Participation in this degree work is different degrees of influence an individual or groups of individuals have. Influence is information, consultation, dialogue, influence and co-decision. Social support is included in the degree work as a theoretical foundation. Social support is significant for the involvement of the individual. Västerås City made user surveys during the fall of 2017. The results from the surveys showed that the participation of the disabled individuals was low at several LSS- group homes and at daily activities. Therefore, committees, administrations and unit managers began to work with participation as goals and measurements in their activities. The purpose of the study is to qualitatively investigate what individuals with disabilities consider participation is and to study the experiences of individuals with LSS group homes and daily activities. A qualitative study has been conducted with semistructured interviews. The selection of interviews is women and men with disabilities in the ages of 27-59 years living at LSS group homes and working on daily activities. The analysis method performed is qualitative content analysis. The study shows that individuals believe that participation is a concept of multiple meanings; co-decision, community, commitment, affiliation, social support, work environment, etc. The individuals experience involved in the LSS group homes and at the daily activities. Individuals want more social support and a more similar way of working from the staff. In addition, the individuals want more contacts. / Delaktighet i examensarbetet är olika grader av inflytande en individ eller grupper av individer har. Inflytande är information, konsultation, dialog, inflytande och medbeslutande. Socialt stöd ingår i examensarbetet som teoretisk förankring. Det sociala stödet är betydande för delaktigheten hos individen. Västerås stad gjorde brukarenkäter under hösten 2017. Resultatet från enkäterna visade att delaktigheten hos individerna med funktionshinder var låg vid flera LSS-gruppbostäder och dagliga verksamheter. Därför började nämnder, förvaltningar och enhetschefer att arbeta med delaktighet som mål och mått vid deras verksamheter. Syftet med studien är att kvalitativt undersöka vad individer med funktionshinder anser att delaktighet är samt att undersöka individernas upplevelser av delaktighet vid LSS-gruppbostäder och dagliga verksamheter. En kvalitativ studie har genomförts med semistrukturerade intervjuer. Urvalet till intervjuerna är kvinnor och män med funktionshinder i åldrarna 27-59 år boende vid LSS-gruppbostäder, arbetande på dagliga verksamheter. Analysmetoden som genomförts är kvalitativ innehållsanalys. Studien visar att individerna anser att delaktighet är ett begrepp med flera innebörder; medbeslutande, gemenskap, engagemang, tillhörighet, socialt stöd, arbetsmiljö et cetera. Individerna upplever sig delaktiga vid LSS-gruppbostäderna och vid de dagliga verksamheterna. Individerna vill ha mer socialt stöd och ett mer likartat arbetssätt från personalen. Därtill önskar individerna fler kontaktpersoner.

No description available.

Sammanfattning Bakgrund: Sexuellt övergrepp mot barn är mycket utbrett över hela världen. Att som barn blivit utsatt för ett sexuellt övergrepp kan leda till många olika fysiska och psykiska hälsoproblem. Kvinnor som blivit utsatt för sexuellt övergrepp i sin barndom löper en större risk att drabbas av psykiska hälsoproblem än kvinnor som inte blivit utsatta för sexuellt övergrepp. Detta leder till att kvinnorna är i behov av vård. Sjuksköterskorna upplever en osäkerhet och kunskapsbrist när det gäller bemötandet av dessa kvinnor. Att kunna förstå kvinnornas upplevelse kan hjälpa sjuksköterskan att kommunicera med dem och ge en god och personcentrerad vård.  En personcentrerad vård leder till att kvinnorna får den vård som de vill ha och är i behov av. Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelser efter att ha blivit utsatt för sexuellt övergrepp i sin barndom. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med en induktiv ansats utifrån självbiografier som hittades genom sökning på Libris. Självbiografierna analyserades genom Lundman och Graneheims (2017) beskrivning av analysmetod. Resultat: Kvinnorna som blivit utsatta för sexuellt övergrepp i sin barndom upplever stort lidande vilket orsakas mest av känslan av skam, skuld och förtvivlan. Kvinnorna upplever att de alltid kommer vara påminda om övergreppet. Eftersom kvinnorna känner en rädsla över att avslöja sin hemlighet så är det svårt att bearbeta minnena. Trots allt lidande och förtvivlan kan kvinnorna ändå känna en lust och vilja till att gå vidare i livet. Slutsats: Genom att arbeta utifrån personcentrerad vård så ges kvinnorna tillfälle att kunna bearbeta de sexuella övergreppen de blivit utsatta för i sin barndom. Den personcentrerade vården leder till att kvinnorna får hjälp med att bearbeta sin skam, skuld och rädsla. Sjuksköterskan behöver ha kunskapen om att kunna sätta sig in i kvinnornas upplevelse för att ge vård utifrån kvinnornas behov och önskemål. Genom att ge en personcentrerad vård så blir det lättare för kvinnorna att gå vidare i livet. Nyckelord: Sexuellt övergrepp, kvinnor, upplevelse

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.