No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Syfte och frågeställningar Syftet med den här tvärsnittsstudien är att undersöka om självskattad self-efficacy och mängden stillasittande under en vecka möjligtvis kan ha ett samband. Frågeställning: Finns det ett samband mellan självskattad self-efficacy och objektivt mätt stillasittande hos kontorsarbetare? Metod En studie som avser att analysera eventuella samband mellan uppmätt stillasittande och självskattad self-efficacy. Detta görs genom att använda befintliga baslinjedata från en pågående interventionsstudie som inkluderar 2 företag med huvudsakligen kontorsbaserade arbetsuppgifter. Sammanlagt användes data från 51 stycken deltagare med en medelålder på 42 år. Endast ett av företagets data användes som underlag för denna studie. Data som används är från en inclinometer (ActivPAL 3) och en enkät; Exercise Self-Efficacy Scale (S-ESES). Resultat När medelvärdet på enkäten jämförs med medelvärdet på stillasittandet i en korrelationsanalys fanns det inte något signifikant samband (p=0,92. r= -0,014). Slutsats Vår slutsats är att inget samband fanns mellan självskattad self-efficacy och objektivt mätt stillasittande hos kontorsarbetare, men att ytterligare forskning krävs för att kunna utforska detta område ytterligare.

Sammanfattning Fler rör sig mindre och det börjar redan i skolåren. En stor del av skoldagen består av stillasittande lektioner och i de högre årskurserna ökar stillasittandet alltmer. Det finns en mängd strategier som har utvecklats för att integrera fysisk aktivitet i inlärningsmiljön, såsom fysiskt aktiva lektioner benämnt som movement integration, (MI). Syfte och frågeställning Syftet med denna studie var att se om korta rörelsepauser under lektionstid kunde öka den kognitiva förmågan och koncentrationsförmågan, samt bryta stillasittandet för elever i årskurs 9. Frågeställning som undersöktes var: Kan den kognitiva förmågan och koncentrationsförmågan förbättras av korta rörelsepauser under lektionstid i årskurs 9? Metod Studien riktade sig till en klass i årskurs 9 med 27 elever. Metoden som användes var en kvantitativ mätmetod, där eleverna fick fylla i en enkät om deras upplevda koncentration i klassrummet och ett kognitivt ord- och färgtest (Stroop) innan och efter interventionen. Under en period på 3 veckor skulle klassen utföra rörelsepauser under de teoretiska lektionerna. Dessa rörelsepauser skulle utföras var 20:e minut under cirka 2–3 minuter och kunde innehålla knäböj, dansrörelser och avslappningsövningar med mera. Resultat Av totalt 27 elever slutförde 25 stycken studien. Resultaten från två frågor i enkäten visade signifikanta förbättringar gällande den upplevda koncentrationen och ljudnivån i klassrummet. Ord- och färgtestet visade en signifikant förbättring i tid. Slutsats Rörelsepauser kan ha en positiv påverkan på elevernas upplevda koncentrationsförmåga och kognitiva förmåga, men det behövs mer forskning kring området. Det är viktigt att poängtera att all rörelse är betydelsefull oavsett under hur lång tid övningen utförs. Det behövs bara att eleverna gör enkla rörelser i klassrummet för att det ska ge effekt på deras koncentration och kognitiva förmåga.

