Bakgrunden till denna studie är den aktuella brist på jourfamiljer som finns runt om i landets kommuner. Syftet med studien är att öka kännedomen om hur jourföräldrar upplever sitt uppdrag samt varför de valt att vara jourfamilj. De tidigare studier som gjorts visar på att det finns en avsaknad av jourfamiljer, och att det där av finns ett behov av att identifiera fler familjer villiga att ta uppdrag som jourfamilj. Det aktuella kunskapsläget som tidigare forskning visar på ger en bild av att jourfamiljer är ett relativt outforskat område och att jourfamiljernas upplevelser av uppdraget är än mer outforskat. Denna studie har undersökt hur sju jourfamiljsföräldrar från fem olika jourfamiljer beskriver och upplever sitt uppdrag. Den har också undersökt varför dessa familjer valt att ta uppdrag som jourfamilj. Studien är av kvalitativ art och datainsamling har gjorts genom semistrukturerade intervjuer. Den teoretiska referensram som tillämpats i studien grundar sig i handlingsteori. Utifrån begreppen handling, målsättning, intention, situation och livsvärld har det insamlade materialet tolkats och förståtts. Resultatet redovisas utifrån fem olika kategorier som tagits fram under analysarbetet. Dessa fem kategorier är: Bakgrund till att ta uppdraget, Beskrivning av uppdragets innebörd, Uppdragets påverkan på vardagslivet, Upplevelser av uppdraget och Motiv till att fortsätta med uppdraget. Resultatet visar att samtliga familjer i denna studie haft andra typer av sociala uppdrag innan de tagit uppdrag som jourfamilj. Den främsta beskrivningen av uppdragets innebörd är att man har ett extra barn i familjen. Vardagslivet påverkas olika beroende på barnet/ungdomens problematik. Samtliga familjer har någon gång funderat på att avsäga sig sitt uppdrag som jourfamilj på grund av olika anledningar. Det som framkommer som förklaring till att de ändå fortsatt är den glädje de får tillbaka från barnen/ungdomarna. Under studiens gång har fler frågeställningar väckts och nya tänkbara forskningsområden påvisats.

Konsumentens roll har förändrats. Hon har gått från att ha varit en ständigt utsatt mottagare av företags budskap till att bli en inflytelserik individ med förmåga att påverka och ställa krav. Hennes nya krav innebär att företag tvingas förändra sin syn på kommunikationen som en monolog från företag till konsument, till att behandla den som en dialog mellan de två parterna. Trots att kravet på dialog kommit från konsumenten måste företag motivera dagens upptagna konsument till att delta i dialogen för att denne ska lägga tid på att engagera sig i denna. Sådan problematik utspelas bland annat i sociala nätverk. Denna studie behandlar det sociala nätverket Facebook. Med en kvantitativ ansats testas, med stöd från tidigare studier, ett antal hypoteser som undersöker vilka motiv som motiverar en konsument till att besöka ett företags facebooksida, aktivt använda sig av ett företags facebooksida, samt vilka motiv som motiverar konsumenten till att föra en dialog med företaget på en facebooksida. Resultatet av denna studie visar att olika typer av motivation uppmuntrar olika typer av kommunikativt beteende hos konsumenten. Det visade sig att en hög grad av motiven att vilja bli underhållen och att vilja få information hänger samman med att en konsument blir benägen att besöka ett företags sida på Facebook. Vidare kunde konsumentens innehav av motiven att vilja få information, vilja kommunicera med andra och vilja bygga upp en identitet förklara konsumentens benägenhet att aktivt använda sig av ett företags facebooksida. Likaså visade sig viljan att kommunicera med andra och viljan att skapa sig en identitet motivera konsumenten att delta i en dialog med ett företag på Facebook. För att engagera konsumenten till att hålla en fullständig dialog på Facebook bör företag alltså tillgodose behov om social interaktion och identifikation genom sin facebooksida.

Syftet med uppsatsen var att undersöka vilka faktorer som påverkar samhällsprogrammets elevers val av skola. För att undersöka detta genomfördes en enkätundersökning på tre gymnasieskolor och skolornas respektive marknadsföring undersöktes. Undersökningen visade att samhällsprogramseleverna i sitt skolval framförallt påverkats mest av skolornas Öppna hus samt at skolorna hade rykte om att ha bra lärare, valbara kurser, skolmat och allmän stämning på skolan. Dessutom spelar skolans geografiska läge en roll. Vi kom fram till att de flesta eleverna vill att skolan ligger nära tåg och buss och ganska centralt. I den kommunala skolan var närheten till hemmet avgörande. Eleverna anser själva att föräldrarna och kompisarnas påverkan inte är avgörande för deras gymnasieval. Dessutom kom vi fram till att den större delen av eleverna hade högutbildade föräldrar och de flesta hade en svensk bakgrund. På den kommunala skolan, som låg på landsbygden, var andelen elever med utländska föräldrar störst. Vårt resultat stämmer överrens med tidigare forskning, då det redan tidigare har kommit fram till att elever med utländsk bakgrund oftast går till skolor som ligger i förorter från större städer. Dessutom är andelen elever med utländska föräldrar mycket mindre på fristående skolor än på kommunala skolor. I tidigare forskning har ytterligare kommit fram att högutbildade föräldrar gör ett mer medvetet och aktivt val när de väljer gymnasium och att fler högutbildade föräldrar väljer en fristående skola, än lågutbildade föräldrar. På de skolors SP-programelever vi undersökte såg vi att den största delen av föräldrarna var högutbildade och att en stor grupp var lärare. SP-programmet är studieförberedande och därför kan det vara så att eleverna påverkats av föräldrarnas socioekonomiska status i sitt val, vilket skulle stämma överens med tidigare forskning, även om de själva ser det som ett fritt och självständigt val.

I uppsatsen studeras stilen i Stig Claessons romaner Vem älskar Yngve Frej, På palmblad och rosor samt Henrietta ska du också glömma. Syftet är undersöka syntax, disposition och innehållsaspekter som motiv, symboler och tema och jämföra resultatet med tidigare forskning. I uppsatsen studeras också romanernas textbindning. Undersökningen visar att Claesson använder sig av repetition avseende både syntax, motiv och innehåll vilket skapar en väl sammanhållen, långsamt framskridande och rytmisk text med betydelseglidningar.

Texte remanié de: Diss.--Philosophische Fakultät--Universität Zürich, 1999. Titre de soutenance : Bilderbücher und ihre Wirklichkeiten vom Struwelpeter bis zur Menschenfresserin. / Bibliogr. p. 239-250. Notes bibliogr.

Inaugural-Dissertation.

Zugl.: Stuttgart, Univ., Diss.

Zugl.: Berlin, Humboldt-Univ., Habil.-Schr., 2006

Zugl.: Siegen, Univ., Diss., 2009 u.d.T.: Pedde, Antje: Versuch einer Neubewertung der poetischen und diskursiven Leistung Gottfried Kellers im "Sinngedicht" und den "Sieben Legenden" unter einer gender-orientierten Perspektive

Göttingen, Univ., Diss., 2009