Jag har i denna uppsats undersökt hur identitetssökande ungdomar lätt fastnar i olika sekter och jag har valt att besvara några frågor i ämnet: 1. Vilka olika metoder använder sekterna Jehovas vittnen, Hare Krishna, Scientologerna och Familjen för att locka unga identitetssökande ungdomar in i sekterna? 2. Vilka är sekternas huvudsakliga målgrupper?  3. Vilken makt och dynamik har sektledaren på unga människor? 4. Vilka hjälpmedel finns för de unga att komma ur sekten?    Unga människor lockas till olika sekter genom värvningsaktiviteter på gator och torg samt vid och i olika skolor och universitet.   Målgrupperna är unga, välutbildade, oerfarna, starka personligheter, men också ensamstående, pensionärer, invandrare, småbarnsföräldrar.   Att vara medlem i en sekt innebär att inte få tänka självständigt, att vara beroende av en ledare, att isoleras från resten av samhället, rädsla för ledaren och därmed också absolut lydnad   Hjälp att komma ur en sekt kan man få från organisationer såsom Föreningen rädda individen (FRI), Rådgivning om sekter (ROS), Hjälpkällan, Rädda Barnen och Barnens rätt i samhället BRIS).

The aim of this study was to contribute to the understanding of cult membership, by examining the "before, during, and after" experiences of former members. Five male and five female former long-term members of bible-based religious cults were interviewed. The transcripts of these interviews were then analysed using procedures based on Strauss and Corbin's (1990) Grounded Theory methodology. Three models were constructed from the data analysed, which was explored using a variety of psychological and sociological conceptualisations. The study found that experiences of cult membership were too complex to be explained by a single theory or model. However Social Identity Theory proved useful in synthesising theories across a range of disciplines. The main predicators of joining were a searching/idealistic disposition, pre-existing religious convictions, and active cult recruitment tactics. The dynamics of membership were best conceptualised as an active process, involving a "switch" from individual to group identity. A belief that God was the constant audience was fundamentally important in determining the behaviour of members. A number of those interviewed had left involuntarily due to pressure from within the group rather than outside influence, which had not been widely reported before. Individuals appeared to suffer a grief/bereavement reaction after exiting, and treating them as such may provide a useful initial mode of intervention by mental health professionals. Former members themselves stressed the importance of understanding the context of their involvement, as opposed to any clinical approach based on individual pathology. The study was de facto a pilot, as no previous record of grounded theory research into religious cults was found in the existing literature. The study therefore dentified significant scope for further research into this field, and recommends the grounded theory approach as a useful means to do so.

For sometime the psychological and academic communities have maintained mixed positions on the validity of mind control or the notion of "brainwashing." "Mind- control being: A theory proposing that an individual's thinking, behavior, emotions or decisions can, to a greater or lesser extent, be manipulated arbitrarily by outside sources." (Wikipedia, 2006) Although those above terms bring about debate and controversy, scholars from the American Psychological Association and the American Sociological Association have agreed on a new term that takes into account and includes the effects of persuasion, propaganda, group dynamics, media manipulation, and religions & cults: Thought Reform. The formal definition of thought reform is: The application of coercive techniques to change the beliefs and/or behaviors of one or more persons usually for political or religious purposes. As of today, famous psychologists such as the renowned Dr. Margaret Singer, former APA president Dr. Philip Zimbardo, and sociologist Benjamin Zablocki have acknowledged the existence and significance of thought reform and research has been conducted to grant an increased understanding of this important aspect of psychology. Through this thesis, an attempt to open and explore the psychological and academic perspectives behind thought reform and its subsidiaries has been created. (e.g. Brainwashing, mind-control). This particular thesis' goals consist of: expanding personal knowledge and understanding of the subject and secondly, opening this topic of discussion amongst peers in the academic community. This thesis will attempt to investigate the importance of the beginnings of thought reform, it's origins in the Korean War and the People's Republic of China, and how it was introduced in the United States. It will also cover the psychological aspects of thought reform (subtle and overt), and its significance in the psychological community. While at the same time, bring out the past and current views and positions of two of the key scholars in the field concerning thought reform such as Dr. Singer and Dr. Zimbardo, as well as some popular opinions and beliefs concerning the topic. Pertaining to current views of thought reform and brainwashing, former APA president Dr. Zimabardo stated in an issue of Psychology Monitor, "A body of social science evidence shows that when systematically practiced by state-sanctioned police, military or destructive cults, mind control can induce false confessions, create converts who willingly torture or kill 'invent enemies,' engage indoctrinated members to tirelessly, give up money-and even their lives- for 'the cause.' (Zimbardo, 2002). This statement alone gives the significance of thought reform to the scientific and psychological community and will be presented within the thesis. In essence, this thesis will endeavor in presenting an unbiased look into Thought Reform, the psychology behind it, and the position of pioneering researchers in the field. This thesis will be relevant and important in the field of psychology and others, because in our attempts to become broad-minded and positive free thinkers, we should be aware and arm ourselves with the knowledge and backgrounds of these potential antagonistic methods of "brainwashing" and thought reform.

