Syftet med denna studie har varit att undersöka hur Uppsala kommun arbetar med jämställdhet och miljömässigt hållbar utveckling inom trafikplaneringen. Tyngd har legat vid hur begreppen uppfattas, prioriteras och implementeras. För att svara på syftet har fem planeringsdokument analyserats och en gruppintervju har utförts med trafikplanerare på Uppsala kommun. Resultaten visar att den miljömässiga hållbarheten ges mer plats i trafikplaneringen. Delvis på grund av miljöfrågans tyngd, men även på grund av att mer resurser och kunskap finns kring denna fråga. Inom aspekten miljömässig hållbarhet arbetar kommunen mycket med att försvåra bilanvändning och uppmuntra till hållbara transportsätt. Jämställdhet ges väldigt lite plats inom trafikplaneringen men hos trafikplanerarna framkommer under intervjun en medvetenhet angående vad som brukar räknas som jämställdhetssatsningar. Tydligt framträdande är också hur trafikplanerarna har en uppfattning om att arbete med miljömässigt hållbara transporter, i längden leder till att jämställdhet gynnas. Det finns ingen ovilja mot att arbeta med jämställdhet men resurser och kunskap saknas. Generellt framträder att det ofta krävs att en samhällelig vinst kan göras, för att direktiv ska implementeras.

Hållbarhet är ett centralt koncept i dagens Sverige, vilket även märks i företagens marknadsföring. Det har skett en attitydförändring, där allt fler företag och konsumenter fokuserar på hållbarhet. Denna uppsats syftar till att undersöka hur företag kan implementera hållbarhet i marknadsföringen samt konsumenternas attityd till detta. Med hänsyn till syftets dubbla karaktär delas frågeställningar upp i ”Företagsperspektivet” samt ”Konsumentperspektivet”. Avgränsning är vald till produktkategorin kaffe, då denna kategori är relevant ur ett hållbarhetsperspektiv. I uppsatsen har en omfattande litteraturgenomgång utförts. I metoden används en kombination av kvalitativ intervjuundersökning samt kvantitativ enkätundersökning. Denna kombination av undersökningarna ger olika infallsvinklar på studien. Intervjuundersökningen avser ”Företagsperspektivet” och enkätundersökningen ”Konsumentperspektivet”. Vidare analyseras undersökningarnas resultat samt teori för att möjliggöra besvarande av forskningsfrågor samt syfte. Hållbarhetsbegreppet är något som kan uppfattas diffust av konsumenter. Det finns en bristande kunskap i att förstå hållbarhetskonceptet, beteckningar, markandsföringspåståenden samt certifieringar. Därmed uppstår en ”klyfta” mellan företagets hållbarhetsmarknadsföring och konsumenternas attityd till denna. Kunskap, upplysning och information till konsumenterna kan resultera i mer engagerade och motiverade konsumenter samt en ökad prioritering av certifieringar vid inköpstillfället. Viktigt är att företaget kan effektivisera sin hållbarhetsmarkandsföring så att kommunikationen når konsumenterna på önskvärt sätt. I detta är det centralt att med kreativitet och ett nytänkande attrahera ”rätt” konsumentsegment via moderna marknadsföringskanaler. / Today, sustainability is a central aspect in Sweden. This could also be seen in businesses marketing. A change of attitudes could also be seen, where an increasing number of companies and consumers are focused on sustainability. The purpose of this thesis is to investigate how companies can implement sustainability in their marketing and the consumers’ responses to this. With regard to the twofold purpose, research questions are split into ”The Business Perspective” and ”The Consumers Perspective”. The definition of the thesis is chosen to the product category coffee. This is because coffee is a relevant product in regards to sustainability. In the thesis, a comprehensive literature review has been done. In the method, a combined quantitative and qualitative study is used. This combined method gives different insights and angles to the study. A qualitative interview is used to ”The Business Perspective” and a quantitative questionnaire to ”The Consumer Perspective”. Moreover, the results and the theory are analyzed to give answer to the research questions and purpose. Sustainability is a diffuse term for consumers. There is a lack of knowledge concerning the concept of sustainability, sustainability ads and sustainabilitylabels. Therefor, a ”gap” could be identified between the sustainability marketing and the consumers responding attitudes. To educate and inform the consumers concerning sustainability aspects could result in higher levels of engagement and motivation and moreover an increased priority of choosing products with sustainabilitylabels in the buying situation. It is important that the company can make their sustainability marketing effective, so that the communication reach the consumers in a way that is wanted. A central aspect in this is to, with creativity and newthinking, attract the ”right” segment of consumers by modern communication tools and modern platforms.

