Syfte: Syftet med denna studie är att analysera spekulanters preferenser beträffande foton i en annons, för att skapa en förståelse för effekten av att använda sig av mänskliga modeller.   Metod: En experimentell studie med ett deduktivt synsätt där analyser av vetenskapliga artiklar och litteratur har utförts för att ge en god överblick av tidigare forskning. Insamling av empiri har skett genom en experimentell kvantitativ metod och enkätundersökningar. Vi har analyserat vårt resultat i SPSS och framställt deskriptiv statistik, korrelationsanalys, klusteranalys, faktoranalys och T-test.   Slutsats: Vår undersökning leder oss till slutsatsen att bostadsintressenter rent generellt är mer positivt inställda till en bostadsbild där mänskliga modeller exkluderas. Emellertid visar studien att det finns tre variabler vars högsta medelvärde uppmätts i experiment tre, nämligen hemtrevlig, insyn, och utsikt. Således gör vi konklusionen att en konstellation av en manlig och en kvinnlig modell vid marknadsföringen av en bostad, påverkar bostadsintressenters inställning positivt vad gäller dessa tre variabler.  Uppsatsens bidrag: Vårt bidrag till företagsekonomins och marknadsföringens forskningsområde är en ökad förståelse för hur mänskliga modeller inom bostadsannonsering påverkar intressenter på bostadsmarknaden. Vidare bidrar arbetet också genom att innefatta riktlinjer för branschen att rätta sig efter vid användning av modeller i sin marknadsföring av bostäder.

Det är en utmaning för många elever att analysera komplexa samhällsfrågor, samtidigt som det blir en alltmer central del i läroplanerna. Denna svårighet togs i beaktning och en kausalanalytisk modellutvecklades med syfte att hjälpa eleverna med deras analytiska förmåga. Utformningen av modellen gav eleverna möjlighet att koppla samhällsfrågan till kolumnerna orsak, konsekvens och åtgärd på en politisk och social nivå. I studien deltog 72 elever från tre olika gymnasieskolor. De skrev en analytisk fritext efter det aktiva arbetet med den framtagna modellen. Mätningen av analysförmågan hos eleverna utfördes genom en experimentell mellanpersondesign. Experimentgruppen tog del av den fullständiga modellen som innehöll alla kolumner, medan kontrollgruppen tog del av den ofullständig modellen som inte innehöll kolumnen Åtgärd. Resultatet visar att det finns en skillnad mellan gruppen som tog del av den fullständiga modellen och den ofullständiga modellen av en effektstorlek på d = 0,74. Det visar en tendens att den framtagna kausalanalysmodellen kan vara ett steg i rätt riktning mot att hjälpa eleverna i den analytiska processen.