Bakgrund: I Sverige finns ett effektivt screeningprogram mot cervixcancer. Genom screeningprogrammet kallas kvinnor regelbundet för vaginalt cellprov, visar cellprovet dysplasi kan gynekologen välja att behandla kvinnan genom en konisering där man tar bort en liten bit av livmodertappen. För att inte kvinnor ska överbehandlas finns regionala kvalitetsindikatorer, där bestämmelsen ser ut så att efter utfört ingrepp får inte antalet analyserade koner som visat benign histologi överskrida 10% hos kvinnor <40år. I materialet som analyserats vid Laboratoriet för Patologi och Cytologi i Skövde har en liten ökning av benigna koner skett under det senaste året. Metod: En retrospektiv fall-kontrollstudie. Studiematerialet utgjordes av 70 koner som inkommit till Unilabs Patologi i Skövde under tidsperioden 1 januari 2017 till och med 30 juni 2018. Det valde ut 35 testfall med benign histologi och 35 kontrollfall med utfallet HSIL. Konerna delades upp i 4 utfallsgrupper utifrån konens histologiska utfall och kvinnans ålder. Information om antalet dagar mellan diagnos och behandling, area på konens största bit och behandlande läkare hämtades från utlåtande och patienthistoriken hos laboratoriet. Syfte: Syftet med studien är att undersöka om yttre faktorer kan påverka det histologiska utfallet efter en konisering. Resultat: I studien ligger medianen för alla grupper i antalet dagar mellan diagnos och behandling mellan 47–71 dagar. Medelvärdet för cervixkonens största bit för grupp 1.) 379mm2, grupp 2.) 457mm2, grupp 3.) 413mm2 och grupp 4.) 516mm2. Resultatet över hur behandlande läkare påverkar utfallet efter en konisering visar att 2 läkare av 14 stycken tagit flest benigna koner. Slutsats: Studien visar att behandlande läkare kan ha en viss betydelse för hur det histologiska utfallet blir efter en konisering men vidare studier behövs för att säkerställa vad som orsakar benigna koner trots fastställd dysplasi.

Introduktion: Patienter med psykisk ohälsa blir ofta utsatta för stigmatisering, diskriminering och fördomar. Studier har visat på att vårdgivare är den största stigmatiserande gruppen, både inom somatisk och psykiatrisk sjukvård. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka uppkomsten av stigmatisering hos patienter med psykisk ohälsa inom sjukvården samt dess medföljande konsekvenser. Metod: Studien utfördes i form av en systematisk litteraturöversikt, där relevanta artiklar publicerade i PubMed inkluderades. Resultat: 12 artiklar inkluderas i resultatet. Svenska studier visade att 36% hade upplevt diskriminering från personal inom somatisk sjukvård. 50% hade upplevt diskriminering av personal inom psykiatrin. Lägre siffror sågs i internationella studier. Slutsats: Stigmatisering av patienter med psykisk ohälsa är ett högt förekommande problem. Fler patienter upplever sig diskriminerade inom psykiatrisk vård jämfört med somatisk vård. Konsekvenser är ökad suicidalitet, ökad komorbiditet samt försämrade symtom. Effektiva åtgärder mot stigma är strategier baserat på kunskap och kontakt med psykiatriska patienter, vid utbildning av framtida sjukvårdspersonal.

