I denna uppsats tittar vi närmare på journalistrollen. Vi undersöker vilka förhållningssätt till journalistik det finns bland journalister och de eventuella förändringar som journalistrollen står inför. Vi vill synliggöra debatten om hur journalistkåren förhåller sig till förändringar i medielandskapet. För att kunna undersöka journalisternas inlägg i debatten har vi tagit del av material i form av bloggar, artiklar och böcker där de uttrycker sina synpunkter. Vi har även genomfört intervjuer med tre journalister och deltagit i ett seminarium där framtidens journalistroll diskuterades. I vår slutdiskussion utgår vi ifrån en rad olika förhållningsätt till journalistik och diskuterar på vilken nivå av journalistens yrkesroll förändringar sker.

<p>Vi har genom en kvantitativ studie undersökt vad journaliststudenter som nyss påbörjat samt är på väg att avsluta sin utbildning på utbildningsprogrammen <em>Journalistik och multimedia </em>samt <em>Journalistik med samhällsstudier </em>vid Södertörns högskola har för inställning till journalistyrket, dess etik och ideal, samt hur de ser på nyhetsvärdering. Denna studie har genomförts i fyra olika klasser under hösten 2009, där sammanlagt 89 enkätsvar ligger till grund för uppsatsen. </p><p>Vår teoretiska utgångspunkt har varit teorier kring socialiseringsprocessen som sker under en utbildning, och om detta är ett resultat av utbildningens del i en professionaliseringsprocess av journalistyrket.</p><p>Resultatet visar att utbildningen påverkar studenterna i en riktning som gör att de står närmare yrkesverksamma journalister i åsikter och inställning till yrket, samt att de har en mer nyanserad uppfattning om vad som förväntas av dem i yrkeslivet.</p><p>Våra slutsatser är att studenternas syn på yrket och sin framtida yrkesroll förändras till att vara mer verklighetsanpassad. Studenternas etiska ställningstaganden är mer förenliga med de normer som lärs ut inom utbildningen. Däremot påverkas inte studenternas ideal genom utbildningen, men dessa är troligtvis starka redan innan påbörjade studier. Vad gäller nyhetsvärdering är även denna mer verklighetsanknuten. Sammantaget är dessa förändringar resultatet av utbildningens socialiseringsprocess, där föreläsningar, kurslitteratur, seminarier, lärarnas värderingar och klassens sammansättning alla är påverkande faktorer.</p>

Vi har genom en kvantitativ studie undersökt vad journaliststudenter som nyss påbörjat samt är på väg att avsluta sin utbildning på utbildningsprogrammen Journalistik och multimedia samt Journalistik med samhällsstudier vid Södertörns högskola har för inställning till journalistyrket, dess etik och ideal, samt hur de ser på nyhetsvärdering. Denna studie har genomförts i fyra olika klasser under hösten 2009, där sammanlagt 89 enkätsvar ligger till grund för uppsatsen.  Vår teoretiska utgångspunkt har varit teorier kring socialiseringsprocessen som sker under en utbildning, och om detta är ett resultat av utbildningens del i en professionaliseringsprocess av journalistyrket. Resultatet visar att utbildningen påverkar studenterna i en riktning som gör att de står närmare yrkesverksamma journalister i åsikter och inställning till yrket, samt att de har en mer nyanserad uppfattning om vad som förväntas av dem i yrkeslivet. Våra slutsatser är att studenternas syn på yrket och sin framtida yrkesroll förändras till att vara mer verklighetsanpassad. Studenternas etiska ställningstaganden är mer förenliga med de normer som lärs ut inom utbildningen. Däremot påverkas inte studenternas ideal genom utbildningen, men dessa är troligtvis starka redan innan påbörjade studier. Vad gäller nyhetsvärdering är även denna mer verklighetsanknuten. Sammantaget är dessa förändringar resultatet av utbildningens socialiseringsprocess, där föreläsningar, kurslitteratur, seminarier, lärarnas värderingar och klassens sammansättning alla är påverkande faktorer.

Journalistiken har förändrats på många sätt de senaste åren, inte minst på grund av introduktionen av det digitala. Idag sker den större delen av konsumtionen av journalistik på nätet, det vill säga via plattformar online och på sociala medier, vilket inte bara innebär att konsumtionen förändrats, utan framför allt för att de journalistiska produktionsprocessernaoch publiceringsformerna utvecklats. För att kunna svara på studiens frågeställningar har en kvalitativ metod använts. Metoden har inspirerats av Steinar Kvales metodprocess och dess olika steg, vilka har anpassats efter studiens syfte och förutsättningar. Studien är baserad på skriftliga intervjuer med fem olika journalister som alla använder onlineplattformar och sociala medier i sitt dagliga arbete. Resultatet av denna undersökning visar tecken på att journalistrollen påverkas en hel del av onlineplattformar och sociala medier – dels till att bli en yrkesroll där kravet på multikompetens är högst närvarande, men också till att bli en mer stressad yrkesroll. Journalisterna som intervjuats i denna studie signalerar att teknikutveckling och de nya verktyg och plattformar som skapas av den, i hög grad påverkar journalistrollen då de idag är nödvändiga medel i en journalists dagliga arbete. Journalistrollen är idag beroende av onlineplattformar och sociala medier, samt av en kunskap om dem, då det är där publiken finns. Studien visar också att dagens journalister till stor del är beroende av sin publik för att nå höga trafiksiffror och därmed satta ekonomiska mål, vilket åsidosätter fokuset på det publicistiska. Sammanfattningsvis visar resultatet i denna studie att onlineplattformar och sociala medier bidrar med mycket positivt till journalister i det dagliga arbetet, men påverkar också journalistrollen till att bli en allt svagare profession.

<p>Genom att undersöka debatten i den svenska pressen till följd av Muhammedkarikatyrerna och Aftonbladets artikel om påstådd organhandel, ges en bild av hur den svenska presskåren ser på sig själv. Syftet är att ge en inblick i journalisternas egen uppfattning av yrkesrollen, vilket ansvar man anser sig ha och vilka etiska förpliktelser man ger uttryck för i debatterna. Den övergripande frågeställningen är vilken medieetik man kan utläsa från debatterna. I resultatet av undersökningen framträder en bild av media som oberoende makt utan politiska eller ekonomiska förpliktelser. Journalistkåren verkar delad i två generella uppfattningar av ansvar där man värnar för yttrande- och tryckfriheten samtidigt som man frågar sig hur mycket man som journalist får provocera i yttrandefrihetens namn.</p>

Genom att undersöka debatten i den svenska pressen till följd av Muhammedkarikatyrerna och Aftonbladets artikel om påstådd organhandel, ges en bild av hur den svenska presskåren ser på sig själv. Syftet är att ge en inblick i journalisternas egen uppfattning av yrkesrollen, vilket ansvar man anser sig ha och vilka etiska förpliktelser man ger uttryck för i debatterna. Den övergripande frågeställningen är vilken medieetik man kan utläsa från debatterna. I resultatet av undersökningen framträder en bild av media som oberoende makt utan politiska eller ekonomiska förpliktelser. Journalistkåren verkar delad i två generella uppfattningar av ansvar där man värnar för yttrande- och tryckfriheten samtidigt som man frågar sig hur mycket man som journalist får provocera i yttrandefrihetens namn.