No description available.

Syfte och frågeställningar: Den här uppsatsens syfte var att ta reda på personalens upplevda hälsa och fysisk arbetskapacitet, fysiska krav i arbetet, samt motionsvanor inom Stockholms Stadsmission. Frågeställningarna var: Hur kan olika individers upplevda hälsa och fysiska krav i arbetet se ut inom skilda yrkesområden på ett och samma företag? Kan den fysiska arbetskapaciteten inom olika yrkesområden påverkas av motionsvanor? Kan rökning vara en faktor som påverkar upplevd hälsa och motionsvanor? Metod: Datainsamlingen bestod av enkätundersökning, stegmätning samt steptest för beräkning av syreupptagningsförmågan. Undersökningen omfattade 48 personer från tre arbetsområden: administration, butik och restaurang. De utgjordes av 31 kvinnor och 17 män i åldrarna 19 till 63 år med en medelålder på 38 ± 14 år. På stegmätningen blev det ett bortfall på fem personer, och på steptestet ett totalt bortfall på 11 personer. Resultat: Flertalet av deltagarna uppgav att de upplevde ett högt mått av glädje/lycka, kontroll/inflytande och meningsfullhet i sitt arbete. Upplevd hälsa skattades som ganska tillfredsställande eller högre. Upplevd fysik och hur den uppfyller kraven i arbetet skattades relativt högt och jämnt fördelat inom samtliga arbetsområden. Inom administration var arbetet mest stillasittande. Arbetet inom butik och restaurang var mer rörligt vilket bekräftades av resultaten från stegmätningen, och innebar även mer lyft. En arbetsställning där nacke/rygg var framåtböjd/sned el vriden var vanlig inom samtliga områden. Sju personer uppgav att de hade besvär i rygg/höfter och 12 personer att de hade besvär i nacke/axlar dagligen. Totalt svarade 12 personer att de rökte, varav åtta arbetade inom butik. Medelvärden på syreupptagningsförmågan från 37 genomförda steptest blev 39 ± 5 ml/kg/min, för butik 40 ± 5 ml/kg/min och för restaurang 42 ± 6 ml/kg/min. Slutsats: Upplevd hälsa och fysik skattades relativt lika inom de tre arbetsområdena, trots stora skillnader i arbetsförhållanden. Den existerande besvärsförekomsten kunde inte kopplas specifikt till något arbetsområde. Det kan dock finnas en risk för framtida uppkomst och ökade besvär framför allt i nacke/axlar och rygg/höfter inom butik och restaurang. Trots att stegmätningen visade att butik och restaurang går nästan dubbelt så mycket på arbetet som administration, verkar inte syreupptagningsförmågan påverkas nämnvärt av att ha ett mer rörligt arbete. Det krävs sannolikt regelbunden fysisk aktivitet av högre ansträngningsgrad för att få positiva effekter på konditionen. Denna studies submaximala konditionstest ger inte en tillförlitlig uppfattning om studiedeltagarnas konditionsstatus, då de var få till antalet. Denna undersökning kunde se ett tydligt samband mellan rökning och lågt utövande av fysisk aktivitet. / Aim and questions: The aim of this survey was to study how the employees experienced their health, their work capacity, frequencies of injuries as well as exercise habits. The questions in the research were: How do different individuals experience health and working conditions in different professional areas within the same company? Could factors like exercise habits affect the physical work capacity within different professional areas? Could smoking be a factor influencing how we experience health and exercise habits? Method: The collection of data was performed by questionnaires, pedometer measuring and a step test for calculation of oxygen consumption. The survey included 48 persons from three different areas of work: administration, shop and restaurant. The group consisted of 31 women and 17 men between the ages of 19 to 63 years; the average age was 38 ± 14 years. In the pedometer testing there was a loss of five persons and in the step test there was a total loss of 11 persons. Results: The participants declared that they experienced an important amount of joy/happiness, control/influence, and meaningfulness in their work. They valued their experienced health as fairly satisfactory or greater. Experienced physical performance and meeting the job requirements were relatively high estimated within all three areas of work. Within the administrative department the job was mostly sedentary. Test persons in the shop and the restaurant were more active which was confirmed by the pedometer testing and their work involved more lifting of things. The body bent forward or the back/neck twisted or flexed during work positions was occurring in all the studied areas. Seven persons described symptoms from back/hips and 12 persons described symptoms from