Background: Venous thromboembolism, manifesting as deep vein thrombosis (DVT) and pulmonary embolism (PE), is a significant source of morbidity and mortality and a cause of postoperative complications after invasive surgery. These adverse events are more likely to occur in high risk patients, such as those with cancer or undergoing major surgery with the highest incidence peak taking place within the first month after surgery. Despite the issue being globally recognized, a lack of consensus regarding guidelines for prophylaxis post-discharge still exists. Aim: To determine the incidence of venous thromboembolism within a 30-day postoperative period after thoracotomy and lung lobectomy for lung malignancy, to assess a correlation of the above with administered prophylactic treatment. Method: A retrospective cohort study was conducted as a review of medical records of all patients, appertaining to Örebro county, who had undergone thoracotomy and lung lobectomy for lung cancer or secondary malignant tumor in the lung, during 2015-2017 at the department of Cardiothoracic and Vascular Surgery, Örebro University Hospital. An internally validated register was used to identify the patient population and partial collection of the data. Results: Of the 67 included patients 50,8% were men and the mean age of the population was 67,5 years. The VTE prevalence during the 30-day postoperative period was 1,5%. A total of 59,7% of the patients received thrombosis prophylaxis preoperatively, 98,1% postoperatively and 11,9 % after hospital discharge. Conclusion: The VTE prevalence of 1,5% in this study may suggest the current postoperative prophylactic regiment successful, yet VTE remains a clinically significant complication, and the need for well-defined guidelines is evident.

Background: Today we are very likely to encounter exceedingly competent, courageous, charismatic and often times good-looking doctors as TV-show protagonists whilst flipping through the television channels. Just over a hundred years ago it would have been unimaginable for a doctor to lead a storyline, to be a well-liked hero, to even be described as competent. Aim: The purpose of this paper is to study how the medical revolution of the 19th century changed the role of doctors in society and consequently the portrayal of them in literary works and theatrical performances throughout time. Method: This essay is an ideo-historical literary analysis, with a hermeneutic approach of interpretation. The selection of landmark literary work and theatrical plays range from mid-17th century to contemporary times and are chosen on the basis of their popularity and influence. Results: The portrayal of doctors transforms from being figures used as laughingstocks, painted with colors of incompetence and deceptiveness to become highly respectable heroes of society whose steps should be followed and words should be listened to. Conclusion: An increased awareness of the different positions of doctors in society may bring the clinicians of today a better understanding about the conditions of their status. This insight might make it easier for them to navigating in a professional life with the new and ever-challenging well-read patient of today.

Background: In each care situation, the nurse communicates with the patient. The concept of communication is more suitable to use than conversation when communication is related to caring in more ways in comparison with conversations. Previous research shows that when communicating with the nurse the patient wants the nurse to provide information, take time and listen and show openness and interest in what the patient tells. The basis for communication between caregiver and patient is based on relationship and community between the two. The Patient Act (2014: 821) strengthens that the patient should receive information about different care elements if the patient wants it. Problem: In some situations, the nurse's knowledge and experience of communication fails, and the nurse cannot therefore help the patient, resulting in the nurse's guilt and frustration. Aim: To describe nurses' experiences of communication in caring. Method: The work has been carried out as a systematic literature study according to Evans (2002) of scientific, qualitative articles Result: The nurse needed to show empathy and love to communicate with the patient but experienced shame and frustration in non-verbal communication. The nurse wanted more education and felt that more understanding is needed in communication. Conclusions: Being able to communicate with the patient as a nurse is considered one of the most important components for the patient's well-being, but the nurse was perceived to be task-centered. Keywords: communication, experiences, nurse / Bakgrund: I varje vårdsituation kommunicerar sjuksköterskan med patienten. Begreppet kommunikation är mer passande att använda än samtal då kommunikation relateras till vårdandet på fler sätt i jämförelse med samtal. Tidigare forskning visar att vid kommunikation med sjuksköterskan önskar patienten att sjuksköterskan ger information, tar sig tid och lyssnar och visar öppenhet samt intresse för det patienten berättar. Grunden för kommunikationen mellan vårdare och patient bygger på relation och gemenskap mellan de båda. Patientlagen (2014:821) säger att patienten ska få information om olika vårdmoment om patienten önskar det. Problem: I vissa situationer brister sjuksköterskans kunskap och erfarenheter av kommunikation och sjuksköterskan kan därför inte hjälpa patienten vilket resulterar i skuld och frustration hos sjuksköterskan. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelse av kommunikation vid vårdande. Metod: Arbetet har genomförts som en systematisk litteraturstudie enligt Evans (2002) beskrivande syntes av vetenskapliga, kvalitativa artiklar. Resultat: Sjuksköterskan behövde visa empati och kärlek för att kommunicera med patienten men upplevde skam och frustration vid icke verbal kommunikation. Sjuksköterskan ville ha mer utbildning och kände att mer förståelse behövs i kommunikationen. Slutsats: Att som sjuksköterska kunna kommunicera med patienten anses vara en av de viktigaste komponenterna till patientens välbefinnande men sjuksköterskan upplevdes vara uppgiftcentrerad.   Nyckelord: kommunikation, sjuksköterska, upplevelser

