Den här uppsatsen undersöker boendes mobilitetsmönster och uppfattningar i relation till hållbar mobilitet i Rosendal, Uppsala. Syftet med uppsatsen är att utreda i vilken grad de boende i Rosendal använder hållbara färdmedel i sin vardagliga mobilitet i relation till områdets fysiska, institutionella, sociala och kulturella förhållanden. För att genomföra undersökningen har både kvantitativa och kvalitativa metoder använts. Data har samlats in utifrån en enkät, varpå olika typer av statistiska analyser har uppförts. En intervjustudie har ytterligare henomförts för att samla in djupare information som leder till kompletterad förstålse i relation till de boendes mobilitetspraktiker. För att tolka resultatet har teoretiska utgångspunkter inom transportgeografin använts vilka är anpassade till det så kallade mobilities paradigmet. Paradigmet lyfter fram aspekter som främst är sammankopplade med den sociala och kulturella kontexten i relation till mobilitetspraktiker. Den här uppsatsen försöker belysa hur den fysiska och institutionella kontexten förknippas med den sociala och kulturella i frågan om hållbar mobilitet. Det hållbara mobilitetsbeteende är snarare ett resultat av den fysiska kontexten än de implmenterande mobilitetstänsterna. Uppsatsen lyfter fram att även den sociala och kulturella kontexten måste tas hänsyn till. Det anses att ett barn-, ålders- och genusperspektiv måste integreras i de relevanta policyerna på ett bättre sätt. Uppsatsen pekar även på att kommunikationen av de befintliga mobilitetstjänsterna till de boende även skulle kunna förbättras.

Les travaux de cette thèse visent la connaissance et la compréhension de l'articulation temporelle des mobilités individuelles (quotidiennes, de weekend et de longue distance) en France selon les localisations résidentielles, par taille d'aire urbaine et position par rapport au centre du bassin, via l'élaboration d'un diagnostic annuel en termes d'émission de CO2 afin d'éclairer la question du réchauffement climatique. A la description méthodologique de l'outil, s'appuyant sur les données de l'Enquête Nationale Transports et Déplacements 2007- 2008, succède la présentation de certains résultats marquants, déclinant la répartition de ces émissions selon les lieux d'habitat: Au delà des premières analyses descriptives, une caractérisation typologique des comportements de mobilité a abouti à quatre profils-types selon les budgets d'émissions de CO2 sur ces trois segments temporels de la mobilité. Chacun de ces comportements-types n'est pas uniquement repérable (ni uniforme) dans un seul type d'espace. Un certain « effet barbecue » est visible mais il n'est sans doute pas suffisamment fort pour pouvoir confirmer que les habitants des (grands) centres villes ruinent nécessairement durant le weekend leurs comportements plutôt vertueux en semaine grâce à l'utilisation de modes moins polluants. Les études de cas selon le genre, les grands voyageurs (grands pendulaires ou transcontinentaux), et certains motifs de déplacements (achat, loisirs), sont des coups de projecteurs qui ont apporté des résultats complémentaires. Enfin, l'analyse des taux d'occupation sur l'exemple de l'automobile pour des déplacements locaux a montré qu'un meilleur remplissage des véhicules est un facteur important de l'efficacité énergétique (et donc du CO2) des déplacements. / My thesis concern is about knowledge and in depth-understanding of the annual distribution of individual mobility in France (distinguishing daily, weekend and long distance trips) according to the residential locations (by category of urban areas) via the development of an annual CO2 emissions assessment, to address the issue of climate change. After a brief methodological description of the tool, using the dataset of the most recent French National Transport Survey (2007-2008), the paper presents some typical results, declining the distribution of CO2 emissions due to this mobility according to the zone of residence: beyond the initial descriptive analyses, a cluster analysis of mobility behavior results in four profiles of mobility according to the CO2-emissions budgets on these three time segments of mobility. It shows that each type of mobility behavior is not available (nor uniform) in only one type of space. A "cocooning effect" can be detected but it is probably not strong enough to confirm that the citizens of (large) city centers during the weekend necessarily ruin their rather virtuous behavior on week days through the use of less polluting modes. Case studies by gender, frequent travelers (pendulous or transcontinental), and some travel purposes (e.g. shopping, leisure) provide additional results. Finally, the analysis of occupancy rates of the car for local travel shows, that more passengers in a vehicle is an important factor for its energy efficiency (and therefore CO2) due to mobility.