Syftet med denna uppsats är att undersöka och jämföra retoriken hos Socialdemokraternas och Moderaternas partiledare i två separata tal som utfördes i Almedalsveckan. Löfven och Reinfeldts retorik analyseras med hjälp av en retorisk modell som innefattar de retoriska resurserna ethos, pathos, logos och den retoriska processen vilket innefattar stilfigurer. Resultatet visar att de båda talarna använde sig av samma mängd av ethos medan det fanns en markant skillnad mellan Löfven och Reinfeldts användande av pathos och logos då Löfven nyttjade båda mer frekvent än Reinfeldt. Resultatet visade även att de båda talarna nyttjade mest stilfiguren metafor. Det finns skillnad mellan användandet av mängden metafor mellan Löfven och Reinfeldt då Löfven nyttjar fler metaforer. En likhet mellan talarna var att de använde sig av samma mängd synekdoke-ord och att de exkluderade stilfiguren ironi i sina respektive tal. En slutsats utifrån mitt resultat är att Löfven använder sig av en mer distribuerande fördelning av ethos, pathos och logos i jämförelse med Reinfeldt som knappt använt sig av logos i sin inledning.