Bakgrund: Sepsis är ett allvarligt tillstånd som är vanligt förekommande och medför en hög riskför mortalitet. Trots den vanliga förekomsten råder en stor okunnighet om tillståndet. I många århar olika markörer på akutmottagningen studerats, för att ta reda på vilka markörer som äreffektivast på att förutsäga en patients sjukdomsutveckling och utfall. Det finns än idag en storoenighet bland forskare om vilka markörer som är bäst. Laktat, andningsfrekvens (RR;respiratory rate) och base excess (BE) har använts som prognostiska markörer tidigare, menvilken av dem som är bäst är okänt. För behandling av sepsis finns det riktlinjer som säger attantibiotika bör administreras inom en timme efter ankomst till akutmottagningen. Det har visatsig vara avgörande för prognosen hur snabbt antibiotika sätts in. Syfte: Att jämföra det prognostiska värdet hos laktat med respirationsfrekvens (RR) med Baseexcess(BE) i blodet, samt att undersöka hur väl de nationella riktlinjerna för initial behandling avsepsis har följts och vilken inverkan på patientutfall detta har. Metod: En retrospektiv journalgranskningsstudie gjordes på alla patienter som har vårdats försepsis på IVA på Universitetssjukhuset Örebro under perioden juli 2017 – juli 2018. Utav totalt 62patienter som selekterades ur ett sepsisregister kunde 50 stycken inkluderas i undersökningen.Studiepopulationen indelades i två grupper: mortalitet inom 30 dagar eller ej. Resultat: Av de inkluderade 50 patienterna avled 12 stycken (24%) och 38 stycken (76%)utvecklade septisk chock, 42 stycken (88 %) fick vätska administrerat inom 1 h och 26 stycken (52%) fick antibiotika inom 1 h. Mann Whitney U-test visade att fördelningen av laktatvärden (p =0,166), andningsfrekvensvärden (p = 0,059) och base excess-nivåer (p = 0,077) hos gruppen meddödsfall inom 30 dagar jämfört med gruppen utan dödsfall inom 30 dagar inte var statistisktsignifikanta. Log rank test visade: laktat > 4 mmol/l (p = 0,136), RR ≥ 30/min (p = 0,037), BE < -3mmol/l (p = 0,802), antibiotika administrerat inom 1 h (p = 0,636). Slutsats: Andningsfrekvens var en bättre prognostisk markör på akutmottagningen än laktat ochbase excess. En otillfredsställande låg andel av patienterna fick antibiotika inom en timme efterankomst till akutmottagningen. Administrering av antibiotika inom en timme efter ankomst tillakutmottagning visade sig inte vara avgörande för prognosen.

