Syftet med denna uppsats har varit att reda ut det allmännas möjlighet till ersättning för skadade miljövärden av ideell karaktär enligt gällande rätt. Fokuset har legat på möjligheter att få ut skadestånd för de ideella värdena. Arbetets frågeställningar har också kretsat kring det nyss nämnda men även ifall det behövs lagstiftning för att reda ut rättsläget och vad syftet med att kräva ersättning för något som primärt inte har något monetärt värde är. Några komparationer har även gjorts med kulturvärden och rekreationsvärden. Utgångspunkt har tagits i Järvmålet från 1995 samt ”Ideella värden i fastighetsrätten” av Bertil Bengtsson, där ämnet behandlas. Metoden har varit rättsdogmatisk för att reda ut förutsättningar till att få ersättning för skadade miljövärden. Möjligheten för myndigheter att använda sig av naturvårdsavtal för att skydda biologisk mångfald har utretts och jämförts med möjligheten till skadeståndsersättning. Stor vikt har också lagts vid att ta reda på vilket sätt staten kan ses som skadelidande för något ekologiskt värde.  Det finns ingen direkt lag som reglerar ersättning för ideella miljövärden och därför får rättsläget betraktas som oklart. Resultaten av utredningen visar på att lagstiftning eller vägledande prejudikat behövs för att ge ökad klarhet av rättsläget. Det framgår även att det i dagsläget inte finns någon möjlighet till ersättning för skadade miljövärden av ideell karaktär i utomobligatoriska förhållanden. Naturvårdsavtal skulle därför kunna vara ett instrument för staten att främja den biologiska mångfalden innan skada har skett.

En av de viktigaste frågorna i världen idag är naturresurshantering. Med en väx-ande befolkning och hoten från klimatförändringar kommer förvaltningen av jordens naturresurser bli än viktigare, såväl för dagens generation som kommande generationer. En viktig aspekt när det gäller naturresurshantering är hur människor uppfattar och värderar naturen. För att komma närmare dessa miljövärden har ett flertal olika vetenskapliga tillvägagångssätt föreslagits. Den här avhandlingen undersöker hur det är möjligt att närma sig miljövärden under olika omständighe-ter och utifrån olika behov. Detta görs genom att undersöka hur olika teorier har använts, och kan användas, avseende olika våtmarker i Kenya. I utvecklingslän-der har naturresurser, teoretiskt sett, ett högre värde eftersom fattiga människor till en högre grad är direkt beroende av naturresurser och ekosystemtjänster. Ut-gångspunkten i denna avhandling är sex våtmarksområden i Kenya under olika förvaltning och med ett flertal, både aktuella och potentiella, användare. I av-handlingen undersöks hur lokalsamhället, myndigheter, industrier och turister uppfattar och värderar våtmarkerna. Genom att applicera ett arenaperspektiv, som betonar vikten av tvärvetenskap, diskuteras i avhandlingen det ekonomiska värdet av miljön för att sedan applicera andra metoder såsom emergy analys, stakeholder analys, kulturteori och riskanalys för att bredda och berika värderingen av miljön. / One of the most important issues in the world, both for present and future genera-tions, concerns natural resource management. With a growing global population and the threat of climate change, issues relating to natural resource management will grow in importance with time. One fundamental aspect of natural resource management is how people perceive and value the environment. The value that is ascribed to natural resources will be one of the determinants in the choices that people face in regards to their management. A wide range of approaches have been suggested to approach environmental values. This thesis focuses on analys-ing the assessment of environmental values under different circumstances and needs. This is done by exploring the ways various theories have and can be used to approach natural resource valuation in different wetland management situations in Kenya. In the developing world the value of natural resources can, theoreti-cally, be seen as even higher than in the developed world, due to poor peoples’ direct dependency on their natural resources and the ecosystem services and goods that they provide. The point of departure in this thesis is six wetland areas with different management strategies and with multiple users. It examines how local communities, governmental authorities, industries and tourists perceive the value of the wetlands. By applying an arena perspective, that emphasises the need of interdisciplinarity, this thesis discusses the economic value of the environment and applies other methods such as, emergy analysis, stakeholder analysis, cultural theory and risk analysis, to enrich the valuation of environment.