No description available.

Syftet med undersökningen var att undersöka faktorer av betydelse för sjuksköterskans dokumentation. Av speciellt intresse var information som inkluderades och exkluderades från dokumentationen samt sjuksköterskans tankar om framtidens dokumentation.Åtta sjuksköterskor (fem kvinnor, tre män) från en intensivvårdavdelning intervjuades. Varje inspelad intervju varade 45-60 minuter. Materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. I huvudsak riktade sig sjuksköterskans dokumentation till kollegor. Ett bra stilistiskt värdeneutralt skriftspråk eftersträvades eftersom patienten kunde läsa journalen. Medicinsk information som inte kunde relateras till det egna området samt allmän omvårdnadsinformation utelämnades ofta ur dokumentationen men rapporterades ibland muntligt till kollegor. Situationer som avvek från det normala vårdförloppet ansågs svåra att dokumentera. Kortfattad dokumentation som endast innehöll det mest väsentliga eftersträvades. Sjuksköterskor vars dokumentation ansågs alltför omfattande tillrättavisades av kollegor. Samtliga sjuksköterskor blev störda i dokumentationsarbetet. Majoriteten av respondenterna ansåg att standardvårdplanernas nuvarande utformning fungerade dåligt men förväntade sig att standardvårdplaner skulle utgöra grunden för omvårdnadsdokumentation i framtiden. Ett förbättrat dokumentationssystem önskades. Studien indikerar att medicinsk och omvårdnadsmässig information som inte anses relevant i den aktuella vårdsituationen utelämnas ur sjuksköterskans dokumentation. Fler studier behövs för att försäkra att omvårdnadsdokumentation i framtiden innehåller alla delar av omvårdnadsprocessen. / The purpose of this study was to examine factors of importance for nursing documentation. Of special interest was what the individual nurse included and excluded in his/her documentation as well as any thoughts and expectations on the documentation process in the future. Eight nurses (five female, three male) working in an intensive care unit were interviewed. Each taped interview lasted 45 – 60 minutes. The material was analyzed using a qualitative content analysis method. Documentation was mainly done for the benefit of colleagues. Patient rights to read their own chart ensured well-written entries. Medical information not related to their own specialty as well as general nursing information was often not documented, but was sometimes reported orally. Patients reacting in unusual ways were difficult to document in an objective manner. Brief documentation, containing only necessary data, was seen as ideal. Nurses using excessive documentation were reprimanded. All nurses perceived that it was impossible to document without interruptions. Most nurses viewed standardized care plans in their current format as difficult to use but believed that they would be the foundation of nursing documentation in the future. Improved documentation systems were desired in the future. This study indicates that medical and nursing information seen as irrelevant in the current situation is excluded from nursing documentation. Organizational culture has an impact on what is seen as relevant and the documentation system determines how information is recorded. Further studies are needed in order to ensure that future nursing documentation include all aspects of the nursing process.

Bakgrund: Dokumentationssystemet för sjuksköterskor har förändrats sedan sjuk-sköterskor blev skyldiga att dokumentera i patientjournalen. Detta har lett till att omvårdnaden har synliggjorts och därmed kan granskas. System för att kvalitetssäkra patientarbetet har med tiden arbetats fram, bl a VIPS-modellen och Melior. Sjuksköterskans dokumentationssystem är dock fortfarande i behov av utveckling.Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskors skilda uppfattningar om omvårdnadsdokumentation.Metod: På ett sjukhus i södra Sverige genomfördes en fenomenografisk studie genom intervjuer av 11 sjuksköterskor. Resultat: Av 244 uppfattningar från intervjuerna skapades fem huvudkategorier och 12 subkategorier. De fem huvudkategorierna är: noggrannhet hämmar ändamålet, sådant som inte skrivs, vem dokumenterar sjuksköterskan för - och för vem dokumenterar hon inte, dokumentation och patientsäkerhet, Melior och VIPS-modellen. / Background: The system for nursing documentation has changed since nurses require, by law to construct nursing records. This has led to patient care and nursing becoming more visible and can therefore be reviewed and controlled. Systems for improving patient care using models such as the VIPS and Melior has through time, developed. But the system for nursing documentation still requires development. Aim: The aim of the study was to explore nurses perceptions of nursing documentation. Method: A phenomenographic study was conducted through 11 interviews with nurses in a hospital in southern Sweden. Results: 244 perceptions were formulated. These were categorised into five main categories, and from these 12 sub categories were identified. The five main categories include: attention to details may prevent the purpose, what's not written, for whom does the nurse construct nursing records -and for whom doesn't she, documentation and safety of the patient, Melior and the VIPS-model.