<p>Ämnet barn i sekter är bristfälligt belyst. För 12 år sedan gjordes en statlig utredning SOU 1998:113 <em>I God tro</em> men sedan dess har inte mycket hänt. Sekter tenderar att isolera sig från samhället vilket gör det svårt att komma åt barnen, både för insatser samt studier. Uppsatsens syfte är att belysa barns situation i sekter samt vilka svårigheter det kan medföra för barnen själva samt dem som ska hjälpa, framför allt socialtjänsten. Studien är kvalitativ med en explorativ deskriptiv ansats. Metoden som användes var intervjuer samt fallstudie av biografisk litteratur. Resultatet visade att barn i sekter utsätts för fysisk och psykisk misshandel samt sexuella övergrepp. Vidare visade resultatet att socialtjänsten sällan hjälper dessa barn. Resultaten analyserades utifrån anknytningsteorin, beteendeteori samt FN:s konvention om barnets rättigheter. Slutsatsen är att 31 av Barnkonventionens artiklar kränks när det gäller barn i sekter. Utifrån anknytningsteori och beteendeteori är de metoder som sekter använder för att kontrollera medlemmarna mycket skadliga för barn, vilket innebär att barn borde skyddas från dessa miljöer. Diskussionen måste lyftas och mer kunskap behövs bland socialarbetare för att hjälpa barn i sekter. Ledordet borde vara att ett barn som far illa är ett barn för mycket.</p> / <p>Children’s situation in cults is an inadequately researched topic. It is 12 years since the governmental investigation SOU 1998:113 <em>I God Tro</em> and little have happened since. Cults tend to isolate themselves from society which leads to difficulties reaching the children, for interventions as well as studies. The purpose of the study is to shed light on the situation of children in cults and the difficulties connected, both for the children themselves and those who attempt to help them with special focus on social services. The study is qualitative with an explorative descriptive approach. The method used was interviews and case studies of biographic literature. The results show that children in cults are victims of physical, psychical and sexual abuse. Furthermore social services seldom help these children. The analysis was based on attachment theory, behavioral theory and the UN Convention on the Rights of the Child. The conclusion is that 31 of the Children’s Convention’s articles are violated in cults. According to attachment theory and behavioral theory the control methods used in cults are harmful to children. Discussion and knowledge among social workers is needed. If one child gets hurt it is one child too many.</p>

Ämnet barn i sekter är bristfälligt belyst. För 12 år sedan gjordes en statlig utredning SOU 1998:113 I God tro men sedan dess har inte mycket hänt. Sekter tenderar att isolera sig från samhället vilket gör det svårt att komma åt barnen, både för insatser samt studier. Uppsatsens syfte är att belysa barns situation i sekter samt vilka svårigheter det kan medföra för barnen själva samt dem som ska hjälpa, framför allt socialtjänsten. Studien är kvalitativ med en explorativ deskriptiv ansats. Metoden som användes var intervjuer samt fallstudie av biografisk litteratur. Resultatet visade att barn i sekter utsätts för fysisk och psykisk misshandel samt sexuella övergrepp. Vidare visade resultatet att socialtjänsten sällan hjälper dessa barn. Resultaten analyserades utifrån anknytningsteorin, beteendeteori samt FN:s konvention om barnets rättigheter. Slutsatsen är att 31 av Barnkonventionens artiklar kränks när det gäller barn i sekter. Utifrån anknytningsteori och beteendeteori är de metoder som sekter använder för att kontrollera medlemmarna mycket skadliga för barn, vilket innebär att barn borde skyddas från dessa miljöer. Diskussionen måste lyftas och mer kunskap behövs bland socialarbetare för att hjälpa barn i sekter. Ledordet borde vara att ett barn som far illa är ett barn för mycket. / Children’s situation in cults is an inadequately researched topic. It is 12 years since the governmental investigation SOU 1998:113 I God Tro and little have happened since. Cults tend to isolate themselves from society which leads to difficulties reaching the children, for interventions as well as studies. The purpose of the study is to shed light on the situation of children in cults and the difficulties connected, both for the children themselves and those who attempt to help them with special focus on social services. The study is qualitative with an explorative descriptive approach. The method used was interviews and case studies of biographic literature. The results show that children in cults are victims of physical, psychical and sexual abuse. Furthermore social services seldom help these children. The analysis was based on attachment theory, behavioral theory and the UN Convention on the Rights of the Child. The conclusion is that 31 of the Children’s Convention’s articles are violated in cults. According to attachment theory and behavioral theory the control methods used in cults are harmful to children. Discussion and knowledge among social workers is needed. If one child gets hurt it is one child too many.