Bakgrund: Allt fler människor får cancer. Förlängd överlevnad och förbättrade behandlingsmöjligheter innebär att många människor lever med kvarstående bieffekter och följder av sjukdom och behandling. För att förebygga och minska dessa behövs cancerrehabiliterande åtgärder som syftar till att hjälpa människor att må så bra som möjligt. Cancerrehabilitering kräver samverkan mellan olika yrkeskategorier. Behov av cancerrehabilitering bör kontinuerligt bedömas och kontaktsjuksköterskan har ett övergripande ansvar. Syfte: Beskriva kontaktsjuksköterskors erfarenheter av att uppmärksamma behov av cancerrehabilitering. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats och kvalitativ innehållsanalys har använts. Tre fokusgruppsintervjuer har genomförts med totalt tolv deltagare. Resultat: Ur dataanalysen framträdde tre kategorier, Partnerskap, Professionellt förhållningssätt och Organisatoriska förutsättningar med nio tillhörande underkategorier. Konklusion: För att cancerrehabiliteringsbehov ska kunna uppmärksammas i högre utsträckning behöver kontaktsjuksköterskor utveckla ett personcentrerat och hälsofrämjande förhållningssätt samt sin kommunikativa förmåga. De organisatoriska förutsättningarna behöver förbättras och det behövs lokala rutiner och riktlinjer som ger kontaktsjuksköterskor stöd och vägledning för hur uppmärksammade cancerrehabiliteringsbehov ska omhändertas. Samarbetet mellan olika yrkeskategorier behöver utvecklas så att cancerrehabiliteringsbehov bättre kan uppmärksammas och mötas. Reflektion anses värdefull för att kunna utvecklas och kan bidra till att åstadkomma förbättringar. / Background: The number of people diagnosed with cancer increase. Improved treatment options result in prolonged survival which means that many people are living with side effects and consequences of cancer and its treatment. To prevent and decrease these consequences, cancer rehabilitation is required, and it aims to help people feel as well as possible. Cancer rehabilitation requires collaboration between the different professions. The contact nurse should continuously pay attention to the needs of cancer rehabilitation. Aim: To describe contact nurses experiences of paying attention to the needs of cancer rehabilitation. Method: Qualitative method with inductive approach and qualitative content analyze has been used. Three focus groups interview with twelve participants have been completed. Results: Three categories emerged, Partnership, Professional approach and Organizational conditions, with nine sub categories. Conclusion: The contact nurses have to develop a person centered and a health promotive approach as well as the communication skills to be able to pay attention to the cancer rehabilitation needs in a greater extent. The organizational conditions have to be improved and it requires local guidelines to direct how cancer rehabilitation needs should be taken care of.  The different professions categories have to develop their collaboration to be able to pay attention and meet the needs of cancer rehabilitation in a better way. Reflection may be valuable and can contribute to the improvements.

Sammanfattning Personliga assistenters uppfattningar om kunskaper i förflyttningsteknik före och efter person-förflyttningsutbildning. Inledning: Personförflyttningar upplevs ofta som tunga av personal och kontinuerliga förflyttningsutbildningar efterlyses för att hålla sig uppdaterad i ämnet och motverka arbetsskador. Syftet var att beskriva personliga assistenters självskattade kunskaper och önskemål om kommande förflyttningsutbildning efter genomgången utbildning enligt Durewallmetoden. Metod: En deskriptiv studie med före- och eftermätning genomfördes. Personliga assistenter vilka gick en dags förflyttningsutbildning genomförd av Durewall Institutet under februari och mars månad 2016, (n=78) ingick i studien. Datainsamlingen bestod av enkät inför utbildningen med bakgrundsfrågor samt själv-skattning av kunskap inom områden om förflyttningar. Samma frågor avseende själv-skattning av kunskap inom områden om förflyttningar besvarades 1-2 veckor efter utbildning. Data analyserades med icke-parametrisk statistik. Resultat: Samtliga personliga assistenter skattade sina kunskaper högre efter utbildningen inom alla de områdena som denna innehöll. Detta innebär att förflyttningsutbildning är viktigt för all personal. Skillnader i kunskaper föreutbildningen, mellan de som hade tidigare utbildning och de som inte hade det, utjämnades efter genomgången utbildning. Personal utan tidigare förflyttningsutbildning bör därför prioriteras vid utbildningsinsatser. Slutsats: Durewallmetodens förflyttningsutbildning ökar de upplevda kunskaperna i förflyttningsteknik. Nyckelord: arbetsterapi, Durewallmetoden, person-förflyttning, personal, utbildning