neck/shoulders on a daily basis. On a total 12 persons said they were smokers, out of those, eight persons worked in the shop. The average test result of oxygen consumption during 37 step tests performed was 40 ± 6 ml/kg/min for women and 40 ± 5 ml/kg/min for men. Conclusion: Within the three areas of work the test persons experienced a rather similar degree of health and physical capacity in spite of large differences in work conditions. The prevalence of symptoms could not specifically be connected to any area of work. Nevertheless there is a risk that the test persons working in the shop and the restaurant will show symptoms in the future predominantly from neck/ shoulders and back/hips. Notwithstanding the fact that the pedometer measuring showed that people working in the shop and the restaurant walk almost twice as much as those within administration, the oxygen consumption is barely affected by a more active work situation. There is a probability that it requires a regular and higher level of physical activity in order to receive positive effects on a person's fitness status. The submaximal fitness test in this study does not provide a reliable conception of fitness status of the tested persons since they were too few. This study showed an obvious connection between smoking and low physical activity

Background: Since1994, the EU NickelDirective is limiting the release of nickel from objects that are in prolongedcontact with skin. Despite this, nickel is still the most common cause of contactallergy in industrialized countries. This could implicate that other productswith short contact to the skin, which are not restricted by EU´s legislation inREACH (Registration, Evaluation, Authorisation and Restriction of Chemicalsubstances), could be a source of nickel or cobalt exposure. There is no limitfor cobalt release within REACH. To determine if there is cobalt or nickelpresent on the surface of a material and if metal can be released in contactwith the skin, there are quantitative and qualitative methods, such as the DMG(dimethylglyoxime)-test, the cobalt spot-test and a method for releasedetermination according to EN1811.Objectives: Laptops are not included in the REACH legislation. The purpose of thisstudy was to investigate whether nickel or cobalt can be found on computersurfaces and if nickel and cobalt can be released from surfaces that are incontact with skin, during work with laptops. Are there any variations betweendifferent models or different brands of laptops (two years old or less) andwhat levels of nickel and cobalt are released from different surfaces on a specificHP computer, that gave positive results for nickel and cobalt in the spot- tests? Methodand materials: In this study 30laptops (7 Hewlett Packard (HP), 18 Dell, 3 Sony Vaio, 1Fujitsu and 1 Macbook), weretested by using DMG-test and cobalt spot-test. To measure the release of nickeland cobalt on one specific laptop (HP2560p), the standard method EN1811 and amodified version of the method, were used. Results: Laptopsof different models and manufacturers were tested for nickel by using theDMG-test. The test turned out positive for all tested laptops from HP and 4 of18 of the laptops from Dell. For cobalt, onlyone laptop (HP) of the total 30 computers, gave a positive result. The resultsfrom the release test of a specific laptop, was lower than the limit thresholdvalue within REACH (0.5µg/cm2/week). The highest amounts of nickel,0.1μg/cm2/week, were measured for the computer components thatwere derived from the palm rest. All the cobalt levels, except one, were belowthe detection limit for the analysis. Conclusions: Our study indicatesthat laptops are a potential source for nickel deposition onto skin. In this study, computers from five differentmanufacturers have been tested, and it turned out that the tested models from HPand Dell released nickel. Cobalt was only released in very low concentrations,at a level near the LOD for the analysis. / Bakgrund och inledning: Trots att EU:s nickeldirektiv sedan 1994 begränsar nickelfrisättningen från föremål i långvarig kontakt med hud, är nickelallergi fortfarande den vanligaste orsaken till kontaktallergi i de industrialiserade länderna. Detta kan tyda på att även föremål, som är i kortvarig kontakt med huden, kan utgöra en möjlig källa för nickelexponering. Kobolt är mer sensibiliserande än nickel, men för kobolt saknas begränsningar inom EU:s kemikalielagstiftning REACH (Registration, Evaluation, Authorisation and Restriction of Chemical substances). För att undersöka om nickel eller kobolt finns på en yta