Syftet med studien var att beskriva anestesisjuksköterskors upplevelse av möten med vuxna patienter som är oroliga inför generell anestesi. Bakgrund Att sövas innebär för de flesta patienter någon form av oro. För anestesisjukskö- terskor innebär det att på kort tid skapa ett möte där patienter känner trygghet, tillit och där- med mindre oro. Detta är en utmaning då det idag är ett högt flöde av patienter som ska ope- reras, samtidigt som det ställs höga krav på en säker vård där alla patienter ska mötas utifrån sina egna förutsättningar. Få studier har gjorts angående patienters oro utifrån anestesisjuk- sköterskornas perspektiv och är motiveringen till denna studie. Design Studien genomfördes med en kvalitativ design med induktiv ansats. Metod Deltagarna valdes ut med ett ändamålsenligt urval. Datainsamlingen bestod av semi- strukturerade intervjuer med anestesisjuksköterskor på två sjukhus i norra Sverige. Intervjuer- na transkriberades och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat Elva intervjuer genomfördes under hösten 2015. Analysen av materialet mynnade ut i ett tema med titeln ”Vara professionell”. Temat bestod av fem kategorier med benämningen ”Att lyckas med ett möte”, ”Att se patienternas oro”, ”Att bemöta patienternas oro”, ”Att på- verkas av mötet” och ”Att samarbeta och utvecklas”. Slutsats Anestesisjuksköterskorna upplevde att det i mötena med vuxna oroliga patienter handlade om att vara professionell i sin yrkesutövning. Att vara professionell inkluderade många områden, bland annat inställning, förhållningssätt och att sträva efter samma mål, detta för att kunna se och bemöta patienternas oro. / The aim of this study was to describe anesthetic nurses experiences, when interacting with adult patients that expresses anxiety in regards to their upcoming general anesthesia. Background: To undergo general anesthesia, is for most people, associated with some anxie- ty. The anesthetic nurse only has a limited time to build the patient ́s trust, and to try to relieve the anxiety and apprehension for the upcoming anesthesia. This is now becoming a bigger challenge, due to an increase in patient flow and stricter patient safety regulations, including requirements regarding patient centerdness. There has only been a limited number of studies looking at patient ́s pre-anesthetic anxiety, from a nursing perspective, hence the purpose of this study. Design: A qualitative research design with an inductive approach. Methods: The participants in this study were chosen based on their work. The data collection consisted of semi-structured interviews with anesthetic nurses at two hospitals in northern Sweden. The interviews were transcribed and analyzed using a qualitative content method. Findings: Eleven interviews were conducted during the autumn of 2015. When analyzing the material, a theme ”Be professional” was established. This was further divided to five catego- ries entitled: “How to succeed with a patient interaction”, “To acknowledge patient ́s anxie- ty”, “To master the patient ́s anxiety”, “To be affected by the interaction” and “To cooperate and develop professionally. Conclusion: The anesthetic nurses emphasized the importance of professionalism when deal- ing with anxious pre-anesthetic patients. This professionalism encompasses a number of dif- ferent attributes such as attitude, approach and to work towards a common goal, to acknowledge and address patients concerns and anxiety.

Syftet med studien var att undersöka olika yrkesverksammas erfarenheter kring hur de i sin yrkesroll möter kvinnor som utsatts för våld i nära relationer. Studien är avgränsad till mäns våld mot kvinnor. Intervjuer med fem yrkesverksamma inom socialtjänst, polis, hälso- och sjukvård, Svenska kyrkan och kvinnojour har genomförts, och analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Av analysen framkom 3 kategorier och 6 subkategorier. Resultatet visar att de yrkesverksammas bemötande har stor betydelse i mötet med kvinnorna, vilket bland annat kan kännetecknas av att de yrkesverksamma är trygga i sig själva, inte är stressade i mötet samt har goda kunskaper och erfarenheter av liknande situationer. I studien framkom också att ytterligare en viktig del i mötet är att skapa en god dialog med kvinnorna bland annat genom att aktivt lyssna, vara närvarande och skapa en allians. Vidare visar resultatet att samverkan och samarbete mellan samverkansaktörer är något som är viktigt i arbetet med våldsutsatta kvinnor och att en samverkan kan vara en grund för att få till bra möten. I studien framkom också att det finns flera metoder och arbetsverktyg som kan vara relevanta att tillämpa i mötet med kvinnorna, bland annat motiverande samtal (MI) och empowerment. Denna studie ämnar bidra med kunskap om vilka faktorer som kan påverka ett möte mellan en våldsutsatt kvinna och de yrkesverksamma.