<p>The purpose of the study is to investigate methods and work procedures that aim to motivate people to leave a cult and/or supporting them after a cult exit. The study was limited to investigate how Sweden’s, within the area, three premier voluntary organizations Föreningen Rädda Individen, Rådgivning Om Sekter and Hjälpkällan work with present -, ex – and relatives to cult members. In addition to the mentioned organizations we have also investigated the work procedures and methods used by Åke Wiman. The study has got a qualitative approach and includes semi-structured interviews. The results have been analyzed thru already existing methods. These are <em>exit counseling, Strategic interaction approach </em>and<em> Strategic interaction approach</em> – <em>after the invention</em>. The analysis shows that Hjälpkällan and Rådgivning Om Sekter does not use any specific, explicit method in their work but focuses more on the fellow human being support. Wiman uses parts of both <em>exit counselin</em>g and <em>Strategic interaction approach</em>. Further it is recognized that Föreningen Rädda Individen explicitly uses the method of <em>Strategic interaction approach.</em> One can see varying amount of similarity between existing methods and all of the organizations looked in to. There seems to exist a concept confusion and an incorrect use of the meanings of deprogramming, <em>exit counseling</em> and <em>Strategic interaction approach</em> even among the initiated which indicate lack of knowledge or conscious misuse of the words.</p> / <p>Studiens syfte är att undersöka metoder och arbetssätt som syftar till att motivera personer att lämna en sekt och/eller stödja dem efter ett avhopp. Studien avgränsades till att undersöka hur Sveriges för området tre främsta frivilligorganisationer, Föreningen Rädda Individen, Rådgivning Om Sekter samt Hjälpkällan, arbetar med aktiva -, före detta - och anhöriga till sektmedlemmar. Utöver nämnda organisationer undersöks också det arbetssätt som Åke Wiman utför. Studien har en kvalitativ ansats och använder sig av semistrukturerade intervjuer. Resultatet analyserades utifrån befintliga metoder för arbete med sektavhoppare samt motivation till sektavhopp. Metoderna är <em>exit counseling, Strategic interaction approach </em>samt<em> Strategic interaction approach – efter avhoppet.</em> Av analysen framgår att Hjälpkällan och Rådgivning Om Sekter inte explicit använder sig av någon metod utan fokuserar på det medmänskliga stödet i sitt arbete. Wiman använder sig av delar av både <em>exit counseling </em>och<em> Strategic interaction approach</em>. Vidare framgår att Föreningen Rädda Individen uttalat arbetar efter metoden <em>Strategic interaction approach. </em>Det går att se varierande mängd likheter mellan de befintliga metoderna och samtliga organisationer. Det tycks även råda en begreppsförvirring och ett felanvändande av begreppen avprogrammering, <em>exit counseling </em>och<em> Strategic interaction approach</em> även hos de initierade i ämnet vilket antingen tyder på kunskapsbrist eller medveten felanvändning av orden.</p>

