No description available.

This thesis examines the development and mechanics of the political system of Iraqi Kurdistan (northern Iraq). Since 1991, a de facto state system has been in existence in this region, a situation exists which has few precedents and no present-day comparison. The political system of Iraqi Kurdistan is identified as possessing political parties, electoral procedures, a national assembly, and organs of governance and administration. To understand this political system, the structures, decisionmaking processes and political history of the major political parties are analysed. Historically, the Kurds have never possessed a state. However, following the Gulf War of 1990-1991 and the withdrawal of the Government. of Iraq (GOI) from Iraqi Kurdistan, an indigenous emergency administration was established by the Iraqi Kurdistan Front (IKF), followed by multi-party elections in 1992. The administrative vacuum forced the militia-style political parties into governing the territory. Such a task brought parties supposedly representing different strata of Kurdish society together in a volatile coalition resulting in a equal sharing of power. However, interfactional fighting in 1994 resulting in the Kurdish region being divided between the two most powerful political parties (the KDP and PUK), with the system being further complicated by a multitude of smaller political parties and groupings. A theme which is developed throughout the thesis is that the successful peaceful political development of the Iraqi Kurdish region may be achieved by employing a variant of a consociational system of governance. It is argued that a major component of a peaceful political settlement has to include elite accommodation within the governmental structure which is acceptable to the geopolitical thinking of neighbouring states and influencing powers, as well as being able to administer the Iraqi Kurdish region in this difficult period for the whole of Iraq. A modified powersharing system may possibly allow for such political development to take place, later allowing the KDP and PUK to once again unify the political system of Iraqi Kurdistan.

Thesis advisor: Dennis Hale / This dissertation aims to evaluate the utility of democracy promotion in the Middle East to U.S. foreign policy; in particular, it asks why the Arab-Islamic world has proven uniquely resistant to liberal democracy. The overall argument is that an inadequate theoretical understanding of our own regime and its prerequisites led American policy makers simultaneously to expect too much of democratization, and to think too little of liberal democracy. We overestimated its promise, believing transforming key regimes could, in a cost effective manner, bring peace and prosperity to the Middle East, and in the long term help root out terrorist acts committed in the name of Islam. One of the reasons for this: policymakers underestimated what liberal democracy requires of its citizenry--deeply ingrained beliefs and social practices that are acquired only with difficulty. In Iraq, the Bush administration failed to appreciate that long established opinions and mores establish boundaries that constrain political action. Part I begins by giving an account of the assumptions and deliberations that led the Bush administration to pursue regime change in Iraq. It goes on to demonstrate by concrete examples drawn from the occupation period, the insurgency period, and the period since (characterized by utterly dysfunctional and increasingly authoritarian politics), that the rights and privileges associated with democracy--free and fair elections, new liberties, even the constitutional convention itself--are often used in illiberal ways, as weapons to serve narrow and self-interested factions, where the citizenry has not internalized a liberal political consciousness. Part II argues that a rare political personality--largely separable from any particular national character--accounts for the confluence of political liberalism and democratic institutions in the North Atlantic states. Our gentle and tolerant politics are the result of a series of revolutions in social consciousness that have not occurred in the Islamic world. In fact, the Islamic Resurgence of the last century, a revolution as consequential as the French of American Revolutions, is the consequence of a conscious project dedicated to popularizing guiding opinions that are deliberately inhospitable to political liberalism. Analysis of leading Islamist thinkers in the Sunni and Shiite world demonstrates the extent to which they have been successful in erecting barriers to modern and moderate government in the Middle East, which they reject as unjust and corrupting. The dissertation concludes by arguing that Turkey succeeded at establishing a mixed regime by emulating, so far as possible under its own circumstances, the conditions that made the emergence of liberal democracy possible in the West. / Thesis (PhD) — Boston College, 2012. / Submitted to: Boston College. Graduate School of Arts and Sciences. / Discipline: Political Science.

A Dissertation submitted to the Faculty of Claremont Graduate School in partial fulfillment of the requirements for the degree of Doctor of Philosophy in the Graduate Faculty of Government.

