<p>Betyg inlagt i Ladok 190603.</p>

Bakgrund: Hypertoni eller högt blodtryck är en av de vanligaste förekommande sjukdomar globalt. Hypertoni är inte en allvarlig sjukdom i sig men spelar en stor roll för att förebygga riskfaktorer för kardiovaskulära sjukdomar som hjärtsvikt och stroke. Orsaken till hypertoni är inte klarlagd men anses stark koppling till ärftliga bakgrund och yttre riskfaktorer. Det finns olika antihypertensiva läkemedel. Tiazider är en av de vanligaste antihypertensiva läkemedel som tillhör läkemedel gruppen diuretika och dess effekt som blodtryckssänkande är fortfarande oklart. Hydroklortiazid (HCTZ) är ett vanligt preparat som tillhör tiazidtyp diuretika.Tiazidtyp diuretika är bland de bäst tolererade antihypertensiva läkemedlen när det gäller biverkningar. Det har dock rapporterades att förbrukning av HCTZ ökar risken för hudcancer som troligen beror på destabilisering av HCTZ på grund av exponering till UV-radiation. Syfte: Syftet med detta examensarbete är att undersöka om det finns koppling mellan läkemedlet HCTZ och hudcancer (basalcellscancer, skivepitelcellcancer, malignt melanom) på grund av HCTZ fotosensibiliserande effekt. Metod: Examensarbetet är en litteraturstudie. Frågeställningen besvarades genom att söka information från vetenskapliga studier, studierna söktes via PubMed. Oddskvot (OR) beräknades som ett mått för att tolka kopplingens styrka mellan HCTZ och hudcancer i studierna. Resultat: Det valdes sex observationsstudier till resultaten. Resultat på tre studier visade att förbrukning av HCTZ och HCTZ i kombination form hade en koppling till SCC vid läppcancer. Resultaten på övriga studier visade förbrukning av HCTZ och HCTZ i kombination form hade en koppling till SCC, BCC och MM, de visade också att kopplingen blev starkare med en högdos och långvarig förbrukning av HCTZ. Slutsats: Syftet med detta examensarbete var att undersöka om det finns en koppling mellan hudcancer. Med avseende på alla dessa sex resulterande studierna kom det fram att HCTZ förbrukning har koppling till hudcancer (BCC, SCC och MM) och kopplingen till SCC var den starkaste jämfört med BCC och MM. Bendroflumetiazid är ett läkemedel som tillhör TZD läkemedelsgruppen och kan används som alternativ till HCTZ till patienter som hade haft hudcancer eller som har en stor risk för hudcancer. / Background: Hypertension is not a serious disease in itself but plays a major role in preventing risk factors for cardiovascular diseases such as heart failure and stroke. The cause of hypertension is not clear but is considered to have strong linkage to hereditary background and external risk factors. There are various antihypertensive drugs; among these are thiazides. Thiazides belong to the drug group diuretics. Their effect on lowering blood pressure is still unclear. Hydrochlorothiazide (HCTZ) is a common preparation of thiazide-type diuretics. Thiazide-type diuretics are among the best tolerated antihypertensive drugs; however, it was reported that consumption of HCTZ increases the risk of skin cancer. This is due to destabilization of HCTZ caused by exposure to UV radiation. Objective: The objective of this study is to investigate whether there is association between HCTZ and skin cancer (BCC, SCC and MM) due to HCTZ photosensitizing effect. Method: This study was carried out as a literature study. Six articles were selected after a systematic search in articles from PubMed. Result: Results on the three studies showed that consumption of HCTZ and HCTZ in combination form had a link to SCC in lip cancer. The results on other tre studies showed that consumption of HCTZ and HCTZ in combination form had an association to SCC, BCC and MM, the studies also showed that the association became stronger with a high dose and longterm consumption of HCTZ. Conclusion: The objective of this study was to investigate if there was an association between skin cancer and consumption of HCTZ. With regard to all these six study results, it was found that HCTZ consumption is linked to different types of skin cancer which are squamous cell carcinoma (SCC) basal cell carcinoma (BCC) and malign melanoma (MM), and the connection to SCC was the strongest compared to BCC and MM. Bendroflumethiazide is a drug that belongs to TZD drug group and can be used as an alternative to HCTZ in patients who have had skin cancer or who have a high risk of skin cancer.