och om metall kan frisättas i kontakt med huden finns ett antal kvalitativa och kvantitativa metoder, exempelvis spot-tester såsom DMG (dimetylglyoxime)-test samt koboltspot-test och frisättningsförsök enligt standarden EN1811. Syfte och frågeställningar: Bärbara datorer omfattas idag inte av REACHs nickelbegränsning. Syftet med denna studie var att undersöka om nickel eller kobolt finns på/frisätts från ytor som kommer i kontakt med hud vid arbete med bärbara datorer. Om så är fallet, finns variationer mellan olika modeller och mellan olika tillverkare av bärbara datorer (som är maximalt två år gamla) och vilka halter av nickel och kobolt frisätts från ytor på en specifik dator, som uppvisat positivt resultat för nickel och kobolt i spot-tester? Material och metod: För att besvara på frågeställningarna screenades 30 stycken bärbara datorer (7 Hewlett Packard (HP), 18 Dell, 3 Sony Vaio, 1 Fujitsu och 1 Macbook) med direktvisande DMG-test samt koboltspot-test. Ett frisättningsförsök med en bärbar dator genomfördes, dels med en modifierad metod av EN1811 och dels med standardmetoden. Resultat: Olika märken och modeller av datorer spot-testades och samtliga testade datorer från HP och 4 av 18 testade Dell-datorer var positiva för nickel. Endast en av de totalt 30 stycken testade datorerna gav ett positivt resultat för kobolt. Genomgående är resultaten från frisättningsförsök med en specifik dator (HP2560p) under gränsvärdet för nickel inom REACH (0,5 µg/cm2/vecka). Den högsta uppmätta nickelhalten var 0,1 µg/cm2/vecka för handlovsstödet. Samtliga kobolthalter, förutom en, var lägre än detektionsgränsen för analysen. Diskussion och slutsats: Vår studie tyder på att bärbara datorer är en möjlig källa till nickelexponering av hud. I denna studie har datorer från fem olika tillverkare testats, varav modellerna från HP och Dell visade sig frisätta nickel. Däremot tycks kobolt inte finnas på eller frisättas i någon större utsträckning från bärbara datorer utifrån denna studie. Kobolt frisattes bara i låga halter, som dessutom låg i närheten av analysens detektionsgräns.

Bakgrund:Arbetsrelaterad stress är något som orsakar problem i samhället, både för individer och för företag. I syfte att på organisatorisk nivå reducera orsaker till stress har ett globalt verkstadsindustriföretag beslutat att genomföra ett stressinterventionsprojekt. Syftet: Utifrån en kartläggning av den psykosociala arbetsmiljön identifieras organisatoriska, stressrelaterade faktorer. Företagshälsovårdens roll att tillsammans med personalavdelningen och cheferna i det aktuella företaget initiera förbättringar av den psykosociala arbetsmiljön observeras och analyseras. Avgränsningar: Magisteruppsatsen behandlar endast den inledande fasen av stressinterventionsprojektet, det vill säga kartläggningen av de stressrelaterade faktorerna i organisationen med fokus på cheferna och deras arbetssituation. Fasen som inbegriper att initiera interventioner och genomföra den uppföljande enkätundersökningen är utanför ramen för denna uppsats. Metod: Kartläggningen utgjordes av två delar, en kvantitativ ansats i form av enkäten "Det nya arbetslivet" och en kvalitativ ansats i form av observationer. Enkäten skickades ut till totalt 331 fast anställda, chefer och medarbetare, svarsfrekvensen var 76 procent. Observationerna ägde rum vid nio resultatrapporteringsmöten där gruppcheferna diskuterade enkätresultaten och tog fram fokusområden för de interventioner som genomfördes vid företaget under hösten 2012. Resultat/Slutsatser: Resultatet visar att både chefer och medarbetare har omfattande arbetsrelaterad stressproblematik. De stressrelaterade faktorer som enkätresultaten visar på var knutna till otydliga roller, brist på delaktighet vid beslut, frånvaro av närmaste chef, höga och motstridiga krav, IT-problem samt brist på resurser och tid. Under observationerna framkom att delar av denna problematik går att härleda till att företaget opererar i en global miljö med otydliga beslutsvägar och att organisationen har en utpräglad utmaningskultur. Dessa slutsatser hade inte kunnat dras utan de uppföljande resultatrapporteringsmötena och den interaktivitet som uppstod där. En viktig slutsats är att för att lyckas med intentionerna för stressinterventionsprojektet är en tydlig markering av legitimitet från företagets ledning nödvändig. / Background: Work related stress exists within all parts of our society and causes suffering for employees as well as organizations. To reduce stress at an organizational level, a major global organization within the engineering industry has decided to that