<p>I den här studien analyseras olika faktorers påverkan på utvecklingen av islamistiskt våld under 70-, 80- och 90-talet i Egypten. Syftet är således att skapa större förståelse kring varför den egyptiska staten fick möta detta ökade militanta motstånd. Undersökningen består av en kombinerad kvalitativ och kvantitativ analys av vetenskapliga undersökningar, rapporter och annan akademisk litteratur. Resultatet visar att den arab-israeliska konflikten har haft stor betydelse för det islamistiska missnöjet, samt att repression och ett auktoritärt styre möjligen bidrar till våldsamma politiska metoder.</p>

<p>Syftet med detta arbete var att jämföra den officiella bilden av demokrati i Kuwait, så</p><p>som den beskrivs i konstitutionen från 1962, med den bild som externa oberoende</p><p>aktörer ger vad gäller demokrati i landet. Den externa bilden hämtades från olika FN</p><p>rapporter, Human Rights Watch, Amnesty International och The Bureau of</p><p>Democracy, Human Rights and Labour. Dessa kompletterades sedan med en analys</p><p>av det politiska systemet i Kuwait. Arbetet grundade sig på en demokratisk</p><p>analysmetod som utarbetats av International IDEA (Institute for Democracy and</p><p>Electoral Assistance).</p><p>Det visade sig att konstitutionen innehöll många demokratiska och individuella</p><p>rättigheter och garantier ofta i linje med IDEA:s principer. Konstitutionen beskrev</p><p>inte en fullvärdig demokrati, men många av dess komponenter fanns ändå där. Vid en</p><p>jämförelse med de externa aktörernas utsagor visade sig många av dessa rättigheter</p><p>och garantier ej fungera i praktiken. De största diskrepanserna återfanns i det civila</p><p>samhället och speciellt vad gäller yttrandefrihet, i samhället genom diskriminering av</p><p>vissa grupper och i staten genom en ofullständig demokratisk organisation av styret.</p><p>Alla dessa punkter hade långtgående garantier i konstitutionen men visade sig vid en</p><p>granskning i många fall ha förbisetts.</p><p>Samtidigt fanns några ljuspunkter. På många områden följde Kuwait konstitutionen.</p><p>På senare tid hade man även förbättrat vissa punkter. Kvinnor hade fått rösträtt,</p><p>bidoun (statslösa) hade börjat få tillgång till välfärdssystemet och ett flertal val hade</p><p>ägt rum enligt principer värdiga en demokrati. Arbetet avslutas med en fråga; Om inte</p><p>en långsam, men försiktig utveckling av demokrati så som sker i Kuwait är bättre och</p><p>mer långsiktig än dagens mer moderna snabba reformiver som ofta förs fram av USA och väst.</p>

Syftet med detta arbete var att jämföra den officiella bilden av demokrati i Kuwait, så som den beskrivs i konstitutionen från 1962, med den bild som externa oberoende aktörer ger vad gäller demokrati i landet. Den externa bilden hämtades från olika FN rapporter, Human Rights Watch, Amnesty International och The Bureau of Democracy, Human Rights and Labour. Dessa kompletterades sedan med en analys av det politiska systemet i Kuwait. Arbetet grundade sig på en demokratisk analysmetod som utarbetats av International IDEA (Institute for Democracy and Electoral Assistance). Det visade sig att konstitutionen innehöll många demokratiska och individuella rättigheter och garantier ofta i linje med IDEA:s principer. Konstitutionen beskrev inte en fullvärdig demokrati, men många av dess komponenter fanns ändå där. Vid en jämförelse med de externa aktörernas utsagor visade sig många av dessa rättigheter och garantier ej fungera i praktiken. De största diskrepanserna återfanns i det civila samhället och speciellt vad gäller yttrandefrihet, i samhället genom diskriminering av vissa grupper och i staten genom en ofullständig demokratisk organisation av styret. Alla dessa punkter hade långtgående garantier i konstitutionen men visade sig vid en granskning i många fall ha förbisetts. Samtidigt fanns några ljuspunkter. På många områden följde Kuwait konstitutionen. På senare tid hade man även förbättrat vissa punkter. Kvinnor hade fått rösträtt, bidoun (statslösa) hade börjat få tillgång till välfärdssystemet och ett flertal val hade ägt rum enligt principer värdiga en demokrati. Arbetet avslutas med en fråga; Om inte en långsam, men försiktig utveckling av demokrati så som sker i Kuwait är bättre och mer långsiktig än dagens mer moderna snabba reformiver som ofta förs fram av USA och väst.

I den här studien analyseras olika faktorers påverkan på utvecklingen av islamistiskt våld under 70-, 80- och 90-talet i Egypten. Syftet är således att skapa större förståelse kring varför den egyptiska staten fick möta detta ökade militanta motstånd. Undersökningen består av en kombinerad kvalitativ och kvantitativ analys av vetenskapliga undersökningar, rapporter och annan akademisk litteratur. Resultatet visar att den arab-israeliska konflikten har haft stor betydelse för det islamistiska missnöjet, samt att repression och ett auktoritärt styre möjligen bidrar till våldsamma politiska metoder.

Thesis (Ph. D.)--UCLA, 2009. / Vita. Description based on print version record. Includes bibliographical references (leaves 370-433).

Thesis (doctoral)--Hochschule für Verwaltungswissenschaften Speyer, 2000.