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Restnoteringar är ett växande problem som kan medföra stora konsekvenser för patientens hälsa och även ha ekonomiska aspekter. Varje år expedieras ungefär 85 miljoner recept på Sveriges 1 400 apotek. Av dessa expedierades cirka 2,5 miljoner förskrivningar av läkemedlet Levaxin av olika styrkor till 457 000 personer år 2017. I början av 2018 hade tillverkaren problem att tillhandahålla Levaxin och detta gjorde att Läkemedelsverket uppdaterade föreskriften i HSLF-FS 2016:34 kapitel 8 paragraf 9 under restsituationen av läkemedlet. Uppdateringen gäller farmaceutens rätt att ändra i recept utan föregående kontakt med förskrivaren för att underlätta farmaceutens arbete genom att anpassa tillgängliga styrkor till den ordinerade dosen. Farmaceutisk omsorg innebär att vid varje kundmöte tillhandahålla en säker och effektiv läkemedelsanvändning och kunna avgöra i vilket läge förskrivarkontakten behövs. Förordningen i HSLF-FS 2016:34, Läkemedelverkets föreskrifter om förordnande och utlämnande av läkemedel och teknisk sprit, kapitel 8 paragraf 9 ges farmacueter rätt att ”Om godkänt läkemedel förskrivits i en mängd eller dosering som inte stämmer överens med befintlig förpackningsstorlek, får annan förpackningen lämnas ut som nära överensstämmer med den förpackning som förskrivits. I övriga fall ska förskrivarens samtycke inhämtas.” Regelverket ovan möjliggör flexibilitet och tidsbesparing i apoteketsarbetet både för individen och sjukvården. Metod: Två enkätundersökningar genomfördes under en tvåveckorsperiod. Enkätundersökningarna vände sig till apotekskunder och farmaceuter för att undersöka uppfattningen hos expedierande farmacuet på öppenvårdsapotek och receptkunder om tillämpningen av regelverket för att medge anpassning av expedierad styrka och mängd av det ordinerade läkemedlet utan föregående förskrivarkontakt. Resultat: 14 av 22 kundrespondenter fick sin ordinerade styrkan av Levaxin, medan 8 av dem inte fick men löstes på annat sätt. 20 av 24 tillfrågade farmacueter kände till förordningen ovan medan fyra av dem inte gjorde det. Konklusion: Majoriteten av medverkande farmaceuter känner till regelverket, och har gjort receptändringar enligt HSLF-FS 2016:34 kapitel 8 paragraf 9 i sin yrkeslegitimation.

Bakgrund: Tio procent av alla nyfödda är i behov av neonatalvård, vilket ofta innebär en känslosam tid för familjen med en hemlängtan. Neonatal hemsjukvård möjliggör tidigare hemgång och erbjuds många familjer, dock erbjuds få familjer som inte pratar svenska eller engelska denna möjlighet. Syfte: Att beskriva barnsjuksköterskans erfarenheter av neonatal hemsjukvård för icke svensk- eller engelsktalande familjer. Metod: Kvalitativ design med induktiv ansats. Narrativa intervjuer som datainsamling. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Kommunikationen kan vara utmanande när barnsjuksköterskan möter icke svensk- eller engelsktalande familjer. Tolk är då till stor hjälp men kan samtidigt medföra en risk för missförstånd. När tolk saknas används alternativ kommunikation som exempelvis kroppsspråk eller bilder. Inför neonatal hemsjukvård behöver föräldrarna förberedas noggrant. Barnsjuksköterskorna kan behöva hjälpa familjerna att skapa praktiska förutsättningar för att möjliggöra neonatal hemsjukvård. Barnsjuksköterskorna behöver vara medvetna om kulturella variationer, se varje familjs individuella behov och lita på föräldrarnas förmåga att vårda sitt barn. Neonatal hemsjukvård verkar påverka föräldrarna positivt och barnets vårdtider kortas. Barnsjuksköterskan upplever det som en stimulerande arbetsform. Slutsats: Det fungerar bra att inkludera icke svensk- eller engelsktalande familjer i neonatal hemsjukvård. Positivt vore om fler neonatalvårdsavdelningar skulle erbjuda denna möjlighet för att bidra till en mer jämlik vård.