implement a stress prevention project. Aim: To identify stress related organizational root causes from the results of mapping the psychosocial work environment. The occupational health care service and the Human Resources departments’ role, in cooperation with managers, was to initialize improvements of the psychosocial work environment within the organization. Limitations: This study has been limited to the initial phase of the stress prevention project, an analysis of the mapping results of the stress related root causes with a focus on managers working situation. The second phase, including implementing the interventions and the follow up survey, will not be addressed in this thesis. Method: The mapping consisted of two parts. A quantitative approach, the survey "Modern working life" and a qualitative approach, a non-participation observation. The survey was sent out to 331 permanent employees, managers and coworkers, with a response rate of 76 percent. The observations were conducted at nine meetings where the survey results were presented to the managers. During the meetings the managers discussed the survey results and listed stress related root causes which were to be focus areas for upcoming interventions during autumn 2012. Results/Conclusions: The results display stress related problems for both managers and employees. The main problem areas highlighted by the survey were: unclear work roles, lack of participation in decision making, absence of an immediate manager, high and conflicting demands, IT problems, lack of recourses and time. The results from the observations demonstrate that the root causes mentioned above are connected to factors such as the global nature of the company, with an unclear chain of decision-making and a company culture of setting challenges. These connections would not have been discovered without the stress prevention project including meetings where the managers were able to discuss the results. One important conclusion was evident: To succeed with a stress prevention project, the complete support from top management is imperative.

No description available.

Particulate matter (PM) is one of the most studied and problematic pollutants due to its toxicity and relati­vely high concentrations. This thesis aims to clarify the main sources and exposures of PM in Tallinn and Tartu, study the associations with health effects, and estimate the extent of those effects with health impact assessment (HIA). It appeared that the main sources of particulate air pollution in Tallinn (the capital of Estonia) and Tartu (the second largest city of Estonia) are local heating and traffic, inclu­ding road dust. In addition to local emissions, particulate levels are affected by transboundary pollution. If the transboundary air masses originated from the Eastern European areas, the concentration as well as the oxidative capacity of fine particles was significantly higher in urban background air in Tartu compared to air masses coming from Scandinavian areas (Paper I). During the last 15 years, traffic increase has been very fast in Tartu. However, due to the improvement in vehicle technology during this period, there has been only a slight increase in concentration of exhaust particles (Paper II). Nevertheless, a greater increase in road dust emissions was detected. A statistically significant relationship between long-term exposure to those traffic induced par­tic­les and cardiac disease in the RHINE (Respiratory Health in Northern Europe) Tartu cohort was shown (Paper III). However, no significant associations with respira­tory health were found. The HIA in Tallinn demonstrated 296 (95% CI = 76–528) premature deaths annually, because of PM (Paper IV). The average decrease in life expectancy was predicted to be 0.64 (95% CI 0.17–1.10) years. However, among risk groups it can be higher. In addi­tion, several cardiovascular hospitalizations are related. The costs to society be­cause of health effects reach up to €150 million annually (95% CI = 40–260) from pre­mature deaths and hospitali­zation constitute an additional €0.3 million (95% CI = 0.2–0.4). The special HIA scenario, when more pollution fuel peat will be used in boiler houses was analysed as well (Paper V). It indicated that peat bur­ning would result in up to 55.5 YLL per year within the population of Tartu. However, the health effects of pollution from current traffic, local heating, and industry are at least 28 times bigger. In conclusion, exposure to PM cause considerable health effects in the form of cardio­pulmo­nary diseases in main Estonian cities.