The development of social media has lead to major changes in marketing. Today, there are so called influencers who through their social channels can convey advertising to its followers. When an influencer publishes advertising material, they often contain an offer, and it is not uncommon for these offers to be limited in time, meaning the offer is only available for a certain period of time. With this development, there is also an increasing focus on the environment, sustainable development and consumers' responsibility in counteracting negative environmental effects, for example as a result of consumption. Based on this background, the purpose was designed to find out to what extent environmentally sustainable consumers are affected by time-limited offers that are marketed by influencers on Instagram. Environmentally sustainable consumers have been defined in the study as people who have a negative view of consumption. For this purpose three research questions were created which were examined in a survey. The respondents' answers were tested by regression analyzes. The results showed acceptance of all hypotheses. 1) Time-limited offers published by influences on Instagram lead to increased consumption, 2) an environmentally sustainable attitude has a negative effect on consumption and 3) time-limited offers published by influencers on Instagram lead to a negative effect on consumption, when the consumer has an environmentally sustainable attitude. The results of the study can then be related to several different theories from previous research, such as impulse buying, stimuli, collectivism /individualism, the SOR-model, the source credibility theory and halo effect theory. The study contributes to a greater understanding of consumers' relationship with an environmentally sustainable attitude to time-limited offers, which are published by influencers on Instagram. The result can be useful for companies that work with influencers when designing time limited offers. (This paper is written in Swedish) / Sociala mediers framväxt har fört med sig stora förändringar avseende marknadsföring. Idag finns så kallade influencers som genom sina sociala kanaler kan förmedla reklam till sinaföljare. När en influencer publicerar reklaminlägg innehåller dem ofta något erbjudande och det är inte ovanligt att dessa erbjudanden är tidsbegränsade, det vill säga att erbjudandet endast finns tillgängligt under en bestämd tidsperiod. I takt med denna utveckling riktas också allt mer fokus på miljö, hållbar utveckling och konsumenters ansvar i att motverka negativa miljöeffekter till följd av exempelvis konsumtion. Mot denna bakgrund utformades syftet som var att ta reda på i vilken grad miljömässigt hållbara konsumenter påverkas av tidsbegränsadeerbjudanden som marknadsförs av influencers på Instagram. Miljömässigt hållbara konsumenter har i studien definierats som personer som har en negativ syn på konsumtion. Till syftet formulerades tre frågeställningar som undersöktes i en enkätundersökning. Respondenternas svar redovisades genom regressionsanalyser. Resultatet visade acceptans för samtliga hypoteser. 1) Tidsbegränsade erbjudanden utgivna av influencers på Instagram leder till ökad konsumtion, 2) en miljömässigt hållbar inställning har en negativ effekt på konsumtion och 3) tidsbegränsade erbjudanden utgivna av influencers på Instagram leder till en negativ effekt på konsumtion, när konsumenten har en miljömässigt hållbar inställning. Studiens resultat kunde därefter relateras till flera olika teorier från tidigare forskning som exempelvis impulsköp, stimuli, kollektivism/ individualism, SOR-modellen, source credibility theory och halo effect theory. Studien bidrar till en större förståelse för vilken relation konsumenter med en miljömässigt hållbar inställning har till tidsbegränsadeerbjudanden, som är utgivna av influencers på Instagram. Resultatet kan tänkas vara användbart för företag, som arbetar med influencers, vid utformning av tidsbegränsadeerbjudanden.

