testad mot spontantal hos svenskspråkiga barn. Syfte: Syftet är att kvalitativt utvärdera steg III i Swe-LARSP: hur det fungerar att arbeta med protokollet i praktiken samt hur det fungerar att samla in spontantalsdata från barn i åldern 2;0–2;6 år. Metod: Studien inkluderade nio barn från tre förskolor i Umeå kommun. Datainsamlingen gjordes i enlighet med de riktlinjer som finns för LARSP. Deltagarnas spontantal spelades in, transkriberades och analyserades sedan enligt Swe-LARSP protokollet. Resultat: Resultatet visar att 12 av 16 strukturer på steg III i Swe-LARSP produceras av minst 44,4 % av barnen. Det finns åtta strukturer som inte ingår i protokollet men som används av minst 44,4 %. Två strukturer tillhörande steg IV i protokollet produceras av minst 44,4 % av barnen. En struktur används inte av något barn och bör övervägas att uteslutas från steg III. Slutsatser: Studiens resultat visar att de flesta strukturerna placerade på steg III i Swe-LARSP produceras av de flesta av barnen. Det finns strukturer som bör övervägas att läggas till, tas bort eller flyttas från steg III i protokollet. Att samla in spontantalsdata från barn i åldern 2;0–2;6 år fungerar bra men kan kräva närvaro av en för barnet bekant person. Arbetet med LARSP är tidskrävande men ger en heltäckande bild av barnets grammatiska förmåga.

Introduktion: Att få en bröstcancerdiagnos och att gå igenom behandlingen är mycket påfrestande för kvinnan och hon är därmed i stort behov av socialt stöd. Sjuksköterskan kan underlätta socialt stöd genom att vägleda kvinnans familj och anordna gruppträffar för kvinnor med bröstcancer.  Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa olika aspekter av upplevelsen av socialt stöd hos kvinnor med bröstcancer.                 Metod: Litteraturstudie baserad på Polit och Becks (2012) nio steg. Databassökningen utfördes i CINAHL och PubMed. Detta resulterade i 10 relevanta artiklar som kvalitetsgranskades enligt Polit och Becks (2012) granskningsmallar.             . Resultat: Fyra kategorier identifierades i resultatet: Att uppleva engagemang, Att uppleva samhörighet, Att inte vilja be om stöd och Att inte få stöd.   Slutsats: Det framkom att det största stödet kvinnorna fick var emotionellt och det kom främst från de närmast närstående, det förekom också instrumentellt stöd men inte i lika stor utsträckning. Socialt stöd visade sig kunna upplevas både positivt och negativt av kvinnorna beroende på om de fick det eller inte och hur de fick det.

Participation in this degree work is different degrees of influence an individual or groups of individuals have. Influence is information, consultation, dialogue, influence and co-decision. Social support is included in the degree work as a theoretical foundation. Social support is significant for the involvement of the individual. Västerås City made user surveys during the fall of 2017. The results from the surveys showed that the participation of the disabled individuals was low at several LSS- group homes and at daily activities. Therefore, committees, administrations and unit managers began to work with participation as goals and measurements in their activities. The purpose of the study is to qualitatively investigate what individuals with disabilities consider participation is and to study the experiences of individuals with LSS group homes and daily activities. A qualitative study has been conducted with semistructured interviews. The selection of interviews is women and men with disabilities in the ages of 27-59 years living at LSS group homes and working on daily activities. The analysis method performed is qualitative content analysis. The study shows that individuals believe that participation is a concept of multiple meanings; co-decision, community, commitment, affiliation, social support, work environment, etc. The individuals experience involved in the LSS group homes and at the daily activities. Individuals want more social support and a more similar way of working from the staff. In addition, the individuals want more contacts. / Delaktighet i examensarbetet är olika grader av inflytande en individ eller grupper av individer har. Inflytande är information, konsultation, dialog, inflytande och medbeslutande. Socialt stöd ingår i examensarbetet som teoretisk förankring. Det sociala stödet är betydande för delaktigheten hos individen. Västerås stad gjorde brukarenkäter under hösten 2017. Resultatet från enkäterna visade att delaktigheten hos individerna med funktionshinder var låg vid flera LSS-gruppbostäder och dagliga verksamheter. Därför började nämnder, förvaltningar och enhetschefer att arbeta med delaktighet som mål och mått vid deras verksamheter. Syftet med studien är att kvalitativt undersöka vad individer med funktionshinder anser att delaktighet är samt att undersöka individernas upplevelser av delaktighet vid LSS-gruppbostäder och dagliga verksamheter. En kvalitativ studie har genomförts med semistrukturerade intervjuer. Urvalet till intervjuerna är kvinnor och män med funktionshinder i åldrarna 27-59 år boende vid LSS-gruppbostäder, arbetande på dagliga verksamheter. Analysmetoden som genomförts är kvalitativ innehållsanalys. Studien visar att individerna anser att delaktighet är ett begrepp med flera innebörder; medbeslutande, gemenskap, engagemang, tillhörighet, socialt stöd, arbetsmiljö et cetera. Individerna upplever sig delaktiga vid LSS-gruppbostäderna och vid de dagliga verksamheterna. Individerna vill ha mer socialt stöd och ett mer likartat arbetssätt från personalen. Därtill önskar individerna fler kontaktpersoner.

No description available.

Sammanfattning Bakgrund: Sexuellt övergrepp mot barn är mycket utbrett över hela världen. Att som barn blivit utsatt för ett sexuellt övergrepp kan leda till många olika fysiska och psykiska hälsoproblem. Kvinnor som blivit utsatt för sexuellt övergrepp i sin barndom löper en större risk att drabbas av psykiska hälsoproblem än kvinnor som inte blivit utsatta för sexuellt övergrepp. Detta leder till att kvinnorna är i behov av vård. Sjuksköterskorna upplever en osäkerhet och kunskapsbrist när det gäller bemötandet av dessa kvinnor. Att kunna förstå kvinnornas upplevelse kan hjälpa sjuksköterskan att kommunicera med dem och ge en god och personcentrerad vård.  En personcentrerad vård leder till att kvinnorna får den vård som de vill ha och är i behov av. Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelser efter att ha blivit utsatt för sexuellt övergrepp i sin barndom. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med en induktiv ansats utifrån självbiografier som hittades genom sökning på Libris. Självbiografierna analyserades genom Lundman och Graneheims (2017) beskrivning av analysmetod. Resultat: Kvinnorna som blivit utsatta för sexuellt övergrepp i sin barndom upplever stort lidande vilket orsakas mest av känslan av skam, skuld och förtvivlan. Kvinnorna upplever att de alltid kommer vara påminda om övergreppet. Eftersom kvinnorna känner en rädsla över att avslöja sin hemlighet så är det svårt att bearbeta minnena. Trots allt lidande och förtvivlan kan kvinnorna ändå känna en lust och vilja till att gå vidare i livet. Slutsats: Genom att arbeta utifrån personcentrerad vård så ges kvinnorna tillfälle att kunna bearbeta de sexuella övergreppen de blivit utsatta för i sin barndom. Den personcentrerade vården leder till att kvinnorna får hjälp med att bearbeta sin skam, skuld och rädsla. Sjuksköterskan behöver ha kunskapen om att kunna sätta sig in i kvinnornas upplevelse för att ge vård utifrån kvinnornas behov och önskemål. Genom att ge en personcentrerad vård så blir det lättare för kvinnorna att gå vidare i livet. Nyckelord: Sexuellt övergrepp, kvinnor, upplevelse