Bakgrund: Digitalisering har förändrat hur vi möts, var vi möts och hur våra möten uttrycks. Arbetsmöten förekommer i alla organisationer och då många arbetsuppgifter inte längre är bundna till en särskild geografisk plats hålls arbetsmöten i allt större utsträckning digitalt. Med allt fler digitala arbetsmöten ställs således organisationer inför nya möjligheter såväl som utmaningar och tidigare forskning menar att organisationer behöver anpassa sig till den nya digitala arbetsmiljön, inte minst rollen som m tesledare. Vad som behöver anpassas och hur det ska göras framgår dock inte, men är av stor relevans att förstå. Studien avser därför att kartlägga vilka faktorer i ett digitalt arbetsmöte som är avgörande för att det digitala arbetsmötet ska bli välfungerande. Syfte: Syftet med denna studie är att skapa ökad förståelse för det digitala arbetsmötet genom att belysa dess utmaningar och möjligheter, samt förklara hur rollen som m tesledare anpassas till ett digitalt mötessammanhang. Metod: Denna tvärsnittsstudie har en kvalitativ forskningsstrategi med utgångspunkt i ett realistiskt perspektiv. Studiens empiri har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med åtta ledare med god vana av digitala arbetsmöten. Slutsats: Det digitala arbetsmötet medför resursbesparing i form av tid och pengar, en flexibel arbetsplats samt en mer demokratisk möjlighet att delta. Samtidigt identifieras vana, mötesplats, val av kommunikationsverktyg, störningar och brus, avsaknad av kroppsspråk och relationsskapande som det digitala arbetsmötets stora utmaningar. Det välfungerande digitala arbetsmötet är således ett möte där de identifierade utmaningarna har reducerats eller allra helst eliminerats och på så sätt skapat rätt förutsättningar för både mötesdeltagare och mötesledaren. För att ett digitalt möte ska vara välfungerande fordras ett anpassat mötesledarskap, vana och erfarenhet, fungerande teknik, rika kommunikationsverktyg, engagemang samt riktlinjer. / Background: Digitalization has changed how we meet, where we meet and how our meetings are expressed. Meetings occur in all organizations and since many work tasks are no longer tied to a specific geographical location, meetings are increasingly being held in a digital format. As more meetings become digital, organizations are faced with new opportunities as well as challenges. Previous research suggests that organizations need to adapt to the new work environment, not least the role of a meeting leader. What needs to be adapted and how it needs to be done is not stated, however, it is of great relevance to explain. The study therefore aims to identify which factors in a digital work meeting are important for its well-functioning. Purpose: The purpose of this study is to increase the understanding of the digital meeting by highlighting its challenges and opportunities, and to explain how the role of a meeting leader is adapted to a digital meeting context. Methodology: This cross-sectional study has a qualitative approach based on a realistic perspective. The empirical data has been collected through semi-structured interviews with eight managers with experience of digital work meetings. Conclusion: The digital work meeting saves resources in the form of time and money, a flexible workplace and a more democratic opportunity to participate. At the same time, the experience, meeting place, choice of communication tools, disturbance, lack of body language and relationship creation are identified as the major challenges. The well-functioning digital work meeting is thus a meeting where the identified challenges have been reduced or, most preferably, eliminated, creating the right conditions for both meeting participants and the meeting leader. A well-functioning digital meeting requires an adapted meeting leadership, experience, working technology, rich communication tools, commitment and guidelines.