Mankind has worked with the climate crisis and other sustainability issues since the 1990s, but this hasn’t had any desired effect. One of the problems relates to interpretations of the term sustainability. It has caused confusion, and work towards developing shared understandings is still an ongoing process. Sustainability challenges pertain to all industries. The Swedish water sector faces several challenges today. One of these challenges relates to the need for investments in the Swedish water and wastewater (W&WW) pipelines. The growing population requires an expanded W&WW network, and the existing network needs to be updated to maintain a high-quality product.  As part of the EU’s Green Deal for making the European economy more sustainable and more resilient the EU-taxonomy has been developed to put political goals into practices and measurements of performance. The role of the Taxonomy is to pave the way towards what currently is perceived as environmental sustainability. This creates transparency and simplifies investments to lead to more sustainable choices.  The aim of this study was to investigate how the EU-taxonomy affects the Swedish construction of W&WW pipelines and how this can be used in strategic sustainability efforts. This was done through research on both W&WW pipe construction and sustainability frameworks. A case study has been used to acquire a picture of how existing routines stand in relation to the EU-taxonomy. The objects of the case study have been one consulting firm in urban development and one public actor, responsible for developing the municipality’s W&WW network, a so-called VA-huvudman. To further contextualize the EU-taxonomy, the theoretical Framework for Strategic Sustainable Development (FSSD) has been applied. This is a research-based framework, as opposed to a political one – such as the EU-taxonomy or Agenda 2030. The framework has been used to understand what the EU-taxonomy can contribute as a tool for the strategic work with FSSD. Standardization has also been applied as a concept, in order to highlight the use of the EU-taxonomy.  In the empirical study, the result shows that the structure of the EU-taxonomy makes it difficult to apply it on a subject as specific as a W&WW pipeline construction. Furthermore, the criteria within the Taxonomy challenging to apply on W&WW pipelines since they apply to the entire water, or water treatment, system. Further work with the Taxonomy requires more horizontal coordination within the organizations to report on and fulfill the criteria.  Since the EU-taxonomy lacks a life cycle perspective it doesn’t include the whole life cycle or indirect activities related to W&WW pipeline construction, such as choice of material or the construction process. A complementary framework, or other measures, are needed in order to capture environmental aspects of sustainability. / Människan har kontinuerligt arbetat med klimatfrågan och andra hållbarhetsfrågor sedan 90-talet,men detta har fått en begränsad effekt. Hållbarhet är ett ord som skapat förvirring, och ettgemensamt språk är något som efterfrågats. Den svenska vattensektorn möter idag ett antalutmaningar. Det stora investeringsbehovet inom det svenska vatten- och avlopps (VA)-nätet ärett av dessa. Den ökande befolkningen kräver en utbyggnad av VA-nätet och det befintliga nätetbehöver upprustas för att bibehålla kvaliteten på vattenleveranserna. EU-taxonomin är del av EU:sgröna giv vars syfte är att göra den Europeiska ekonomin mer hållbar och resilient. Taxonominsär inom detta ett klassificeringssystem för miljömässigt hållbara investeringar inom EU. Dettaska leda till transparens samt styra kapital mot mer hållbara alternativ genom att förenkla förinvesterare att fatta mer hållbara val. Studiens syfte är att undersöka hur kraven i EU-taxonomin ser ut för ledningsarbeten in-om vatten och avlopp (VA-ledning), och hur dessa kan användas på ett strategiskt sätt för att stärkahållbarhetsanpassningar inom samhällsbyggandet. Detta har genomförts genom en omvärldsanalysav både VA-ledning och olika befintliga hållbarhetsramverk. En fallstudie har använts för att få enbild av hur befintliga rutiner förhåller sig till EU-taxonomin. Fallobjekten i studien har varit ettkonsultföretag inom samhällsbyggnad samt en aktör som är ansvarig för en kommuns VA-nät, ens.k. VA-huvudman. Utöver avgränsningen att undersöka ledningsarbeten inom VA-branschen harprojektet begränsats till de två första delegerade akterna med klimatinriktning som publiceratsinom ramen för EU-taxonomin. För att sätta EU-taxonomin i ytterligare en kontext har det teoretiska ramverket Frameworkfor Strategic Sustainable Development (FSSD) använts. Detta är ett forskningsbaserat ramverktill skillnad från politiskt beslutat, som både EU-taxonomin, Parisavtalet och Agenda 2030är. Ramverket har använts för att undersöka hur EU-taxonomin kan användas i det strategiskahållbarhetsarbetet. Standardisering har även lyfts som ett koncept och används för att belysaEU-taxonomin i en större kontext. Resultatet visar att VA-ledning är en begränsad del av större system inom EU-taxonomin.Aktiviteterna i taxonomin som innefattar VA-ledning är också kopplade till hela vatten- ochavloppssystemet i sin helhet. Denna utformning gör det svårt att enkelt urskilja separata delarav ledningssystemet eftersom aktiviteterna inte är utformade så. Att rapportera på de för VA-verksamheterna relevanta aktiviteterna i taxonomin kommer därmed kräva samarbete från fleraparter, möjligen även utanför VA-organisationen. EU-taxonomin saknar även ett livscykelperspektiv. Den inkluderar inte hela livscykeln el-ler indirekta aktiviteter inom VA-ledning, som materialval eller byggprocessen. För att beaktahållbarhet i en vidare bemärkelse krävs därför en komplettering av något annat ramverk ellerandra åtgärder. Genom EU-taxonomin gör EU en ansats att definiera det miljömässigt hållbaravilket kan bidra till att främja en hållbar utveckling, särskilt om det används strategiskt ochkompletteras med andra hållbarhetsramverk som beaktar fler aspekter ur ett livscykelperspektiv. En hypotes för framtida forskning på området kan dock vara att EU-taxonomin inte kan användassom ett fullständigt hållbarhetsramverk med fokus på miljöaspekter på ett mindre system än den beskrivna aktiviteten. Det bör undersökas vidare hur EU-taxonomin kan kompletteras med etteller flera hållbarhetsramverk för att i större utsträckning främja hållbarhet.