The purpose of the study is to investigate methods and work procedures that aim to motivate people to leave a cult and/or supporting them after a cult exit. The study was limited to investigate how Sweden’s, within the area, three premier voluntary organizations Föreningen Rädda Individen, Rådgivning Om Sekter and Hjälpkällan work with present -, ex – and relatives to cult members. In addition to the mentioned organizations we have also investigated the work procedures and methods used by Åke Wiman. The study has got a qualitative approach and includes semi-structured interviews. The results have been analyzed thru already existing methods. These are exit counseling, Strategic interaction approach and Strategic interaction approach – after the invention. The analysis shows that Hjälpkällan and Rådgivning Om Sekter does not use any specific, explicit method in their work but focuses more on the fellow human being support. Wiman uses parts of both exit counseling and Strategic interaction approach. Further it is recognized that Föreningen Rädda Individen explicitly uses the method of Strategic interaction approach. One can see varying amount of similarity between existing methods and all of the organizations looked in to. There seems to exist a concept confusion and an incorrect use of the meanings of deprogramming, exit counseling and Strategic interaction approach even among the initiated which indicate lack of knowledge or conscious misuse of the words. / Studiens syfte är att undersöka metoder och arbetssätt som syftar till att motivera personer att lämna en sekt och/eller stödja dem efter ett avhopp. Studien avgränsades till att undersöka hur Sveriges för området tre främsta frivilligorganisationer, Föreningen Rädda Individen, Rådgivning Om Sekter samt Hjälpkällan, arbetar med aktiva -, före detta - och anhöriga till sektmedlemmar. Utöver nämnda organisationer undersöks också det arbetssätt som Åke Wiman utför. Studien har en kvalitativ ansats och använder sig av semistrukturerade intervjuer. Resultatet analyserades utifrån befintliga metoder för arbete med sektavhoppare samt motivation till sektavhopp. Metoderna är exit counseling, Strategic interaction approach samt Strategic interaction approach – efter avhoppet. Av analysen framgår att Hjälpkällan och Rådgivning Om Sekter inte explicit använder sig av någon metod utan fokuserar på det medmänskliga stödet i sitt arbete. Wiman använder sig av delar av både exit counseling och Strategic interaction approach. Vidare framgår att Föreningen Rädda Individen uttalat arbetar efter metoden Strategic interaction approach. Det går att se varierande mängd likheter mellan de befintliga metoderna och samtliga organisationer. Det tycks även råda en begreppsförvirring och ett felanvändande av begreppen avprogrammering, exit counseling och Strategic interaction approach även hos de initierade i ämnet vilket antingen tyder på kunskapsbrist eller medveten felanvändning av orden.

<p>The purpose of this thesis is to study the personal problems that can occur when defecting from a destructive cult, and what kind of support you may need from social authorities. The aim is to develop guidelines for social workers who are in contact with sect defectors. It’s a qualitative study based on interviews with six defectors from Jehovah’s witnesses. The results shows that all the defectors that have been interviewed have had anxiety problems, lost contact with friends and relatives, low level of education, and low self esteem when defecting or after. Most respondents have reported that they have had thoughts of suicide. It also occurs that respondents have had eating disorders, psychosomatic problems, drug abuse, lack of knowledge about society and have felt threatened and harassed in connection with the defection. These psychosocial problems that have been ascertained to constitute areas where social authorities should aid sect defectors. In accordance with the purpose of this thesis, guidelines are formed for social workers.</p> / <p>Syftet med undersökningen är att undersöka den personliga problematik som kan uppstå vid avhopp från en destruktiv sekt och de behov av stöd och hjälp man kan behöva ha från sociala myndigheter. Avsikten med studien är att försöka utveckla vägledande anvisningar för socialarbetare som kommer i kontakt med avhoppare. Det är en kvalitativ studie baserad på intervjuer med sex avhoppare från Jehovas vittnen. Resultatet visar att alla de avhoppare som intervjuats hade haft ångestproblematik, förlorat kontakt med vänner och familj, låg utbildningsnivå samt svag självkänsla i samband med avhoppet eller där efter. De flesta respondenterna sagt sig ha haft självmordstankar. Det förekommer även att respondenter säger sig ha haft ätstörningar, psykosomatisk problematik, narkotikamissbruk, bristande kunskap om samhället samt känt sig hotade och trakasserade i samband med avhoppet. De psykosociala problem som intervjupersonerna berättar om liknar det som tidigare studier funnit och som utgör områden där sociala myndigheter bör bistå sektavhoppare. I enlighet med syftet är slutligen vägledande anvisningar utformade för socialarbetare.</p>

