No description available.

Sammanfattning Bakgrund:  Bröstcancer är den vanligaste cancerformen för kvinnor i Sverige. I samband med bröstcancer behöver kvinnor avlägsna bröstet. Detta har en stor påverkan på kvinnors kroppsbild och hur kvinnorna ser på sig själva. Det är viktigt för sjuksköterskan att kunna ge den stöd kvinnorna behöver.   Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av sin kroppsbild post- mastektomi. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på elva vetenskapliga artiklar. Vid analysering av artiklarna användes Graneheim och Lundmans (2004) tolkning av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studien resulterade i tre huvudkategorier som var upplevelsen av skam, påverkad sexualitet och uppleva acceptans. Huvudkategorin upplevelsen av skam mynnade ut i två underkategorier som var att dölja förlusten och att isolera sig. Slutsats: I studien framkom det att kvinnor inte bara förlorar bröstet utan även så mycket mer, vilket påverkar relationen till kroppen och sig själv samt människor runtomkring. Det är viktigt att sjuksköterskan förstår hur mastektomin påverkar kvinnors kroppsbild och hur sjuksköterskan kan hjälpa kvinna på vägen till acceptans.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en växande sjukdom och i Sverige har 300 000 personer diagnosen. Livsstilsförändringar kan vara av stor betydelse för att undvika komplikationer. Kostförändringar och fysisk aktivitet är en viktig del av behandlingen och kan innebära olika upplevelser för patienterna. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva vuxnas upplevelser av livsstilsförändringar vid diabetes typ 2 med fokus på kost och fysisk aktivitet. Metod: Metoden som användes var en allmän litteraturöversikt där valda artiklar beskrivits och analyserats. Artiklarna analyserades i fyra steg enligt Fribergs (2017) analysmetod. Efter sökningarna i databaserna Cinahl och PubMed framkom 9 vetenskapliga kvalitativa artiklar som lästes igenom flera gånger, kvalitetsgranskades och analyserades. Resultat: Kategorierna som framkom i resultatet var, svårigheter och möjligheter i samband med kostförändring, hinder och motivation i samband med fysisk aktivitet, kamp och motivation i samband med livsstilsförändringar och omgivningens betydelse i samband med livsstilsförändringar. Slutsats: Både positiva och negativa upplevelser framkom då vissa deltagare upplevde sjukdomen som en möjlighet till att ändra sina gamla ohälsosamma levnadsvanor medan andra deltagare upplevde att livsstilsförändringar ledde till en inre kamp och krav som resulterade i prestationsångest och depression. Kunskapen om fördelarna vid fysisk aktivitet eller kostförändringar stärkte viljan hos andra deltagare till att fortsätta att fullfölja livsstilsförändringar. Avsaknad av stöd från omgivningen gav känslan av att vara annorlunda och jobbig. Kvinnor upplevde oftast svårigheter i samband med att handla och laga mat då deras behov kom i andra hand då familjemedlemmarnas önskemål och behov skulle prioriteras.

No description available.

No description available.

No description available.

Sammanfattnin Bakgrund I årskurs 3 i svenska grundskolan skrivs Nationella proven i svenska och ett av delproven är att skriva en berättande (narrativ) text. När berättande texter analyseras i forskning kan språklig komplexitet och narrativ struktur undersökas. Att undersöka vilka delar i skrivandet som kan vara svårt är av värde för att kunna anpassa undervisning för olika elevgrupper. Syfte Syftet med föreliggande studie var att undersöka språklig komplexitet och narrativ struktur i texter skrivna av elever med och utan lässvårigheter. Metod I studien deltog 63 elever. Dessa delades in i fyra grupper varav tre av grupperna har någon typ av lässvårighet. Svårigheterna som eleverna uppvisar är antingen avkodningssvårigheter, läsförståelsesvårigheter eller blandade lässvårigheter (svårigheter med både avkodning och läsförståelse). Den språkliga komplexiteten och den narrativa strukturen analyserades i texterna som eleverna skrivit i årskurs 3. En variansanalys utfördes för att undersöka om det förelåg någon skillnad mellan de fyra grupperna. Resultat Resultaten visade på en signifikant skillnad mellan elever med lässvårigheter och utan lässvårigheter i produktivitetsmåtten antal ord och antal yttranden. Det förelåg även en signifikant skillnad i narrativ struktur mellan gruppen med läsförståelsesvårigheter och gruppen utan lässvårigheter. Slutsatser Inga generella slutsatser kan dras utifrån resultaten men de kan ge vissa riktlinjer för hur undervisning för olika elevgrupper kan anpassas. I de delar av skrivandet som eleverna skiljer sig åt kan stödinsatser för specifika grupper vara av värde för att alla elever ska uppnå svenska grundskolans mål. / Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i tidiga skolår

No description available.

No description available.

No description available.