Sammanfattning/Abstract I ett demokratiskt samhälle är yttrandefrihet samt rätten att utöva den religion som man tillhör två viktiga förutsättningar. I Frankrike har det uppstått flera debatter gällande yttrandefriheten och religionens förhållande till varandra. I denna uppsats har jag valt att undersöka hur franska journalister ser på detta förhållande. I studien deltog sex yrkessamma journalister; två kvinnor och fyra män. Två av männen arbetar som karikatyrtecknare på den kontroversiella satirtidningen Charlie Hebdo. Resterande intervjupersoner arbetar, eller har arbetat, på välkända franska nyhetstidningar; Le Monde, L´Express och Le Parisien. Jag genomförde kvalitativa forskningsintervjuer utifrån följande huvudteman: Yttrandefrihet och religion, Muhammedkarikatyrer, Islam i Frankrike och laïcité (sekularisering). Jag har haft ett fenomenologiskt förhållningssätt till min intervjumetod och analys av transkriberingarna. Jag analyserade mina resultat utifrån medieetik, i synnerhet Anthony Giddens Struktureringsteori. Jag jämförde även mina resultat med tidigare forskning kring ämnet och kom fram till att de är i linje med Risto Kunelius, Elisabeth Eide, Oliver Hahn och Roland Schroeders internationella analys av kontroversen kring Jyllands-Postens Muhammedkarikatyrer från år 2005. Majoriteten av mina informanter anser att yttrandefriheten bör prioriteras och är ett pris som man måste betala för ett fungerande demokratiskt samhälle. De anser även att man bör, ur ett etiskt perspektiv, använda sitt sunda förnuft och sin intelligens, för att inte göra någon annan upprörd i onödan.

<p>Genom att undersöka debatten i den svenska pressen till följd av Muhammedkarikatyrerna och Aftonbladets artikel om påstådd organhandel, ges en bild av hur den svenska presskåren ser på sig själv. Syftet är att ge en inblick i journalisternas egen uppfattning av yrkesrollen, vilket ansvar man anser sig ha och vilka etiska förpliktelser man ger uttryck för i debatterna. Den övergripande frågeställningen är vilken medieetik man kan utläsa från debatterna. I resultatet av undersökningen framträder en bild av media som oberoende makt utan politiska eller ekonomiska förpliktelser. Journalistkåren verkar delad i två generella uppfattningar av ansvar där man värnar för yttrande- och tryckfriheten samtidigt som man frågar sig hur mycket man som journalist får provocera i yttrandefrihetens namn.</p>

Genom att undersöka debatten i den svenska pressen till följd av Muhammedkarikatyrerna och Aftonbladets artikel om påstådd organhandel, ges en bild av hur den svenska presskåren ser på sig själv. Syftet är att ge en inblick i journalisternas egen uppfattning av yrkesrollen, vilket ansvar man anser sig ha och vilka etiska förpliktelser man ger uttryck för i debatterna. Den övergripande frågeställningen är vilken medieetik man kan utläsa från debatterna. I resultatet av undersökningen framträder en bild av media som oberoende makt utan politiska eller ekonomiska förpliktelser. Journalistkåren verkar delad i två generella uppfattningar av ansvar där man värnar för yttrande- och tryckfriheten samtidigt som man frågar sig hur mycket man som journalist får provocera i yttrandefrihetens namn.