SAMMANFATTNING Datum:                             2023-05-30 Nivå:                                Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hp Institution:                       Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik,                                                                  Mälardalens Universitet Författare:                       Clara Hammarbäck & Milotte Ekermann                     Titel:                              Vad påverkas vi av vid hållbara klädval? Handledare:                    Lennart Haglund  Nyckelord:                      Köpintention, hållbarhet, miljöoro, TPB Forskningsfråga/or: Vilket samband finns det mellan konsumenters miljöoro och köpintention av hållbart producerade kläder? Vilka av de medhavda faktorerna har starkast påverkan på konsumenters köpintention? Syfte: Syftet med studien är att undersöka vad som påverkar konsumenters köpintention gentemot hållbart producerade kläder. Genom att ställa attityd, subjektiv norm, upplevd beteendekontroll, miljöoro och klädmärkning mot varandra presenteras ett resultat som kan hjälpa förstå konsumentens köpintention. Vidare syftar studien till att bidra med kunskap till företag inom klädbranschen för att underlätta övergången till hållbart producerade kläder.  Metod: Studien baseras på en kvantitativ forskningsmetod och primärdata har samlats in via en webbaserad enkätundersökning. 96 respondenter svarade på enkätundersökningen. Vetenskapliga artiklar har använts för att kunna genomföra en operationalisering för att därigenom kunna besvara frågeställningarna genom att testa hypoteserna, men likväl för att utforma enkätfrågorna. Resultatet från enkäten analyserades med hjälp av IBM SPSS-Statistics, där en korrelations- och regressionsanalys genomfördes för att hitta eventuella samband.  Slutsats:Resultatet visar att attityd och miljöoro är de variabler som har störst påverkan på konsumentens köpintention gentemot hållbart producerade kläder, där attityd var den som påverkade mest. Subjektiv norm, upplevd beteendekontroll och grön klädmärkning visade inga signifikanta samband till köpintention.

De senaste vetenskapliga rapporterna visar på betydande miljö- och klimatförändringar. Dethar lett till en ökad medvetenhet och växande oro inför klimatfrågor bland EU-medborgare.EU har genom sin samordnande roll fått en allt större betydelse för att tackla dessautmaningar. Samtidigt finns en skepsis mot EU och det väcker frågan om oro för miljön ochklimatförändringar kanske samvarierar med tillit till EU. Syftet med studien är att undersökaom det finns en samvariation mellan miljöoro och tillit till EU bland EU-medborgare. Samtatt undersöka hur miljöoro står sig mot tidigare förklaringar för tillit till EU, såsomidentitetsrelaterade faktorer och utilitaristiska faktorer.Studiens beroende variabel, tillit till EU, är utformad så att respondenterna antingen tenderaratt lita på EU eller inte. För att spegla miljöoro används en variabel som är konstruerad efterde som angett miljön och klimatförändringar som ett viktigt problem för EU.Identitetsrelaterade faktorer undersöks med hjälp av variabler som är kopplade till en starkkänsla av nationell identitet. För att undersöka utilitaristiska faktorer används variabler somfångar respondentens situation på arbetsmarknaden och inkomst. För att undersökasamvariationen utförs en logistisk regression på tvärsnittsdata. Resultatet visar på en positivsamvariation mellan miljöoro och tillit till EU. Resultatet visar även en negativ effekt mellande identitetsrelaterade faktorerna och tillit till EU samt en positiv effekt mellan deutilitaristiska faktorerna och tillit till EU.

Tidigare forskning har visat att det existerar en vidspridd oro för de miljöproblem vi idag står inför. Trots detta agerar de flesta människor inte i linje med sin oro, vilket skapar en diskrepans mellan en attityd och konkret handlande, där det även existerar stora variationer mellan länder. Med bivariata korrelationsanalyser ämnar denna uppsats att finna den eller de samhällsfaktorer som till högst grad kan förklara detta gap. Resultaten visar att den sociala tilliten inom ett land till högst grad förklarar varför vissa länders oro inte resulterar i konkret miljövänligt handlande. Sociala utgifter, BNP per capita, institutionell kvalitét är även betydelsefulla faktorer för att förklara detta gap. Denna uppsats fann inget stöd för att politisk tillit påverkar styrkan i sambandet mellan miljöoro och miljövänligt beteende.

Studien syftar till att undersöka och förstå konsumenternas attityder till hållbar konsumtion, samt att identifiera de faktorer som påverkar deras köpintention vid hållbar klädkonsumtion. Vidare strävar studien efter att belysa hur kännedom om och engagemang i projektet "Handla Hållbart för Eskilstuna" påverkar respondenternas lokala och hållbara konsumtionsbeteende. Studien använder en deduktiv forskningsansats och en kvantitativ forskningsmetod. Primärdatan kommer från en enkätundersökning utformad i Google Formulär och baserad på konsumenter bosatta i Eskilstuna kommun. Empirin innehåller data insamlat från 200 respondenter. Resultatet av studien visar att majoriteten av respondenterna har en positiv attityd till hållbar konsumtion och att de mest påverkande faktorerna vid hållbar klädkonsumtion är upplevd beteendekontroll samt socialt värde. Det finns även ett tydligt samband mellan kännedom kring det samverkande projektet "Handla Hållbart för Eskilstuna” och regelbunden handling lokalt i staden. / The study aims to investigate consumers' attitudes towards sustainable consumption, as well as to identify the factors that influence their purchase intention in the case of sustainable clothing consumption. Furthermore, the study aims to shed light on how knowledge of and involvement in the project "Handla Hållbart för Eskilstuna" affects the respondents' local and sustainable consumption behaviour. The study employs a deductive research approach and a quantitative research method. The primary data comes from a survey designed in Google Forms and based on consumers living in Eskilstuna municipality. The data from the survey contains answers collected from 200 respondents. The results of the study show that the majority of respondents have a positive attitude towards sustainable consumption and that the most influencing factors in sustainable clothing consumption are perceived behavioral control and social value. The awareness of the collaborative project “Handla hållbart för Eskilstuna” is also significantly associated with regular local engagement within the city.