The purpose of this thesis is to study the personal problems that can occur when defecting from a destructive cult, and what kind of support you may need from social authorities. The aim is to develop guidelines for social workers who are in contact with sect defectors. It’s a qualitative study based on interviews with six defectors from Jehovah’s witnesses. The results shows that all the defectors that have been interviewed have had anxiety problems, lost contact with friends and relatives, low level of education, and low self esteem when defecting or after. Most respondents have reported that they have had thoughts of suicide. It also occurs that respondents have had eating disorders, psychosomatic problems, drug abuse, lack of knowledge about society and have felt threatened and harassed in connection with the defection. These psychosocial problems that have been ascertained to constitute areas where social authorities should aid sect defectors. In accordance with the purpose of this thesis, guidelines are formed for social workers. / Syftet med undersökningen är att undersöka den personliga problematik som kan uppstå vid avhopp från en destruktiv sekt och de behov av stöd och hjälp man kan behöva ha från sociala myndigheter. Avsikten med studien är att försöka utveckla vägledande anvisningar för socialarbetare som kommer i kontakt med avhoppare. Det är en kvalitativ studie baserad på intervjuer med sex avhoppare från Jehovas vittnen. Resultatet visar att alla de avhoppare som intervjuats hade haft ångestproblematik, förlorat kontakt med vänner och familj, låg utbildningsnivå samt svag självkänsla i samband med avhoppet eller där efter. De flesta respondenterna sagt sig ha haft självmordstankar. Det förekommer även att respondenter säger sig ha haft ätstörningar, psykosomatisk problematik, narkotikamissbruk, bristande kunskap om samhället samt känt sig hotade och trakasserade i samband med avhoppet. De psykosociala problem som intervjupersonerna berättar om liknar det som tidigare studier funnit och som utgör områden där sociala myndigheter bör bistå sektavhoppare. I enlighet med syftet är slutligen vägledande anvisningar utformade för socialarbetare.

Syftet med studien var att se om psykiskt välbefinnande hos avhoppare från sekter är relaterat till förekomsten av psykiska övergrepp i den rörelse som lämnats samt att undersöka hur avhoppares psykiska välbefinnande ser ut. Deltagare var 57 avhoppare från åtta olika religiösa rörelser i Sverige. De rekryterades huvudsakligen genom hjälporganisationer för avhoppare och deltog genom att svara på frågor via ett nätformulär. Resultaten visade att högre förekomst av psykiska övergrepp, mätt med GPA-skalan, var relaterat till sämre psykiskt välbefinnande, mätt med CORE-OM, vilket var enligt hypotesen. Det fanns däremot inte något samband mellan psykiskt välbefinnande och antalet år i rörelsen eller antalet år sedan avhoppet. Vidare framkom att avhoppare har sämre psykiskt välbefinnande än normalbefolkningen, vilket var enligt hypotesen, där högt riskbeteende var utmärkande. Ett förslag till slutsats är att sämre psykiskt välbefinnande hos avhoppare till stor del orsakas av psykiska övergrepp som förekommit i rörelsen. Vidare indikerar resultaten att vården bör vara observant på riskbeteende hos denna patientgrupp samt att avhoppare skulle vara hjälpta av större kunskap hos vårdpersonal om sektmiljöer. / The aim of this study was to examine if psychological well-being among ex-cult members is related to the extent of psychological abuse in the group, and to investigate the level and characteristics of their psychological well-being. Participants were 57 ex-cult members from eight different Swedish religious groups, who were primarily recruited from organizations for ex-cult members. They participated by answering an internet questionnaire. The results showed that higher levels of psychological abuse, measured with the GPA-scale, was related to lower levels of psychological well-being, measured with the CORE-OM, which supported the hypothesis. On the other hand, no relation was found between psychological well-being and the number of years in the group or the number of years since leaving the group. Furthermore it was found that ex-cult members have a lower level of psychological well-being than the normal population, which was in accordance with the hypothesis, in particular showing an elevated risk behaviour. The suggested conclusion is that low psychological well-being among ex-cult members is to a great extent caused by psychological abuse in the group. The results also indicate that personnel in health care should be aware of risk behaviour among these patients and that ex-cult members would benefit from better insight in cult environments by personnel in health care.