<p> </p><p>Introduction:<strong> </strong>Significant changes in the global ecosystem, together with a potential shortfall in oil resources, have stimulated intense interest in the development of other sources of energy, and most particularly biofuels since these are basically considered to be less harmful to human health than petroleum-based fuels. However, information about the impact of biofuel-derived vehicle emissions on human health is limited and incomplete<strong>. </strong></p><p> </p><p>Aim of the study:<em><strong> </strong></em>To identify those biofuels that are less detrimental to human health on the basis of published results from toxicological and chemical studies of vehicle emission products.</p><p> </p><p>Tasks of the study: To review systematically all conventional and alternative fuels used in internal combustion engines, to identify all known toxic emission products formed by such fuels, to review their toxic effects on human health, and to analyse the data collected in order to develop conclusions concerning the possible health benefits deriving from the use of alternative fuels.</p><p> </p><p>Materials and methods: In order to fulfil the requirements of a complete, comprehensive and up-to-date review of the toxic effects of automotive exhaust, an extensive search of official scientific data sources has been performed. Relevant publications were retrieved from public domain databases with a toxicological focus such as Toxcenter and CAplus, as well as from the websites of the US<em> </em><em><em>Environmental Protection Agency</em></em><em> </em>and the US <em><em>Agency for Toxic Substances and Disease Registry</em></em><em><strong>.</strong></em><strong> </strong>Keywords<strong> </strong>employed in the literature search were: petrol, gasoline, diesel exhaust, emission, biofuel, biogas, biodiesel, bioethanol, bioalcohol, toxicity, methanol and ethanol. A total of 295 references were initially selected relating to the period 1962 to 2008, and 142 of these presented titles and abstracts that met the main inclusion criteria, i.e. describing toxicological and epidemiological studies in humans. In cases where eligible studies relating to the goals and tasks of the review were limited or not available, some <em>in vitro</em> or <em>in vivo</em> toxicological studies involving animal models were included.</p><p> </p><p>Results:<strong> </strong>In comparison with petroleum diesel, the emissions derived from biodiesel contain less particulate matter, carbon monoxide, total hydrocarbons and other toxic compounds including vapour-phase C1-C12 hydrocarbons, aldehydes and ketones (up to C8), selected semi-volatile and particle-phase polycyclic aromatic hydrocarbons (PAHs). Whilst sulphur-containing compounds appear to be undetectable in biodiesel, nitrogen oxide and a soluble organic fraction comprising unregulated pollutants including the “aggregated toxics” (i.e., formaldehyde, acetaldehyde, acrolein, benzene, 1,3-butadiene, ethylbenzene, <em>n</em>-hexane, naphthalene, styrene, toluene and xylene) are present at elevated levels. Toxicological studies have shown that the mutagenicity of exhaust particles from biodiesel is normally lower than those obtained from petroleum diesel, however, rapeseed oil-derived biodiesel exhibits toxic effects that are 4-fold greater than petroleum diesel. Such enhanced toxicity is probably caused by the presence of carbonyl compounds and unburnt fuel. The toxicity of highly volatile components of biofuel exhaust has not yet been evaluated accurately. A substantial portion of these compounds was apparently lost in the process of preparing the test samples used for the assays (during the evaporation). The overall recoveries of these compounds have not been evaluated and the accuracy of the sample preparation method has not been validated. Hence, it could be that the cytotoxic effect of biodiesel exhaust is higher than that reported. Moreover, compared with fossil diesel, fuel derived from rapeseed oil emits particulate matter with increased mutagenic effects. Epidemiological investigations of the effects of biofuels on humans are very sparse but have revealed dose-dependent respiratory symptoms following exposure to rapeseed oil biodiesel, although the observed differences between this fuel and petroleum diesel are not significant. Such data, however, give rise to serious concerns about the future usage of this plant material as a replacement for established diesel fuels. Combustion of alcohol-based fuels leads to a reduced formation of photochemical smog in comparison with gasoline or diesel, however, the emission of aldehydes (officially classified as carcinogenic or potentially carcinogenic) is several times higher. The toxicity of the exhaust emissions of gasoline-fuelled engines is generally significantly greater than that of alcohol-burning engines. However, some harmful effects from ethanol blends might be expected, such as enhanced emissions of carcinogenic PAHs and increased ozone-related toxicity associated with the high level of