Under de senaste 35 åren har en förändring skett inom branschen med service och reparationer av elektriska motorer, där nu allt färre omlindningar och reparationer genomförs. Antalet aktörer i branschen minskar successivt, och under de senaste 10–15 åren har sammanslagningar av flera mindre verkstäder inneburit att ett fåtal företag numera dominerar marknaden. Mindre verkstäder som håller kvar omlindningar som huvudsysselsättning går i graven, och det blir allt viktigare med förebyggande underhåll och statuskontroller. De reparationer och omlindningar som fortfarande görs behöver numera allt som oftast prioriteras och färdigställas så fort det går, då reservmotorer hos kund blir mer och mer sällsynta. Ett uttryck som används för att beskriva konkurrenssituationen lyder enligt följande: - ”De värsta konkurrenterna är inte andra verkstäder, det är nyförsäljning”.Flera industrier går alltmer mot ett ökat ”slit-och-släng”-tankesätt när det kommer till reparation alternativt nyköp av elmotorer, och ur ett ekonomiskt perspektiv kan detta ofta motiveras. Få studier tar hänsyn till miljöaspekten av detta tillvägagångssätt, och denna utredning belyser vilka konsekvenser dessa beslut kan få ur ett strikt miljömässigt perspektiv. Frågeställningen lyder:   Ur ett strikt miljömässigt samt cirkulärekonomiskt perspektiv, när är det motiverat att ersätta en befintlig reparerbar motor mot en nytillverkad?Genom att intervjua tillverkare av elmotorer och kombinera detta med en dokumentstudie har beräkningar av koldioxidavtrycket för ett antal scenarier genomförts. Resultaten visar att utsläppsbesparingar som erhålls vid uppgradering till en ny och mer effektiv motor inte nödvändigtvis hinner kompensera koldioxidavtrycket som uppstår vid tillverkning. Tiden för koldioxidkompensering varierar mellan 0,3–198,7 år beroende på motoreffekt, förbättring av verkningsgrad och elektricitetsmix. Utredningen visar däremot att koldioxidavtrycket som uppstår vid tillverkning av en ny elmotor utgör en liten del av de totala utsläppen som uppstår under hela dess livstid, och att det finns förbättringar av systemet i helhet att ha i åtanke innan motorns verkningsgrad bör prioriteras. Nästa steg i arbetet mot en bättre och mer användbar lösning kan vara att genomföra uppdaterade livscykelanalyser på plats hos större motortillverkare i Europa.  Sammanfattningsvis kan företag verksamma inom reparation och underhåll av elmotorer inte övervinna konkurrensfrågan enbart med den nya kunskap som denna utredning bidrar med. Däremot finns det potential i att genomföra en liknande utredning med fokus på resursförbrukning i stället för koldioxidavtryck. En sådan typ av utredning kan potentiellt användas som argument för att reparation och underhåll bör prioriteras högre än vad det gör i dagsläget. / In the past 35 years, a change can be seen within service and maintenance industry for electric motors. The number of repairs is steadily declining, and several company fusions in the past 10–15 years has led to a situation where a few larger companies now hold a majority of the market shares. Small companies that try to maintain repairs and re-wiring of electrical motors as their main activities are slowly dying, and a shift toward preventive maintenance and status checks is often necessary. Repairs and re-wirings that are still wanted by the process industry often needs to be completed on short notice, due to the declining number of spare motors available at interested companies. An expression that is often used to explain the situation goes as follows:  - “The biggest competitors are not other workshops; it is retailers of new motors”.It is now in many scenarios common to purchase a new motor when an existing one needs repair, and with an economic aspect in mind this can often be motivated. Few studies have taken the environmental aspect of this “wear and tear”-mindset into consideration. For this reason, this study showcases the consequences these decisions can have from a strict environmental perspective. By conducting interviews with manufacturers and combining this with the results of a document study, calculations for the carbon footprint in a number of scenarios has been made.  The results show that the potential carbon footprint saved with a common upgrade varies from 0,3–198,7 years, depending on the power rating, improvement in efficiency and what electricity mix is used during the usage phase. Results also show that the carbon footprint during the manufacturing phase is low in comparison to the usage phase, as well as the importance of improving the whole system before focus is directed to motor efficiency. The next step in this work could be to conduct updated life-cycle analysis for various manufacturers in Europe.  In conclusion, companies with a heavy focus on repair and maintenance of induction motors cannot use the results of this report as an important argument for why repair and maintenance should be prioritized over purchasing a new motor. However, conducting a similar investigation regarding resource depletion instead of carbon footprint could potentially result in valid arguments for repairing a motor over purchasing a new motor.