Bakgrund: 2018 rapporterades 2534 hjärtstopp på sjukhus i Sverige. Av dessa var det 35% av patienterna som överlevde. Det finns fördelar med att låta närstående närvara vid hjärtstopp då de enklare kan acceptera situationen och hantera sorgen om patienten inte överlever. Därför rekommenderas att närstående får närvara men trots detta utövas detta bara i en tredjedel av länderna i Europa. Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskans erfarenheter av närståendebevittnad HLR på sjukhus. Metod: En litteraturstudie genomfördes där resultatet bygger på tio artiklar. Fyra av dessa var av kvalitativ ansats och sex var kvantitativa. Resultat: Fyra kategorier identifierades i resultatet: Betydelsen av yrkeserfarenhet, Känslomässiga utmaningar, Behov av ytterligare resurser och Närståendes påverkan på processen. Slutsats: Inställningen till närståendebevittnad HLR beror på vad man har för tidigare erfarenheter. I resultatet framkom känslor av stress, ångest och minskat självförtroende som följd av att känna sig iakttagen. Det uttrycktes ett starkt behov av att ha någon som enbart fokuserade på de närstående. Detta berodde dels på att de behövde emotionellt stöd men också för att det kunde förekomma platsbrist där närstående då kunde störa behandlingen. Tätare och mer regelbunden träning samt tydliga riktlinjer på arbetsplatsen hade kunnat förbättra utövandet av närståendebevittnad HLR i framtiden.

Bakgrund: År 2019 rapporterades 8404 hjärtstopp i Sverige. Enligt de europeiska riktlinjerna för hjärt-lungräddning (HLR) rekommenderas närstående att erbjudas att delta vid HLR. Studier har dock visat att det finns en negativ inställning hos vårdpersonal mot närståendebevittnad HLR med anledning av en oro över för negativa konsekvenser av deltagandet. Följsamheten mot riktlinjerna är därför låg. Det finns behov av ökad kunskap om närståendes upplevelser. Syfte: Att beskriva närståendes upplevelse av att bevittna hjärtstopp. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes där 10 vetenskapliga artiklar hämtades från databaserna Cinahl och PubMed. Både kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar inkluderades. Analysen är genomförd med hjälp av Kristenssons integrerade analysmetod. Resultat: Resultatet redovisas i fyra huvudkategorier: en känslomässig utmaning, att närvara eller inte närvara, behov vid händelsen ochhändelsens långsiktiga påverkan respektive sex underkategorier: att inse allvaret, utomståendes påverkan på närstående, att närvara, att inte närvara, verkligheten sätts i gungning, psykisk påfrestning. Slutsats: Närstående som bevittnat hjärtstopp upplever ofta känslor som hjälplöshet, rädsla och otillräcklighet där bemötande och information från sjuksköterskan är mycket viktig. Resultatet bidrar till medvetenhet och förståelse hos sjuksköterskan kring de närståendes livsvärld och de behov som finns hos de närstående för att förbättra välbefinnandet under och efter bevittnat hjärtstopp.