<p>This thesis examines the problems related to IT in the Swedish healthcare system, specifically the drug searching part of the electronic healthcare systems used in Sweden. The question formulation is divided into two questions: What parameters and functions are of greatest importance when performing a search on drugs, and how should these be presented in a graphical user interface? Thus the purpose is to answer these questions through developing a design concept, in the form of a prototype, which describes how a drug search can be carried out.</p><p>The entry point is a central quality checked drug database that is managed and owned by Swedish county councils and regions. The problem is attacked through user-centered methods where interviews of physicians and developers, in conjunction with observations, are used to give an overview of the problem area as well as to specify a requirements specification for the prototype that this thesis aims to develop. The thesis result is a requirements specification in combination with a prototype that exemplifies how drug searching can be performed, the prototype is based the requirements gathered from the interviews with the user group of physicians.</p> / <p>Den här uppsatsen behandlar problematiken kring IT i vården och mer specifikt läkemedelssökningar i vårddokumentationssystem. Frågeställningen är uppdelad i två frågor: Vilka parametrar och funktioner är av störst vikt vid en sökning på läkemedel samt, hur bör dessa presenteras i det grafiska gränssnittet? Syftet är därav att besvara dessa frågor genom ett designkoncept, i form av en prototyp, som beskriver hur en läkemedelssökning kan gå till.</p><p>Ingångspunkten är en centralt kvalitetssäkrad läkemedelsdatabas som förvaltas av en organisation som ägs av Sveriges landsting och regioner. Problemet angrips med hjälp av användarcentrerade metoder där intervjuer av läkare och utvecklare används, tillsammans med observationer, för att ge en bild av problemområdet samt för att ställa upp krav på den prototyp som denna uppsats ämnar framta. Uppsatsens resultat är en kravspecifikation i kombination med en prototyp för hur läkemedelssökning kan gå till baserat på krav extraherade ur intervjuer med en användargrupp bestående av läkare.</p>

This thesis examines the problems related to IT in the Swedish healthcare system, specifically the drug searching part of the electronic healthcare systems used in Sweden. The question formulation is divided into two questions: What parameters and functions are of greatest importance when performing a search on drugs, and how should these be presented in a graphical user interface? Thus the purpose is to answer these questions through developing a design concept, in the form of a prototype, which describes how a drug search can be carried out. The entry point is a central quality checked drug database that is managed and owned by Swedish county councils and regions. The problem is attacked through user-centered methods where interviews of physicians and developers, in conjunction with observations, are used to give an overview of the problem area as well as to specify a requirements specification for the prototype that this thesis aims to develop. The thesis result is a requirements specification in combination with a prototype that exemplifies how drug searching can be performed, the prototype is based the requirements gathered from the interviews with the user group of physicians. / Den här uppsatsen behandlar problematiken kring IT i vården och mer specifikt läkemedelssökningar i vårddokumentationssystem. Frågeställningen är uppdelad i två frågor: Vilka parametrar och funktioner är av störst vikt vid en sökning på läkemedel samt, hur bör dessa presenteras i det grafiska gränssnittet? Syftet är därav att besvara dessa frågor genom ett designkoncept, i form av en prototyp, som beskriver hur en läkemedelssökning kan gå till. Ingångspunkten är en centralt kvalitetssäkrad läkemedelsdatabas som förvaltas av en organisation som ägs av Sveriges landsting och regioner. Problemet angrips med hjälp av användarcentrerade metoder där intervjuer av läkare och utvecklare används, tillsammans med observationer, för att ge en bild av problemområdet samt för att ställa upp krav på den prototyp som denna uppsats ämnar framta. Uppsatsens resultat är en kravspecifikation i kombination med en prototyp för hur läkemedelssökning kan gå till baserat på krav extraherade ur intervjuer med en användargrupp bestående av läkare.