En av smittvägarna för patogena bakterier inom vården är via kontakt med ytor kontaminerade av bakterier. Miljöodlingar är ett sätt att hitta smittrisker i miljön. Det finns dock inga tydliga riktlinjer för hur dessa ska utföras inom vården. Syftet med studien var att vid miljöodling testa om provtagning med E-swab och FLOQSwab fungerar lika effektivt som en tryckplatta vid detektion av vankomycinresistenta enterokocker (VRE) på fyra typer av ytor som är vanligt förekommande inom sjukhusmiljöer. Olika bakteriekoncentrationer av VRE användes för att kontaminera fyra olika typer av ytor. De tre olika miljöodlingsmetodernas effektivitet bestämdes genom att jämföra antalet detekterade kolonier. Resultatet visade att tryckplattan var mer effektiv än provtagningspinnarna på att detektera VRE. Vid jämförelse mellan E-swab och FLOQSwab visade de vara likvärdiga, då det inte förekom någon skillnad i antalet detekterade kolonier. Desto lägre bakteriekoncentration som användes, desto färre blev de positiva odlingarna. Från den lägsta koncentrationen var det endast tryckplattan som genererade enstaka positiva odlingar. Slutsatsen var att tryckplattan var den mest effektiva metoden när det kommer till att detektera VRE i miljön då de genererade flest positiva odlingar och detekterade fler kolonier vid detektionsgränsen än provtagningspinnarna. / One source of infection for pathogenic bacteria in healthcare is due to contact with surfaces contaminated by bacteria. Environmental sampling is a good way to find risks of infection in the environment. However, there are no clear guidelines on how to perform them in healthcare. The aim of this study was to test if sampling with E-swab and FLOQSwab are as effective ascontact plates for detection of vancomycin-resistant enterococci (VRE) on common surfacesin hospital environments. Different bacterial concentrations of VRE were used to contaminate four types of surfaces. The efficiency of the three types of environmental sampling methodswere determined by comparing the quantity of detected colonies. The result showed that the contact plate was more efficient than the swabs at VRE detection. When comparing the swabs with each other they were shown to be equivalent, they detected the same quantity of colonies.Lower bacterial concentration resulted in fewer positive cultures, and the lowest concentration only the agar plate generated a few positive cultures. In conclusion, the contact plate was the most efficient method for detecting VRE in the environment as it generated the most positive cultures and detected more colonies around the detection limit than the swabs.

I över 100 år har mikrobiologer haft intresse för detektion och kvantifiering av mikroorganismer från ytor. Förutom den rekommenderade konventionella svabbningsmetoden med provtagningspinne av bomull, finns andra material att välja mellan. Dock har olika studier visat på olika resultat för pinnars upptagningsförmåga och detektion av mikroorganismer från ytor. I denna studie jämfördes tre olika provtagningskit för optimal detektion av mikroorganismer från ytor. Provtagningskiten E-Swab, Copan’s SRK och 3M Swab utvärderades dels i laboratoriemiljö där bakteriestammarna E. coli, Acinetobacter, S. aureus, och E. faecium togs upp från en liten (2 cm2) yta på glasskiva, dels genom miljöodling i sjukhusmiljö av patientnära ytor. Proven utodlades på blodplattor och kolonier (colony forming units, CFU) kvantifierades. Vid upptag av bakterier från glasyta detekterades högst antal bakterier med E-Swab och Copan’s SRK. Resultaten var likvärdiga och därför kunde inte något av de två kiten anses bättre än det andra. 3M Swab presterade statistiskt signifikant sämre än både E-Swab och Copan’s SRK vid upptag av 3 av 4 bakteriearter. Vid miljöodling i patientrum presterade E-Swab bättre än 3M Swab för samtliga patientrum. Resultaten för Copan’s SRK i detta delmoment kunde inte jämföras med övriga kit då det inte korrigerades för volymskillnaden. Utifrån denna studie, kunde inte något av kiten bestämmas som optimalt för detektion av mikroorganismer på ytor, dock bör E-Swab och Copan’s SRK väljas framför 3M Swab inför framtida miljöodlingar. / For over 100 years microbiologists have been concerned with the detection and quantification of microorganisms from surfaces. Besides from the recommended traditional swabbing method, where a cotton swab is used, there are other swab materials to choose from. However, several studies have shown conflicting results regarding the uptake and detection of microorganisms from surfaces. This study compared three different swab sampling kits for optimal detection of microorganisms from surfaces. The swab kits E-Swab, Copan’s SRK and 3M Swab were evaluated partly in a laboratory experiment for sampling of the bacterial strains Escherichia coli, Acinetobacter baumanii, Staphylococcus aureus and Enterococcus faecium on small (2 cm2) area of window glass and partly in hospitals on surfaces close to patients. Blood agar plates was used for the quantification of colony forming units (CFU). The highest detection of microorganisms from window glass was achieved by E-Swab and Copan’s SRK. The results were similar and therefore a single kit could not be representative. 