Syftet med studien är att undersöka hur några lärare i grundskolan beskriver flerspråkiga elevers hinder och möjligheter i sin andraspråksutveckling i svenska och försöka förstå hur de arbetar med dessa elevers språkutveckling. Denna studie bidrar med kunskap och förståelse kring: andraspråkselevers språkutveckling, deras dubbla uppgifter att både lära sig undervisningsspråket och innehållet, hur vi tillsammans i skolans värld kan undanröja hinder och möjliggöra en god språk- och kunskapsutveckling. Data har samlats in genom halvstrukturerade intervjuer med fyra lärare som tillsammans representerar tre skolområden. Undersökningen är kvalitativ med en sociokulturell ansats där språket, redskapens redskap, står i fokus. Sammanfattningsvis visar resultaten att lärarna lägger stor vikt vid undervisning av ord, begrepp och förståelse. Tid och engagemang läggs på att: skapa relationer med eleverna, planera upp och bedriva språkförebyggande undervisning, som de ser gynnar och har betydelse för andraspråkselevers språkutveckling i svenska. Detta resultat framkommer även i andra studier som jag tagit del av. Med flerspråkiga elever menas elever som lär sig behärska fler än ett språk. Begreppen förstaspråk och andraspråk förkortas L1 och L2. Där L står för language och handlar om den ordningsföljd barnet lär sig språket, och har inget att göra med behärskningsgraden (Abrahamsson & Bylund, 2012). / The purpose of the study is to investigate how some teachers in primary school describes multilingual students’ obstacles and opportunities in their second language development in Swedish and try to understand how the teachers work with these students' language development. This study contributes with knowledge and understanding of: second language learners’ language development, their dual assignment to both learn the language and content, how we in education can remove barriers and allow a good language- and knowledge-development. Data were collected through semi-structured interviews with four teachers who together represent three school areas. The study is qualitative with a socio-cultural approach in which language, the gear tools, are the focus. In summary, the results show that the teachers put great emphasis in teaching words, concepts and understanding. Time and dedication is put on: creating relations with the students, planning and conduct up language teaching prevention, which they see benefits and are important for second language learners’ language development in Swedish. This result is also indicated in other studies that I have read. Multilingual pupils mean students learning to master more than one language. The terms First language and Second language shortened L1 and L2. Where L stands for language and the figure is about the order the child learns the language, and has nothing to do with mastery level (Abrahamsson & Bylund, 2012).

Cette recherche a pour objet l’étude de la manifestation des langues au niveau du répertoire linguistique et au niveau du répertoire identitaire dans un milieu plurilingue, à savoir les lycées d’Aït Ourir au Maroc. Au niveau de la pratique, l’analyse des conversations a dévoilé que l’alternance codique est une pratique courante chez les enseignants et les élèves et que le poids de chaque langue dépend de son utilité. Au niveau identitaire, l’identité plurilingue est dominante et le poids de chaque langue correspond à celui de la biographie linguistique de nos enquêtés. Le rapport entre le répertoire linguistique et le répertoire identitaire est disproportionnel. En effet, la comparaison synchronique a dévoilé que les langues de notre étude n’ont pas le même poids aux deux niveaux. D'une part, les tours monolingues sont dominants par contre l’identité monolingue est faible. D'autre part, les tours mixtes n’ont pas de poids tandis que l’identité plurilingue est prépondérante. En outre, la comparaison diachronique a permis de déduire que le changement est continu au niveau de la pratique alors qu’il tend à être stable au niveau identitaire de l’adolescence à l’âge adulte. Ce qui indique que l’identification en une langue ne dépend pas de sa pratique. / This research aims at studying the different aspects of language use at the levels of linguistic and identity repertoires in a multilingual environment; namely high schools in Aït Ourir, Haouz Province, Morocco. The analysis of conversations in the daily usage of languages revealed that Code Switching is a common practice among teachers as well as pupils; and that the weight of each language used depends more on its usefulness to the purpose of speaking. At the identity level, multilingual identity is dominant and the weight of each language is dependent up on the linguistic biography of the person surveyed. Thus, the relationship between the linguistic and identity repertoires is disproportionate. Indeed, synchronically comparing the languages in study confirmed that they don’t have the same weight at the two levels. The monolingual turn-taking is dominating whereas the monolingual identity is weak. On the other hand, the mixed turn-taking is meaningless whilst multilingual identity is significant. Moreover, the diachronic comparison enabled us to deduce that the change is ongoing in practice while it seems steady from adolescence to adulthood which shows that identifying in a language doesn’t depend on its practice.