The motif of the uncovered female breast is ubiquitous in art of all ages and cultures. Modern analysis of breast imagery tends to be biased by the sexual significance that breasts have now. However in Italian renaissance art the exposed breast appears in many different manifestations. The purpose of this thesis is to explore several specific types of breast iconography. The first chapter will examine images of Maria lactans, and consider the religious, cultural and psychological meaning held within the image and the social changes which were to lead to its loss of popularity. Chapter Two will consider the appearance of secular images of breastfeeding, particularly in the city-states of north Italy in the early Renaissance, and examine possible sociological reasons for the political use of the depiction of breast feeding. Other associated breast iconography will also be considered. Chapter Three will focus on images of the tortured breast, particularly depictions of St. Agatha suffering the removal of her breasts during martyrdom. Both the sacred and sado-sexual elements of such images will be examined. The fourth chapter will look at images of Lucretia. It will be examined why in so many cases artists chose to depict her with her breasts exposed (in contradiction to ancient sources) and with the dagger actually pointing at or embedded in her breast. It will be argued that the breast was used in art as external symbol of the female heart. The final chapter of the thesis will focus on paintings Cleopatra. Again, there is an even more marked contradiction to ancient sources when Cleopatra is depicted dying by a snakebite to the breast. A full-circle will be achieved in the contrast of paintings of Mary suckling Christ with images of Cleopatra apparently breastfeeding a snake.

Denna uppsats söker besvara frågan ”Hur tolkas Jesu mor i nutida bibelkommentarer till Johannesevangeliet, utifrån de exegetiska forskningsfälten historicitet, litterärkritik och teologi?”. Syftet är att bidra till ett kritiskt och reflekterande samtal kring den exegetiska bibelkommentaren som genre, och i synnerhet bidra till en ökad förståelse av hur nutida exegetiska bibelkommentarer behandlar en teologiskt omstridd biblisk gestalt. Uppsatsen utgår från en teoretisk utgångspunkt som innebär att exegetik inte kan bedrivas opåverkad av exegetens egna föreställningar, varför skillnader mellan olika tolkningar är att förvänta. Uppsatsen har en kvalitativ, hermeneutisk metodansats. Det metodologiska tillvägagångssättet är att med hjälp av problemformuleringen och arbetsfrågorna analysera och diskutera hur Jesu moders historiska, litterära och teologiska roll i bibeltexterna Joh 2:1-11 och 19:25-27 tolkas i nio utvalda exegetiska kommentarer till Johannesevangeliet.I kapitel 1 introduceras teori, metod, avgränsningar, begrepp, angränsande forskning, material och disposition. I kapitel 2 presenteras de grekiska texterna till de aktuella perikoperna 2:1-11 och 19:25-27, som ett stöd för läsaren. I kapitel 3 analyseras de nio bibelkommentarerna i tur och ordning enligt arbetsfrågorna. I kapitel 4 sätts bibelkommentarernas respektive tolkningar i relation till varandra; och en diskussion kring likheter, skillnader och mönster förs. I samma kapitel presenteras en sammanfattande diskussion, uppsatsens slutsatser och förslag till framtida forskning.Uppsatsens slutsatser är (1) att Jesu mor som historisk gestalt är indirekt föremål för diskussion, genom en mer övergripande diskussion om Johannesevangeliet som ögonvittnesskildring eller ej, (2) att Jesu mor i allmänhet framstår som en rund, statisk (se 1.3 Teori och metod för en förklaring av dessa begrepp) karaktär i de analyserade kommentarerna, och (3) att Jesu mor av de flesta anses som en viktig teologisk gestalt, framförallt som en del i en uppfattad johanneisk teologi om en familj av troende som instiftas av Jesus; en ståndpunkt som dock väcker debatt och möter motstånd

In our work, we have tried to study the Feast of the Feast in the Orthodox Church, from a historical, dogmatic and liturgical point of view. We sought a descriptive and comparative approach that would have elements of a case study. We looked mainly at the feast of the Church of the Blessed Virgin, which is basically part of the feast of the Nativity. We looked at the feast of the Nativity of the Blessed Virgin Mary, then at the feast of the Annunciation, Introduction to the Church and, of course, the feast of the Assumption, which enjoys great respect in Orthodoxy and is nicknamed the Mother of God Passover. The main purpose was to delve deeper into the meaning of the Mother of God in human life, so that the Mother of God could teach each of us to live in the Truth, that is, to live in Christ.