Bakgrund: Takotsubo syndrom är en akut och reversibel hjärtsvikt som vanligen orsakas av psykisk eller fysisk påfrestning. Det är främst kvinnor i postmenopausal ålder som drabbas, men förekommer hos båda könen och i alla åldrar. Patofysiologin vid Takotsubo syndrom är fortfarande inte klarlagd och det råder brist på forskning vad gäller patienternas erfarenheter av att drabbas av sjukdomen. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av att ha drabbats av Takotsubo syndrom. Metod: En kvalitativ explorativ studie med 11 semistrukturerade intervjuer som analyserades med innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att patienter upplever en process från insjuknande till återhämtning som innefattar att söka svar och förståelse för bakomliggande orsaker, att drabbas av känslomässiga reaktioner och ett behov av stöd. Resultatet visade också att sjukdomen ledde till förändring i tillvaron. Slutsats: Fynden i resultatet visar att patienter som drabbats av Takotsubo syndrom upplever en process av att anpassa sig till en ny livssituation genom vägledning för att uppnå välbefinnande. Detta kan uppnås genom personcentrerad vård.   Nyckelord: Kvalitativ metod, Patienterfarenheter, Personcentrerad vård, Takotsubo syndrom / Background: Takotsubo syndrome is an acute and reversible type of heart failure syndrome that is usually caused by psychological or physical stress. Postmenopausal women are primarily affected, but the syndrome occur in both genders and in all ages. The pathophysiology of Takotsubo syndrome is still unclear and there is a lack of research regarding patients' experience of the disease. Purpose: To describe patients' experience of being affected by Takotsubo syndrome. Method: A qualitative interview study with 11 semi-structured interviews was undertaken and analyzed with content analysis. Result: The results showed that patients experienced a process from onset to recovery that involves seeking answers and understanding of underlying causes, that they suffered from emotional reactions and needed support. The result also showed that the disease led to a change in the participants' daily lives. Conclusion: The findings in the results show that patients described a process of adapting to a new life situation through guidance to achieve well-being which could be done by person centered care. Keywords: Patient experience, Person-centered care, Takotsubo syndrome, Qualitative method

Sammanfattning: Socialtstöd är en viktig hälsofaktor. Ungdomar behöver socialt stöd för att delta mer i fysisk aktivitet och idrott. Främst föräldrarna är en viktig grupp men även vänner, syskon och tränare. Socialt stöd består av materiella och immateriella stöd. Materiellt stöd utgörs av instrumentalt och villkorligt stöd och immateriellt stöd utgörs av motivation och informativt stöd. Syfte: Att undersöka 18-åriga ungdomars upplevelse om hur socialt stöd har påverkat deras idrottsutövande under tonårsperioden. Metod: Kvalitativ metod användes för att besvara syftet och få fram deltagarnas upplevelser. Datainsamlingen bestod av fyra fokusgrupper med fyra deltagare i varje. Tre grupper bestående av tjejer och en grupp med killar. Deltagarna var 18 år, aktiva inom en lagidrott eller individuell idrott och gick sista året på ett idrottsgymnasium i norra Sverige. Efter fokusgrupperna transkriberades inspelningarna och det insamlade materialet analyserades sedan i en manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenterades i en huvudkategori; Ungdomars idrottssatsande möjliggörs av socialt stöd från betydelsefulla personer och fem underkategorier; (1) uppmuntran och beröm (2) förebilder och trygghet (3) drivande konstruktiv kritik (4) möjliggörande (5) grupptillhörighet. Resultatet visade att olika personer har haft betydelse på olika sätt. Det framkom att föräldrarna var de som haft allra mest betydelse och inflytande vad gäller socialt stöd och idrottande. Uppmuntran, beröm och transport är det sociala stöd som varit av störst betydelse för att möjliggöra deltagarnas idrottande. Slutsats: Slutsatsen tyder på att socialt stöd från människor i ens omgivning är av stor betydelse och påverkar idrottandet positivt.Nyckelord: hälsopromotion, socialt stöd, self-efficacy, KASAM, idrott och fysisk aktivitet.