Bakgrund: Obstruktivt sömnapnésyndrom, OSAS, är ett vanligt tillstånd som förknippas med övervikt och fetma, som karakteriseras av snarkningar och upprepade andningsuppehåll under sömn. Behandling sker oftast med CPAP nattetid som hjälper till att hålla andningsvägarna öppna. Obehandlad OSAS medför ofta problem både för individen, med dagtrötthetssymptom, kardiovaskulära komplikationer och förhöjd morbiditet, men även för samhället genom en ökad risk för olyckor och förlust i arbetskraft. Utredningen av OSAS är omfattande och kräver mycket resurser. Därför vore det ur kvalitetsutvärderingssyfte intressant att utvärdera följsamheten till CPAP-behandlingen, för att eventuellt kunna förbättra utredning, diagnostik och behandling, för patienternas välmående och för samhällets bästa. Syfte: Att vid lungkliniken på Örebro universitetssjukhus, genom en retrospektiv, register- och journalstudie, i kvalitetsutvärderingssyfte, undersöka en uppskattad följsamhet till CPAP behandling efter 5 år. Metod: Patienter som fick CPAP år 2012 vid lungklinikens sömnmottagning vid Örebro universitetssjukhus identifierades via lungklinikens register och jämfördes sedan med ett annat register, SESAM, där CPAP innehavare i Örebro län finns registrerade, för att se om CPAPen fortfarande fanns registrerad i maj 2018. Detta användes som ett hypotetiskt mått på 5 års compliance av CPAP behandling. Även köns-och åldersfördelning för hela studiepopulationen vid CPAP start 2012 undersöktes. Resultat: Totalt omfattades 333 patienter, 73% var män och 27 % kvinnor. Åldersfördelningen låg mellan 18-84 år, med majoritet i 50-73 års åldern, medelålder 57 år samt medianålder 58 år. 41 patienter exkluderades. Utifrån kvarvarande 292 patienter hade 62 % kvar sin CPAP vid uppföljningen i maj 2018. Slutsats: 62% av patienter som fick CPAP år 2012 hade fortfarande CPAP registrerad i maj 2018.

Introduction Allergic contact dermatitis is a common disease. Common contact allergens are nickel, cobalt and chromium. The Swedish contact dermatitis research group (SCDRG) made a statement on metal implants and contact allergy stating: “it is a known problem, but there is uncertainty as to what extent”. A systematic review could help finding more information on the subject. Aim This study assesses whether there is a known association between contact allergy and orthopedic implants through a systematical review of articles on the subject. Materials and Method A search was made using PubMed and it was systematically documented. The search was built from the defined “PICO”. A relevance assessment was made from pre-defined exclusion criteria in two steps; the first from titles and abstracts and the second from full text articles. A quality assessment graded five articles, inspired by GRADE. Result The search resulted in 95 articles. The first step of the assessment excluded 79 articles, leaving 16. The second step of the assessment excluded ten articles, one was not acquired leaving five. No significant association was shown in any article. Conclusion This study cannot show any association between contact allergy and orthopedic implants. The phenomenon is likely rare. Further research is needed.

Bakgrund Kring dödshjälp finns en ständigt pågående debatt, vilken varierar i intensitet över tid. Debatten förs globalt på flera samhälleliga plan och i flera dimensioner. Argumenten förs kring fakta och värderingar. Syfte Syftet med arbetet är att beskriva bakgrunden till dödshjälpsdebatten samt de vanligt förekommande argumenten kring dödshjälp, och då främst läkarassisterat självmord, ur ett etiskt perspektiv med fokus på den svenska debatten. Metod Begrepps- och argumentationsanalys av svenska debattartiklar från tre svenska tidningar inhämtade på databasen Mediearkivet Retriever via fritextsökning. Även en sökning på databasen PubMed genomfördes för att inhämta material till bakgrunden. Rapporten ”Dödshjälp – En kunskapssammanställning” sammanställd av statens medicinsk-etiska råd (SMER) har utgjort ytterligare en kunskapskälla. Resultat Argumenten för och emot dödshjälp presenteras i resultatet under nio utgångspunkter där underrubrikerna ”förespråkare” och ”motståndare” används, under vilka de två sidornas argument redovisas. Slutsats Flertalet argument i dödshjälpsdebatten förs utifrån värderingar och etiska principer. Förespråkarnas argument för dödshjälp bygger på principen om autonomi- rätten till självbestämmande. Motståndarnas argument utgår till stor del från principen om människovärde – alla människors lika värde, och vikten av att inte relativisera detta.

No description available.