I detta kandidatarbete har vi undersökt hur berättarstrukturen The Hero’s Journey kan användas för att skapa mera engagerande spelupplevelser. Vi gör detta genom att gå igenom en designprocess där vi använder oss av olika designmetoder för att skapa ett exempel på hur The Hero’s Journey kan appliceras i spelform. Resultatet av undersökningen blir ett spel där The Hero’s Journey används i ett Branching Narrative. Syftet med denna undersökning är att se hur The Hero’s Journey kan användas för att skapa en mera engagerande spelupplevelse och vi anser att detta kan vara givande för andra spelutvecklare som tänker använda sig av The Hero’s Journey strukturen för att skapa engagerande spel.

Den här uppsatsen undersöker monomytens två inledande steg The Ordinary World och The Call to Adventure samt hur dessa kan gestaltas i digitala spel. Syftet är att få insikt i hur spelmediet kan använda sig av de här teorierna om berättelsestrukturer för att skapa mer engagerande upplevelser. För att undersöka problemområdet konkretiserades teorierna i ett ramverk utifrån vilket en spelprototyp utvecklades och två redan existerande digitala spel analyserades. Prototypen jämfördes med de analyserade spelen för att undersöka på vilket sätt teorierna om The Ordinary World och The Call to Adventure gestaltats. Undersökningen visade på att spelmediet erbjuder en mängd olika sätt att gestalta teorierna på och vilka för- och nackdelar dessa gestaltningssätt har. Vidare pekade användandet av monomyten på dess fortsatta relevans inom spelmediet, men även på de problem som reproduktionen av monomytens struktur kan leda till. / +46 (0)768 95 90 10 +46 (0)704 91 26 35

This thesis will look at the adaptation and transformation of classic mythology in modern movies through the lens of Joseph Campbells’s monomyth or “The Hero’s Journey.” The study delves into how contemporary films, like “Gods of Egypt,” “Clash of the Titans,” “Man of Steel,” and “The Wolverine,” utilize this archetypal narrative structure to craft the modern myths that resonate with the modern audiences. This thesis argues that the monomyth remains a fundamental narrative framwork within the contemporary film culture, adeptly adapted and reimagined to fit the modern storytelling sensibilities. By using qualitative methods, the study conducts a detailed analysis of selected film, identifying the stages of the Hero’s Journey and their alignment with classic mythology. The work of Hafçı and Erbay Aslıtürk in “Superheroes: Myth of Modern Age” and James J. Clauss’s “A Course on Classic Mythology in Film” is employed to contextualize the discussion within the broader scope of mythological influence in movies. These sources provide the necessary insight into how mythological heroes, often characterized by supernatural powers, reflect their cultural context, including social, sociological, and emotional states. Not only that but this thesis also considers Campbell’s book “The Hero with a Thousand Faces,” using its outlined 17 steps of the Hero’s Journey as a key analytical tool.  The thesis aims to demonstrate the enduring relevance of mythology in the modern era, by showing how classical mythologies are not merely historical artifacts but continue to evolve and integrate into contemporary popular culture. So, I there for seek to reveal the mythological storytelling, while rooted in ancient traditions, remains a vibrant and influential force in shaping modern movies narrative.

This study has conducted an analysis of how the monomyth has appeared in the fantasy story Diamond sword wooden sword part 1 and 2 by Nick Perumov. The study has confirmed that the story structure of the monomyth can be detected within several different characters progression. The study does not claim that all of the different stages within the monomyth can be identified within one single characters, but rather that there are several different characters that reinvents the world and the community. Speculations about why the authors story structure follows a ”divided” version of the hero’s journey are presented. The study also conducts an analysis of Perumovs construction of the society, male characters and female characters, which showed no distinct division in the construction of the two genders within the story. The construction of the society is discussed in light of the authors national upbringing, in this case the former Soviet Union, and briefly how the conflict in the world of Melin could be inspired by the Bolshevik revolution in Russia.