Introduction: During the last 10 years, the number of children and adults diagnosed with Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) has increased. One of the factors is the advancement made within this scientific field, that has created an increased knowledge about ADHD. Another factor is a greater awareness of the condition. As more and more people are being diagnosed with ADHD, tailored medicinal products are being prescribed to a larger extent. ADHD is a neuropsychiatric impairment of function. Characteristic symptoms for the diagnosis are attention problems, excessive activity, difficulties completing task and possible impulse control problem. About five percent of all schoolchildren are diagnosed with ADHD and it has been considered more abundant among male than among females. Among the patients diagnosed whit ADHD, approximately one -fourth has a family member or relative with a similar problem. The most accepted biochemical theory suggests that the action of dopamine in the brain may explain symptoms as inadequate executive functions i.e. the processes in the brain responsible for the control and coordination of our behavior. Methylphenidate is a central stimulating, long acting medicinal product. The mechanism of action is not yet fully understood, but it is believed to inhibit the reuptake of noradrenaline and dopamine in presynaptic neurons, resulting in an increased amount of monoamines in the synaptic cleft. Then it comes to aspects of safety, for treatment with the central stimulating medicinal product, several parameters deserve attention such as side effects where short-term safety has been relatively well studied but there is a lack of long-term studies. Then it comes to cardiovascular effects, blood pressure increases in average approximately 3-4 mm Hg and the pulse rate increases around six beats /min in both children and adults. Objective: To study the effect and safety of long-term treatment of ADHD with methylphenidate. Method: The scientific articles for the literature study were retrieved by searching the PubMed database and five articles were chosen examining the long-term effects of methylphenidate. Results: The patients included in the studies were evaluated by experienced psychiatrist. The drug effect was assessed by different instruments like DSM-IV ADHD RS and SDS. The CGI-I rating scale assess the overall change in the disorder and CGI-S which helped to assess the patient ́s current condition. The results show that methylphenidate are well tolerated during long-term use and had a significantly better effect compared to placebo. Methylphenidate are proved also to increase the cerebral blood flow in thalamus which reflects increased dopamine neurotransmission due to the neurochemical imprinting of methylphenidate. Discussion: Overall, methylphenidate has a good effect in most persons but has several side effects and therefore is not appropriate for all and everyone. Common side effects are headache, insomnia, reduced weight increase and height increase. Every year, the medicinal treatment of ADHD should be reassessed due to the insufficient study basis regarding long-term treatment with methylphenidate. As many children and adults become long-term users, there is a great need for more long-term studies, covering several years

Syfte och frågeställningar Syftet är att studera om yoga kan minska stress hos domstolshandläggare vid mark- och miljödomstolen i nacka tingsrätt. Frågeställning: Kan fyra veckors yoga reducera stress hos domstolshandläggare på Nacka tingsrätt? Den sekundära frågeställningen är: Finns det ett samband mellan den självuppskattade stressen och de fysiologiska testerna? Metod För att få bästa möjliga pålitlighet har två olika enkäter samt två olika fysiologiska tester används före- och efter interventionen. Enkäter som användes var PSS10 som mäter stress och KEDS som mäter utmattning. De fysiologiska testerna består av blodtryck och puls. Interventionen bestod av 2 yogapass i veckan under en period på 4 veckor för kontorsanställda på Nacka tingsrätt. Resultat Testpersonerna skattade sig 11% bättre på Perceived Stress Scale (p=0,034) med samt utan bortfall. En förbättring kan ses på utmattningsenkäten där testgruppen utan bortfall förbättrades med 30% dock utan att signifikant data (p=0,081). Däremot hade testgruppen med bortfall en signifikant förbättring med 33,33% (p=0,049). De fysiologiska testerna (blodtryck och puls) visar inget förbättrat värde efter yogan. Urvalet bestod av: Utan bortfall - 10 deltagare där medelåldern var 37,8 år. Med bortfall - 9 deltagare där medelåldern var 38,2 år. Det var 1 man och 9 kvinnor. Slutsats Kontorsanställda deltog i ett 4 veckors yogaprogram där de reducerade den självupplevda stressen. Däremot var ingen skillnad i fysiologiska faktorer efter yoga funnen. Eftersom de fysiologiska testerna inte visar ett samband med yogan utesluts ett cross-sectional samband. Mer forskning behövs för att kunna urskilja om de fysiologiska faktorerna kan påverkas av yoga.