Stress är i sig inte farlig om den inte blir långvarig och konstant, den här rapporten har tittat på vilka effekter och eventuella konsekvenser stress har på de fysiologiska och kognitiva systemen hos människan. En långvarig aktivering av HPA-axeln, vilken kan kallas prestations/stressaxeln, leder bland annat till kroniskt förhöjda kortisolnivåer vilket har negativa effekter för hälsan. Strukturer i hjärnan vilka ofta kopplas till stressrelaterade sjukdomar är hippocampus och prefrontala kortex. De konsekvenserna som kan följa på långvarig stress är kognitiva nedsättningar och skador på bland annat hippocampus, brister i immunförsvaret, hjärt- och kärlsjukdomar, ångest, kroniskt utmattningssyndrom, mag- och tarmbesvär samt depression. I rapporten visas att stress har stora negativa konsekvenser på individnivå både gällande kognitiva funktioner, så som minne, och även på det fysiologiska systemet. Det finns åtgärder att använda för att reducera upplevelsen av stress samt de negativa effekterna av stress, så som fysisk aktivitet, mindfulness meditation och muskulär avslappning.

Illamående och kräkning är en problematisk biverkning av cytostatikabehandling oavsett dos. Många patienter får antiemetika för att lindra illamående och kräkning. Trots detta lider många patienter av fortsatt illamående och kräkning vilket påverkar deras dagliga liv. Vad finns det då för icke farmakologiska omvårdnadsåtgärder att tillgå utöver antiemetikaprofylax? Syftet med denna studie är att systematiskt sammanställa litteratur gällande icke farmakologiska omvårdnadsåtgärder vid cytostatikarelaterat illamående och kräkning. Metoden följer Goodmans sju steg (SBU, 1993). Litteratursökning äger rum i databaserna Cinahl och PubMed, där 17 kvantitativa studier erhålls för granskning och 11 inkluderas i resultatet. Resultatet visar på statistisk signifikans vad gäller effekten av akupressur, akupunktur/elektroakupunktur är lindrande tillsammans med antiemetika vid cytostatikarelaterat illamående och kräkning. Det finns begränsad statistisk signifikans gällande effekten av att massage och progressiv muskelavslappning (PMRT) tillsammans med antiemetika lindrar vid cytostatikarelaterat illamående och kräkning. För att kunna formulera rekommendationer för vårdpersonal krävs fler och större studier. / Nausea and vomiting are problematic side-effects of chemotherapytreatment irrespectively of dose. Many patients receive antiemetic prophylaxis to relief emesis, nausea and vomiting induced by chemotherapy. In spite of this many patients still suffer from continued nausea and vomiting which affects their daily life. Which non-pharmacological nursing actions are then available in addition to antiemetic prophylaxes? The aim of this degree thesis is to systematic compile literature in regards to non-pharmacological nursing at chemotherapy-induced nausea and vomiting. The method follows the seven steps of Goodmans Report (SBU, 1993). Search for literature occurs in the following data bases; Cinahl and PubMed where17 quantitavie studies are obtained for review and 11 are included in the result. The result show statistic significans in regards to the effect of acupressure, acupuncture/electroacupuncture togheter with antiemetic prophylaxis offer relief when it comes to chemotherapy-induced nausea and vomiting. There is limited statistic significans in regards to the effect of massage and progressiv muscle relaxation training togheter with antiemetic prophylaxis offer relief when it comes to chemotherapy-induced nausea and vomiting. To be able to formulate recommendations for nurses and other hospital staff demands more and larger studies.

Bakgrund Utmattningssyndrom kan uppkomma när obalans uppstår mellan en persons stress och personens förmåga att hantera stress. Utmattningssyndrom utgör en stor del av de psykiska diagnoserna som ställs på både män och kvinnor. Konsekvensen av utmattningssyndrom är ofta långa sjukskrivningar vilket påverkar både samhället och personen negativt. Egenvård är åtgärder som främjar hälsan som en person utför på egen hand eller med hjälp av närstående. Syfte Syftet var att beskriva egenvårdsåtgärder för återhämtning vid utmattningssyndrom. Metod Metoden som användes för detta arbete var en icke-systematisk litteraturöversikt. Denna litteraturöversikt är baserad på 16 vetenskapliga artiklar med kvantitativ design. Databaserna som användes var PubMed och Cinahl. Inkluderade artiklar var avgränsade till peer-reviewed samt att de inte var publicerade för mer än tio år sedan. De vetenskapliga artiklarna som låg till grund för denna litteraturöversikt kvalitetsgranskades enligt Sophiahemmet Högskolas bedömningsinstrument och analyserades med hjälp av en integrerad analys. Resultatartiklarna sorterades i två huvudkategorier och sex subkategorier. Resultat Resultatet i litteraturöversikten är skriven utifrån två huvudkategorier och sex subkategorier som beskriver egenvårdsåtgärder för återhämtning vid utmattningssyndrom. Huvudkategorierna är rörelse och avslappning och subkategorierna består av yoga, aerobträning och styrketräning, naturbaserad rehabilitering, meditation, mindfulness och avslappningsövningar. Slutsats Slutsatsen var att egenvårdsåtgärder som yoga, aerob träning, styrketräning, naturbaseradrehabilitering, meditation, mindfulness, och muskelavslappnande övningar kan bidra till återhämtning vid utmattningssyndrom. Dessa interventioner skulle därmed kunna rekommenderas som egenvårdsåtgärder för personer med utmattningssyndrom. / Background  Burnout can occur when there is an imbalance in perceived stress and the person's ability to handle stress. Burnout makes up a large part of the mental illness diagnoses for both men and women. The consequence of burnout is often long-term sick leave, which negatively affects both the individual and society. Self care is described as measures that promote a person’s health that he or she performs on their own or with the help of their relatives.  Aim  The purpose of this study was to describe self-care measures for recovery from burnout. Method  The method used for this study was a non-systematic literature review. This literature  review is based on 16 articles with quantitative design. The databases used were PubMed and CINAHL. The delimitations of this literature review were that the articles included were peer-reviewed and not older than ten years. The quality of the scientific articles included in the result were assessed according to Sophiahemmet University's quality assessment instrument and they were analyzed with the help of an integrated analysis. The result articles are sorted into two main categories and six subcategories.  Results  The results in this literature review were based on two main categories and six  subcategories that describe self-care measures for recovery of burnout. The main  categories are movement and relaxation and the subcategories consist of yoga, aerobic  exercise and strength training, nature-based rehabilitation, meditation, mindfulness and relaxation exercises.  Conclusions  The conclusion was that self-care measures such as yoga, aerobic exercise and strength  training, nature-based rehabilitation, meditation, mindfulness, and muscle relaxation  exercises have positive effects on recovery from burnout. These interventions could thus be recommended as self-care measures for people suffering from burnout.