Inledning: Trots vetskapen om vikten av fysisk aktivitet rör männiksor på sig allt mindre, vilket kan bero på ändrade förutsättningar i samhället. En väletablerad faktor, som påverkar intresset för att vara fysisk aktiv, är den byggda miljön. Syftet med litteraturöversikten är därför att beskriva vilka faktorer i den byggda miljön som främjar fysisk aktiviet hos vuxna kvinnor och män. Metod: Uppsatsen utgår från metoden litteraturöersikt och är baserad på tio vetenskapliga originalartiklar. Resultat: Genom analyser av de tio vetenskapliga artiklarna kunde fyra teman urskiljas; tillgänglighet till cyckel- och gångvägar, avstånd till grönområden och parker, miljömässiga faktorer och faciliteter samt antal parker/grönområden och deras areal. Diskussion: Faktorer som lättillgänglighet till cykel- och gångvägar, litet avstånd till grönområden och parker samt faciliteter i den byggda miljön visade sig främja rörelse. Även antal parker/grönområden och deras areal gynnade fysisk aktivitet hos vuxna kvinnor och män. Några resultat visade dock andra utgångar där avståndet till gröna ytor samt att antalet parker inte var av signifikant betydelse för fysisk aktivitet.

Syftet med denna studie är att belysa faktorer som påverkar barns ordförråd. För att barn ska kunna tillgodogöra sig undervisning i klassrummet är det viktigt att de har ett basordförråd som byggs ut under skoltiden. I läroplanen nämns begreppsbildning i nästan alla ämnen och därför är det av stor vikt att lärarna är medvetna om vilka faktorer som påverkar ordförrådet för att möjliggöra att barns ordförråd fortsätter att utvecklas. Studiens resultat baseras på 13 vetenskapliga undersökningar som främst hittats genom manuell sökning i referenslistor. De artiklar som använts i studien var peer review granskade. Analysen av undersökningarna resulterade i fyra huvudfaktorer som kan påverka barns ordförrådsutveckling, dessa faktorer är samtal, högläsning, tyst läsning och socioekonomisk status. Basordförrådets storlek påverkas främst av hur vårdnadshavare samtalar med barn och det antal ord som barn möter under sitt första levnadsår. Genom högläsning får barn möta många nya ord vilket har visat sig ha en positiv effekt på samtliga barns ordförrådsutveckling. Den tysta läsningen gynnar bara de som redan har ett rikt ordförråd och flyt i sin läsning. Flera av forskarna finner att det finns ett samband mellan barnens ordförrådsutveckling och den socioekonomiska statusen de växer upp i. Vår avslutande reflektion av studiens resultat belyser vikten av att lärare tar del av vad forskningen visar angående samtalet och högläsningens betydelse för ordförrådets utveckling. Speciellt viktigt är det att lärare kompenserar ordförrådet för de barn som växt upp i språkligt fattiga miljöer. För att dessa barn ska få samma förutsättningar att utveckla sitt ordförråd som barn som växer upp i en språkligt rik miljö får, behöver lärare vara medvetna om vilka faktorer som påverkar barns ordförråd. Ett rikt ordförråd ger barn förutsättningar att lyckas i skolan och fungera i ett demokratiskt samhälle.

Bakgrund: Uppsatsen har sitt teoretiska och empiriska fokus på investeringsprocessen. Utifrån detta ska studien redogöra för hur miljömässiga faktorer integreras i investeringsprocessen. Det saknas idag djupa och omfattande redogörelser för hur miljö kan beaktas genom investeringsprocessen. Därför undersöker uppsatsen investeringsprocessen i ett antal utvalda företag, där extra vikt läggs vid hur miljö avspeglas i processen. Vidare är även företagens tillämpning av traditionella investeringskalkyler en del i vad som undersöks. Ambitionen är att på ett vägledande sätt beskriva hur miljömässiga faktorer på ett balanserat sätt kan integreras i investeringsprocessen.  Syfte: Syftet med uppsatsen är att bidra med kunskap för att öka förståelsen för hur miljömässiga faktorer integreras i investeringsprocessen. Studien avser därutöver utveckla en empiriskt testad modell för hur miljömässiga faktorer integreras i investeringsprocessens olika faser.  Metod: Studien är en kvalitativ intervjustudie på sex svenska företag inom tre olika branscher. Till studien hör en omfattande litteratursökning med utgångspunkt i huvudsak två avhandlingar. Data samlades in genom 15 semistrukturerade intervjuer. Materialet analyserades sedermera genom de fem stegen för analys av kvalitativ data. Slutsats: Studiens slutsatser är att miljömässiga faktorer integreras i flera av investeringsprocessens faser. Tillvägagångssättet för integrering av miljömässiga faktorer kretsar kring fyra teman; kvantifiering, kriterier, lagkrav och kongruens mot miljömässiga strategier och mål. Samtliga teman finns med både i initieringsfasen och i bedömningsfasen, med undantag för kvantifiering som är ett strikt tema för bedömningsfasen. Vidare har kvantifiering framförallt teoretiska förankring medan kriterier i den här studien enbart har empirisk förankring. Studien har avslutningsvis resulterat i en modifierad modell för hur miljömässiga faktorer integreras i investeringsprocessens olika faser. / Background: This thesis has its theoretical and empirical focus on the investment process. Based on this, the study will account for how environmental factors are integrated in the investment process. There is currently a lack of deep and comprehensive accounts of how the environment can be taken into account through the investment process. Therefore, the thesis examines the investment process in a number of selected companies, where emphasis is placed on how environmental factors are considered in the process. Furthermore, companies' application of traditional capital budgeting techniques is also a part of the empirical study. The ambition is to, in a guiding way, describe how environmental factors can be integrated in the investment process. Purpose: The aim of this thesis is to increase the understanding of how environmental factors are integrated in the investment process. The study also aims to develop an empirically tested model for how environmental factors are integrated in the various phases of the investment process. Method: This thesis is a qualitative interview study of six Swedish companies in three different industries. The study includes an extensive literature search based on two dissertations. Data were collected through 15 semi-structured interviews. The material was later analyzed through the five steps for analysis of qualitative data. Conclusion: The conclusions of this thesis are that environmental factors are integrated into several phases of the investment process. The approach to integrating environmental factors revolves around four themes; quantification, criteria, legal requirements and congruence with environmental strategies and objectives. All themes are included in both the initiation phase and the integrating phase, with the exception of quantification, which is only emphasised in the integrating phase. Furthermore, quantification has primarily theoretical grounding, while criteria only have empirical grounding. The study has finally resulted in a modified conceptual model for how environmental factors are integrated into the various phases of the investment process.