3M Swab showed statistically significant inferior results in comparison to E-Swab and Copan’s SRK when detecting 3 of 4 bacterial strains. For the surface sampling in hospital, E-Swab provided better results than 3M Swab for every room. As for this part of the study, the results for Copan’s SRK could not be compared with the other kits, due to differences in volume that was not corrected. Based on this study, a single kit could not be determined as optimal for detection of microorganisms on surfaces. However, E-Swab and Copan’s SRK should be chosen over 3M Swab for future environmental surface sampling

Introduktion: Antibiotikaresistenta bakterier är ett stort hot mot folkhälsan. Alla patienter har rätt till en smittfri vårdmiljö, trots det förekommer smittspridning inom hälso och sjukvården. Meticillinresistenta staphylococcus aureus (MRSA) hos patienter, personal, men också i vårdmiljön utgör en risk. För att tidigt upptäcka, förebygga och förhindra smittspridning behövs rutiner för vård, hantering av utrustning samt städning av vårdlokaler. Syfte: Syftet var att beräkna andelen miljöodlingar som visade växt av MRSA i vårdrum efter slutstädning, efter vård av patient med känd MRSA, samt om patientens riskfaktorer eller vårdtidens längd påverkade resultatet. Metod: En kvantitativ studie med ett konsekutivt material som utgörs av data från sammanlagt 180 utförda miljöodlingar i Region Halland. Materialet är bearbetat i statistikprogrammet, SPSS, och analyserat med Chi2 test. Resultat: I 14 % (25 av 180) av miljöodlingar påvisades MRSA i vårdmiljön. Riskfaktorers påverkan kunde inte påvisas vad det gällde sår/hudlesioner, dränage, katetrar, tracheostomi eller andra konstgjorda kroppsöppningar. Däremot fanns en signifikant ökad risk att finna MRSA i vårdrummet, efter slutstädning, om vårdtiden överstigit 1 dygn. Slutsats: Studien visar att slutstädningens kvalitet är viktig och troligen mer betydelsefull än inverkan av patientens riskfaktorer eftersom det inte gick att påvisa något statistiskt signifikant samband mellan patientens riskfaktorer och förekomst av MRSA i vårdrummet efter slutstädning. Däremot kan vårdtiden användas vid bedömning av ökad risk för växt och smittspridning av MRSA och rutiner borde eventuellt anpassas utifrån det. / Introduction: Evolution of antibiotic resistant bacteria poses a major threat to public health. All patients are entitled to a non-infectious care environment; despite the fact that infectious transmission in health care is possible. Prevalence of methicillin-resistant Staphylococcus aureus (MRSA) in patients, staff and in health care environment represents such a threat.  In infection prevention in health care established routines in patient care, handling of medical equipment and cleaning in care environment are essential. Aim: The aim of the study was to assess the fraction of MRSA positive environmental sampling following terminal cleaning of a room where a patient with confirmed MRSA was treated, and to assess whether potential patient’s risk factors and/or length of hospital stay influenced the result. Methods: Quantitative study with consecutive material consisting of data from in total 180 environmental samplings performed in Region Halland. The material has been processed with the statistic program SPSS, and analyzed with Chi2 test.  Results: In 14 % (25 out of 180) of the environmental samplings MRSA was detected. A statistically significant association between prevalence of patient risk factors as wounds/skin lesions, drainage, catheters, tracheostomy or other artificial body openings could not be shown. However, a hospital stay exceeding 24 hours significantly increased risk of detecting MRSA in the patient room after terminal cleaning.  Conclusion: Quality of terminal cleaning is important in preventing transmission of MRSA in health care environment and probably more important than the impact of patient risk factors. However, length of hospital stay is a factor worth consideration and can possibly be used to influence care routines in prevention of transmission of MRSA in health care environment.