aldehydes emitted. The use of ethanol–diesel fuel blends gives rise to increases in regulated exhaust emissions and, possibly, to greater emissions of aldehydes and unburnt hydrocarbons. The most promising fuels, in terms of reduced toxicity and genotoxicity of exhaust emissions, are methanol-containing blends. However, the emission from these fuels still contains formaldehyde, which is a carcinogen. The use of biogas can significantly reduce emissions of total PAHs and formaldehyde and, consequently, the risk of lung toxicity. On the other hand, the emissions of particulate matter by compressed natural gas, and the mutagenic potencies of the exhaust, are similar to those associated with gasoline and diesel fuels<strong>. </strong></p><p> </p><p>Conclusions: The use of biofuel is currently viewed very favourably and there are suggestions that the exhaust emissions from such fuel are less likely to present risks to human health in comparison with gasoline and diesel emissions. However, the expectation of a reduction in health effects based on the chemical composition of biodiesel exhaust is far from reality. Thus, although toxicological evidence relating to the effects of biofuels on humans is sparse, it is already apparent that emissions from the combustion of biofuel and blends thereof with petroleum-based fuels are toxic. In addition to the regulated toxic compounds, such as total hydrocarbons, carbon monoxide, nitrogen oxides, particulate matter and polycyclic aromatic hydrocarbons, biofuel emissions contain significant amounts of various other harmful substances that are not regulated, e.g. carbonyls (including formaldehyde, acetaldehyde, benzene, 3-butadiene, acrolein, etc.). Whilst biofuels may be potentially less damaging to human health than petroleum fuels, considerable harmful effects must still be expected. Substitution of conventional fuel by biofuel decreases the concentration of regulated toxic pollutants in vehicle exhaust, but increases the concentration of some unregulated toxic pollutants emitted from on-road engines. Generally, the toxicity of biofuels decreases in the order biodiesel>biogas>ethanol>=methanol. In this respect, methanol produced by the oxidation of biogas appears to represent an alternative fuel that exhibits the least potential for damage to human health, however, this alcohol represents a source of formaldehyde pollution and is carcinogenic.</p><p>.</p><p> </p>

Detta examensarbete gjordes för att få en inblick i en överstyrmans arbete. Målet med examensarbetet var att få en inblick i en överstyrmans arbetsuppgifter och i hans arbetssituation i förhållande till lagen om vilotid för sjömän. Examensarbetet genomfördes med överstyrmän från de tre tankrederierna Broström, Donsötank och Tärntank. Där kontakt först togs med respektive landkontor för godkännande. Därefter kontaktades överstyrmän och telefonintervjuer genomfördes under mars månad. Resultatet visade att det fanns en viss skillnad mellan en överstyrman från Tärntank och en överstyrman från Broström eller Donsötank. För en överstyrman från Broström och Donsötank hittades däremot inte någon utmärkande skillnad i arbetet. Den största skillnaden var att en överstyrman från Tärntank har mycket bättre förutsättningar för att kunna hålla sig inom lagen för vilotid, än vad en överstyrman från Broström eller Donsötank har.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med uppsatsen var att undersöka genom ett test-retest, reliabiliteten hos fem stycken specifika fys- och styrketester för de muskelgrupper, som är mest utsatta i en ambulanssjukvårdares arbete. - Är det en god reliabilitet i ett bellybacktest utan motstånd? - Är det en god reliabilitet i ett balanstest? - Är det en god reliabilitet i ett handstyrketest? - Är det en god reliabilitet i ett aerobiskt steptest? - Är det en god reliabilitet i ett marklyft i dragmaskin? Metod Ett test och retest utfördes på fem tester, bellybacktest utan motstånd, handstyrketest, aerobiskt steptest, marklyft i drargmaskin och balanstest. Försökspersonerna var 14 stycken, 11 män och 3 kvinnor, samtliga var studenter vid GIH i Stockholm. Resultat Varken bellybacktestet utan motstånd, handstyrketestet (höger samt vänster hand), aerobiska steptestet eller marklyftet i dragmaskinen visar några slumpmässiga eller systematiska statistisk signifikanta skillnader. Balanstestet däremot har bra värden på t-testet (p=0,89), som visar att det inte finns några systematiska signifikanta skillnader, men låga värden på övriga uträkningar som visar på de slumpmässiga skillnaderna. Slutsats Samtliga tester med undantag från balanstestet har hög reliabilitet. Balanstestet visar mindre tillförlitlighet än de övriga fyra testerna, vilket även tidigare forskning visar. Det är därför vår tanke att bellybacktestet, handstyrketesterna, aerobiska steptestet och marklyftet i dragmaskinen är tester som kan byggas vidare på inom arbetet att testa ambulanssjukvårdare. Balansen är fortfarande en viktig faktor att testa, men ett bättre test är nödvändigt för att få tillförlitliga resultat.

Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om införandet av hälsobokslut fått några effekter på sjukfrånvaron. Frågeställningar: Hur redovisas sjukfrånvaron av företagen? Kommenteras vald redovisning av företagen och i så fall hur? Hur har sjukfrånvaron förändrats sedan införandet av obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro? Metod: För att undersöka detta har årsredovisningar från 25 privata företag analyserats. Årsredovisningarna från 2003 har jämförts med motsvarande årsredovisningarna för 2004. Företagen kommer från fem av de största branscherna i Stockholms län. Företagen har 50-249 anställda vilket motsvarar medelstora företag i Stockholm. Urvalet har gjorts efter näringsgrenar och efter det som ett slumpmässigt urval i form av lottning. De sammanställningar som gjorts är den totala sjukfrånvarons förändring samt förändringen av sjukfrånvaron inom respektive undergrupp. Detta har gjorts både branschvis samt totalt. En sammanställning har även gjorts av den totala långtidssjukfrånvarons förändring för alla företag, både branschvis samt totalt. Resultat: Sjukfrånvaron redovisas av alla företag och i stort i enlighet med lagen. Beträffande långtidssjukfrånvaron har 7 av 25 företag förmodligen redovisat den totala långtidssjukfrånvaron som procentenheter av den totala sjukfrånvaron i stället för som procent av den totala sjukfrånvaron. Sjukfrånvaron visar en tendens till att sjunkit eller stått stilla i alla de redovisade kategorierna. Inget av företagen har kommenterat sjukfrånvaron i årsredovisningen utöver de kommentarer som beskriver siffrorna. 9 av de 25 företagen har valt att inte redovisa någonting för vissa grupper. Två av dessa företag har valt att kommentera detta. Slutsats: Hälsobokslutet har än så länge inte gett några större effekter på sjukfrånvaron. Den visar dock ingen tendens till att ha ökat vilket får ses som positivt. Då inget av företagen har kommenterat någonting utöver vad lagen säger antas att hälsobokslutet mottagits endast som ett extra tillägg i årsredovisningen. Då det finns en del osäkerhet kring hur rapporteringen ska gå till borde lagen förtydligas för att uppnå syftet med hälsobokslutet. Sammanfattningsvis kan sägas att hälsobokslutet är en bra tanke som än så länge endast får företagen att bli medvetna om sin sjukfrånvarosituation. För externa intressenter säger inte siffrorna mycket än. / Aim: The aim of this graduate essay is to study if the health statement has brought any consequences to the sickness absence. Questions: How do the companies report the sickness absence? Do the companies comment on their chosen reporting and if so, how? How has the sickness absence changed since the introduction of obligatory reporting of sickness absence? Method: To study this, annual reports from 25 private companies have been analysed. The annual reports from 2003 have been compared with the corresponding annual reports of 2004. The companies come from five of the largest line of businesses in the Stockholm region. The companies have 50-249 employees which correspond to medium sized companies in Stockholm. The selection has been done from branches of industry and after that as a random pick in terms of drawing lots. The compilation that has been made is the total change of the sickness absence and the change of sickness absence in respective subgroup. This has been made both in branches of industry and totally. There has also been a compilation of the change of the total long-term sickness absence for all the companies, both in branches of industry and totally. Results: The sickness absence is reported by all the companies and on average in accordance with the law. Concerning the long-term sickness absence, 7 of the 25 companies probably have reported the total long-term sickness absence as per cent units of the total sickness absence instead of per cent of the total sickness absence. The sickness absence shows a tendency to have decreased or been unchanged in all the reported categories. None of the companies have commented the sickness absence in the annual report besides the comments that describes the numbers. 9 of the 25 companies have chosen not to report anything concerning some of the categories. Two of these companies have chosen to comment this. Conclusions: The health statement does not seem to have given any larger effects on the sickness absence. Nevertheless it shows no tendency to have increased which will have to been seen as positive. Since none of the companies has commented anything besides what the law says, one can assume that the health statement only has been received as an extra addition in the annual report. Since there is some uncertainty how the reporting should be done, the law should be clarified so that the aim with the health statement is achieved. To sum up, the health statement is a good thought that yet only get the companies aware of their sickness absence situation. For external interests the numbers still do not say much.